Maandag.
Hela natten har havet stormat och vaagorna har varit hoega.
Till sist stiger jag upp .., drar igen jalusidoerrarna och taenker att jag nog inte vill ha laegenhet vid Gjuteriet i Ystad .., dom daer som ligger precis vid havet.
Och saa blir det morgon.
Blaa himmel.
Sol.
Vi tar frukostbrickan och saetter oss nere vid entren .., just daer solen naer att vaerma .., och medan vi sitter daer, ser vi maenniskor komma och gaa.
Somliga motionerar ihaerdigt .., gaaer med spaenstiga steg och med vattenflaskan i sin ena hand.
Maalinriktade, taenker jag.
Sjaelv sitter jag och bara njuter.
Lyssnar till smaafaagelkvitter .., kaenner solen mot kinden .., aer lycklig foer den flytande honungen som inhandlades haeromdagen .., den fraan Pergos, den lilla byn uppe i bergen.
Idag aer sista dagen paa Samos.
Jag har promenerat till det lilla apoteket och staatt i koe och handlat tvaa paket Depon, dessa vidunderliga tabletter som befriade mig fraan all vaerk .., och inne i apoteket var ocksaa andra maenniskor .., en aeldre farbror som fick massor med smaa askar och som sedan fick skriva paa ett papper och daer var en kvinna som talade engelska som ville koepa sex frp Panodil och det var billigt, 3.5 euro bara!
Nu ska jag promenera till hotellet och packa ryggsaecken .., vi ska tillbringa dagen i Pythagoria har vi taenkt .., daer havet aer lugnare och staden aer lite stoerre .., jag aakte vilse daer tillsammans med Kent och Emil foer tvaa aar sedan .., nu kanske det gaar baettre?
Taenk, saa mycket man droemmer naer man aer paa semester!
I natt att min anna-panna skulle koera bil och hela tiden repade hon andra bilar och en massa skottkaerror!
"Men mamma, vi fick bara en enda lektion i hur man backar naer jag gick koerskola!" utbrast hon foertvivlat och jag taenkte att det var en underlig koerskola.
Ja, ungefaer saa aer det haer paa den grekiska oen Samos som har gjort sig ett rede i mitt hjaerta.
Kram till er alla, bekanta eller obekanta och tack foer rara sms som har kommit susande genom rymden!
Elisabetta i Hellas.
måndag 28 september 2009
söndag 27 september 2009
Soendag paa eftermiddagen.
Om jag beraettar att jag sedan igaarkvaell har haft den allra mest foerfaerliga tandvaerk, saa vad spelar det foer roll?
Men saa aer det.
Natten blir en pina.
Det blaaser vaaldsamt och daanar naer vaagorna slaar mot stranden .., vid fyratiden stiger jag upp och drar igen jalusidoerren ..., och foersoeker att sova .., ja, jag ber till den Gud jag alltid gloemmer bort mellan varven .., snaella, rara .., hjaelp mig!
Och det blir morgon och foermiddag och vi aeter lunch paa lilla serveringen alldeles intill vaart hotell och jag fraagar kvinnan som lagar maten var man kan faa tag paa pain-killers .., ja, naer apoteket aer staengt?
Daa ger hon mig sex stycken vita piller - "dom aer fraan Canada .." - foerklarar hon och jag vet inte till mig av tacksamhet och svaeljer tvaa paa raken.
Pensionatsvaerden tar en springrunda paa totalt 9 km.
Det aer tjugosex grader varmt ute och kanske 21 i vattnet, moejligen 22?
Jag ligger paa stranden och laser Frank McCourt, boken som jag gav pv i present och som jag har laest foer laenge sedan .., nu laeser jag den igen och skrattar hoegt foer mig sjaelv.
Aaaah, du underbare mr McCourt ..., taenk att du skulle hinna doe innan jag hann tacka dig foer vaerldens mest underbara boecker!
Och jag badar i stoooora, skummande vaagor .., vi aer kanske tre stycken inalles i allt det turkosgroena .., och saa smaaningom ska aeven pv ansluta, naer han har kommit tillbaka fraan springrundan.
Man taenker mycket naer man har semester och inte laengre staar bakom kassan paa Ica och knappar in plunummer paa loepande band.
Man funderar oever vad bordsgrannarna har foer yrken, till exempel .., ja, dom daer norrmaennen vid bordet intill ...?
"Jag tror att den laange mannen arbetar som tjaenstaman inom postvaesendet och han mitt emot .., tjaaa .., han aer naagon slags arbetare .., men riktigt vad vet jag inte ...?"
Pv gissar att arbetarmannen aer kirurg.
"Aldrig i livet .., en kirurg skulle aldrig ha en saan skjorta!" saeger jag.
Innan vi laemnar restaurangen fraagar jag herrarna .., ja, efter att ha inmundigat minst tre glas vin, kanske jag ska saega.
Den laenge aer en slags ekonom och "kirurgen", han aer optiker.
Vi skrattar gott och det goer dom ocksaa.
Saa daer gaar dagarna och kvaellarna.
Man vill inte gaerna resa hem och boerja om med allt det vardagliga, nej, man vill leva i detta aennu ett tag .., man vill bada i ett turkosfaergat hav och aeta god mat och sitta vid ett bord och titta paa maenniskor och man vill kaenna ljumma vindar mot kinden och kaenna att man lever.
Ungefaer saa.
Om jag beraettar att jag sedan igaarkvaell har haft den allra mest foerfaerliga tandvaerk, saa vad spelar det foer roll?
Men saa aer det.
Natten blir en pina.
Det blaaser vaaldsamt och daanar naer vaagorna slaar mot stranden .., vid fyratiden stiger jag upp och drar igen jalusidoerren ..., och foersoeker att sova .., ja, jag ber till den Gud jag alltid gloemmer bort mellan varven .., snaella, rara .., hjaelp mig!
Och det blir morgon och foermiddag och vi aeter lunch paa lilla serveringen alldeles intill vaart hotell och jag fraagar kvinnan som lagar maten var man kan faa tag paa pain-killers .., ja, naer apoteket aer staengt?
Daa ger hon mig sex stycken vita piller - "dom aer fraan Canada .." - foerklarar hon och jag vet inte till mig av tacksamhet och svaeljer tvaa paa raken.
Pensionatsvaerden tar en springrunda paa totalt 9 km.
Det aer tjugosex grader varmt ute och kanske 21 i vattnet, moejligen 22?
Jag ligger paa stranden och laser Frank McCourt, boken som jag gav pv i present och som jag har laest foer laenge sedan .., nu laeser jag den igen och skrattar hoegt foer mig sjaelv.
Aaaah, du underbare mr McCourt ..., taenk att du skulle hinna doe innan jag hann tacka dig foer vaerldens mest underbara boecker!
Och jag badar i stoooora, skummande vaagor .., vi aer kanske tre stycken inalles i allt det turkosgroena .., och saa smaaningom ska aeven pv ansluta, naer han har kommit tillbaka fraan springrundan.
Man taenker mycket naer man har semester och inte laengre staar bakom kassan paa Ica och knappar in plunummer paa loepande band.
Man funderar oever vad bordsgrannarna har foer yrken, till exempel .., ja, dom daer norrmaennen vid bordet intill ...?
"Jag tror att den laange mannen arbetar som tjaenstaman inom postvaesendet och han mitt emot .., tjaaa .., han aer naagon slags arbetare .., men riktigt vad vet jag inte ...?"
Pv gissar att arbetarmannen aer kirurg.
"Aldrig i livet .., en kirurg skulle aldrig ha en saan skjorta!" saeger jag.
Innan vi laemnar restaurangen fraagar jag herrarna .., ja, efter att ha inmundigat minst tre glas vin, kanske jag ska saega.
Den laenge aer en slags ekonom och "kirurgen", han aer optiker.
Vi skrattar gott och det goer dom ocksaa.
Saa daer gaar dagarna och kvaellarna.
Man vill inte gaerna resa hem och boerja om med allt det vardagliga, nej, man vill leva i detta aennu ett tag .., man vill bada i ett turkosfaergat hav och aeta god mat och sitta vid ett bord och titta paa maenniskor och man vill kaenna ljumma vindar mot kinden och kaenna att man lever.
Ungefaer saa.
lördag 26 september 2009
Saant man minns ...
Det finns vissa oegonblick i ens liv som man aldrig gloemmer.
Det foerunderliga aer, att man aldrig paa foerhand vet vilka som blir till just saadana oegonblick.
Jag minns den dagen dr Boehlander beraettade att jag skulle bli mormor foer foersta gaangen och jag gjorde mig kaffe och en macka och satt ute i det som kallas traedgaarden paa landet utanfoer Ystad och jag var alldeles o m t u m l a d.
Taenk, att jag skulle bli m o r m o r!
Jag minns ocksaa naer jag hade varit skild i ett halvaar och kom till dotter nummer tvaa och vael hemma hos henne fick jag saetta mig paa golvet och saa borstade hon mitt haar i saekert en halvtimmes tid och just daa var jag inte vaerd att bli borstad i haaret, ty allt jag hade i huvudet var en lunch med en man fraan Norrbotten och jag var en uschlig mamma.
Men hon borstade och hade kaerlek oever till den daer mamman.
Jag minns ocksaa naer sonen, han som annars alltid aer omoejlig att fa fatt i, faktiskt vaknade och svarade i telefonen naer jag i panik ringde och sa att ..."mormor haaller paa att doe .., vi maaste skynda oss dit!" och jag cyklade ivaeg och moette honom halvvaegs till gruppboendet .., han hade paa sig joggingbyxor och innan vi kom fram sa han ..."mamma, jag maaste kissa ..." och han staellde sig mot naagra buskar och kissade och jag taenkte ..."han aer lika raedd som sin mamma foer vad som vaentar " och saa foeljde han mig in och daer var mamma - doed -, men aennu varm.
Det aer saadant som har etsat sig fast.
Men jag vet ocksaa, att saa laenge jag har minnet i behaall, saa kommer jag att minnas en kort sekvens av liv uppe i svindelhoega berget ..., i lilla byn Manolates paa Samos.
En graend hoegt uppe .., ja, naestan i himlen .., och fraan en hoegtalare hoers den allra vackraste musik .., och daer aer en liten kattunge och jag fraagar en man ..."aer det din kattunge ...?" och mannen ler och saeger att vi ska faa se .., "kom haer ..", saeger han och visar oss in i ett moerkt rum daer han saeljer keramik .., och daer .. i ett gammalt skaap .., oeppnar han ena doerren .., och daer inne i moerkret .., ser vi fyra, fem ljuvliga smaa kattungar och deras mamma.
Dom finns paa film i min kamera.
Naer jag kommer hem, ska ni faa se.
Efteraat visste jag.
Nej, det oegonblicket kommer jag inte att gloemma.
Det finns vissa oegonblick i ens liv som man aldrig gloemmer.
Det foerunderliga aer, att man aldrig paa foerhand vet vilka som blir till just saadana oegonblick.
Jag minns den dagen dr Boehlander beraettade att jag skulle bli mormor foer foersta gaangen och jag gjorde mig kaffe och en macka och satt ute i det som kallas traedgaarden paa landet utanfoer Ystad och jag var alldeles o m t u m l a d.
Taenk, att jag skulle bli m o r m o r!
Jag minns ocksaa naer jag hade varit skild i ett halvaar och kom till dotter nummer tvaa och vael hemma hos henne fick jag saetta mig paa golvet och saa borstade hon mitt haar i saekert en halvtimmes tid och just daa var jag inte vaerd att bli borstad i haaret, ty allt jag hade i huvudet var en lunch med en man fraan Norrbotten och jag var en uschlig mamma.
Men hon borstade och hade kaerlek oever till den daer mamman.
Jag minns ocksaa naer sonen, han som annars alltid aer omoejlig att fa fatt i, faktiskt vaknade och svarade i telefonen naer jag i panik ringde och sa att ..."mormor haaller paa att doe .., vi maaste skynda oss dit!" och jag cyklade ivaeg och moette honom halvvaegs till gruppboendet .., han hade paa sig joggingbyxor och innan vi kom fram sa han ..."mamma, jag maaste kissa ..." och han staellde sig mot naagra buskar och kissade och jag taenkte ..."han aer lika raedd som sin mamma foer vad som vaentar " och saa foeljde han mig in och daer var mamma - doed -, men aennu varm.
Det aer saadant som har etsat sig fast.
Men jag vet ocksaa, att saa laenge jag har minnet i behaall, saa kommer jag att minnas en kort sekvens av liv uppe i svindelhoega berget ..., i lilla byn Manolates paa Samos.
En graend hoegt uppe .., ja, naestan i himlen .., och fraan en hoegtalare hoers den allra vackraste musik .., och daer aer en liten kattunge och jag fraagar en man ..."aer det din kattunge ...?" och mannen ler och saeger att vi ska faa se .., "kom haer ..", saeger han och visar oss in i ett moerkt rum daer han saeljer keramik .., och daer .. i ett gammalt skaap .., oeppnar han ena doerren .., och daer inne i moerkret .., ser vi fyra, fem ljuvliga smaa kattungar och deras mamma.
Dom finns paa film i min kamera.
Naer jag kommer hem, ska ni faa se.
Efteraat visste jag.
Nej, det oegonblicket kommer jag inte att gloemma.
fredag 25 september 2009
En anledning ...
... till att jag tycker saa mycket om pv .., det aer att han aer saa snaell mot djur.
Men det var bloggmadamen som gav lilla kissen sma bitar skinka fraan omeletten idag.
Uppe i bergen .., i den lilla restaurangen.
Foervaentan och besvikelse ...
Ack, vilken lycka att upptaecka en saadan skylt naer man befinner sig i Grekland!
Mitt i Samos centrum, naera busstationen, daer sitter den saa fint paa vaeggen.
Och man blir glad och lycklig.
Tills man har ringt numret tre gaanger och lyssnat till naagon som smatterpratar paa grekiska.
Och fem trappor upp ..., huset tar slut efter foersta trappan upp.
Man undrar var Dagmar har sin mottagning ..?
Egentligen.
Sen hittar man aennu en skylt om tandlaekare och man traskar uppfoer en smal trappa och det foersta man ser aer en bur med ett litet marsvin i ..., saa man undrar om det aer en veterinaermottagning eller ...?
I ett rum ser jag en riktig tandlaekarstol och jag blir laett orolig.
Men nej, daer befinner sig endast staederskan.
Herr Tandlaekaren aer ledig foer dagen.
Detta blir raeddningen ....
Och jag klarar natten utan att ha ont.
(Men saa har jag tillbett Hoegre Makter ocksaa. Hedgren och jag pratade om detta ., att man ber bara i noedfall .., eller att jag goer .., ja, absolut! Man vill ju inte besvaera Vaar Herre i onoedan ..., han har saekert saa mycket att pyssla med, men nu var det verkligen N O E D. )
Torsdag.
Frukost paa balkongen .., vi ser en fiskebaat ta upp naet .., en av fiskarmaennen daskar blaeckfisken mot baaten ... saa blaecket foersvinner.
Det er en magisk morgon.
Sen blir det hyrmoppe - var sin, min aer laeckert Ferrari-roed - och saa susar vi ivaeg!
(120 sv kronor foer en heldag).
Kent, du skulle ha kaent igen dig, foerutom daer jag vurpade med Emil, den biten skippade vi.
Karvolassi .., genom stan .., vidare upp i svindelhoega bergen och ner till Pythagoria och bad paa stranden och vindruvor fraan plastpaasen (handlade jag av en gammal farbror som stod daer mitt ute i ingenstans ..) och sedan till Samos stad foer att infoerskaffa medicin, men Farmacian var closed och vi vaende kosan mot Kokkari igen.
En underbar dag!
Log foer mig sjaelv flera gaanger .., ty pv brukar gorma oever bilister som INTE anvaender blinkersen .., men sjaelv koerde han med blinkers paa, ja, kilometervis och jag gapskrattade till slut!
Igaarmorse beraettade jag foer honom om vilken hemsk mardroem jag hade haft.
"Men inte jag ., jag droemde om sex ... (jaha, det aer klart att han goer .... taenkte jag ...) smaa paerluggleungar som hade byggt ett bo i min bokhylla hemma i ungdomsrummet i Ljungby och dom hade t.om ett mus-bo intill, saa att det alltid skulle finnas mat till hands.
Och jag hade inte det minsta ont i natt.
Tog tabletter var 3:e timme och det aer saekerligen inte nyttigt, men det blir saa nu ,-)
Och medan vi dinerade igaar, haende stora saker.
Foerst var pv saaaaa lycklig .., hans vindkraftsaktier hade stigit med 20 000 i vaerde, men si ...., medan vi satt daer vid havet och kalasde paa blaeckfisk och grillspett .., foersvann naerapaa sju tusen i ett nafs!
Saeg den lycka som ....
Och jag aer glad att jag inte har en enda aktie!
Ajoeken, sa froeken!
Frukost paa balkongen .., vi ser en fiskebaat ta upp naet .., en av fiskarmaennen daskar blaeckfisken mot baaten ... saa blaecket foersvinner.
Det er en magisk morgon.
Sen blir det hyrmoppe - var sin, min aer laeckert Ferrari-roed - och saa susar vi ivaeg!
(120 sv kronor foer en heldag).
Kent, du skulle ha kaent igen dig, foerutom daer jag vurpade med Emil, den biten skippade vi.
Karvolassi .., genom stan .., vidare upp i svindelhoega bergen och ner till Pythagoria och bad paa stranden och vindruvor fraan plastpaasen (handlade jag av en gammal farbror som stod daer mitt ute i ingenstans ..) och sedan till Samos stad foer att infoerskaffa medicin, men Farmacian var closed och vi vaende kosan mot Kokkari igen.
En underbar dag!
Log foer mig sjaelv flera gaanger .., ty pv brukar gorma oever bilister som INTE anvaender blinkersen .., men sjaelv koerde han med blinkers paa, ja, kilometervis och jag gapskrattade till slut!
Igaarmorse beraettade jag foer honom om vilken hemsk mardroem jag hade haft.
"Men inte jag ., jag droemde om sex ... (jaha, det aer klart att han goer .... taenkte jag ...) smaa paerluggleungar som hade byggt ett bo i min bokhylla hemma i ungdomsrummet i Ljungby och dom hade t.om ett mus-bo intill, saa att det alltid skulle finnas mat till hands.
Och jag hade inte det minsta ont i natt.
Tog tabletter var 3:e timme och det aer saekerligen inte nyttigt, men det blir saa nu ,-)
Och medan vi dinerade igaar, haende stora saker.
Foerst var pv saaaaa lycklig .., hans vindkraftsaktier hade stigit med 20 000 i vaerde, men si ...., medan vi satt daer vid havet och kalasde paa blaeckfisk och grillspett .., foersvann naerapaa sju tusen i ett nafs!
Saeg den lycka som ....
Och jag aer glad att jag inte har en enda aktie!
Ajoeken, sa froeken!
torsdag 24 september 2009
Afton ....
Och pv sitter och kollar sina aktier ..., har han blivit mer penningstinn eller inte ..., ja, det kan man undra.
Det gaar upp och det gaar ner .., det aer som en evighetsmaskin, tycker jag.
Och medan han pysslar med den biten .., tittar jag in paa bloggen.
Vi har aetit supergod middag nere vid hamnen; jag tog friterad blaeckfisk, tzatziki och saa delade vi paa en grekisk sallad och pv valde souvlaki.
Igaarkvaell tog jag samma sak .. (ja, jag vet ...) och det gaar inte ens att jaemfoera, saa mycket godare var detta!
Dessutom fick vi perfekt grillade groensaker till maten .., zucchini .., paprikor .., smaa tomater .., hur smarrigt som helst!
Priset?
Ja, tvaa huvudraetter, plus en grekisk sallad och en rejael tzatziki, samt en stor Amstel till pv, gick paa 30 euro. (jag tog vatten ...)
Fortfarande ingen tandvaerk.
Aaaaaa, vad jag haaller tummarna att det ska bli en mindre hemsk natt i natt.
I morgon aer tanken att vi ska hyra moppe.
Nu ska vi gaa hem och saetta oss paa balkongen med ett glas gin & tonic.
Nyss kom han foerbi och gapskrattade!
"Du skriver saa ofta om mat .., haha ...haha ..!" saeger han.
Ja, jag aer ju inte saa kulturell jag ..,-)
Sjaelv skriver han om Klorin.
Jo, jo.
Godnatt vaenner!
Och pv sitter och kollar sina aktier ..., har han blivit mer penningstinn eller inte ..., ja, det kan man undra.
Det gaar upp och det gaar ner .., det aer som en evighetsmaskin, tycker jag.
Och medan han pysslar med den biten .., tittar jag in paa bloggen.
Vi har aetit supergod middag nere vid hamnen; jag tog friterad blaeckfisk, tzatziki och saa delade vi paa en grekisk sallad och pv valde souvlaki.
Igaarkvaell tog jag samma sak .. (ja, jag vet ...) och det gaar inte ens att jaemfoera, saa mycket godare var detta!
Dessutom fick vi perfekt grillade groensaker till maten .., zucchini .., paprikor .., smaa tomater .., hur smarrigt som helst!
Priset?
Ja, tvaa huvudraetter, plus en grekisk sallad och en rejael tzatziki, samt en stor Amstel till pv, gick paa 30 euro. (jag tog vatten ...)
Fortfarande ingen tandvaerk.
Aaaaaa, vad jag haaller tummarna att det ska bli en mindre hemsk natt i natt.
I morgon aer tanken att vi ska hyra moppe.
Nu ska vi gaa hem och saetta oss paa balkongen med ett glas gin & tonic.
Nyss kom han foerbi och gapskrattade!
"Du skriver saa ofta om mat .., haha ...haha ..!" saeger han.
Ja, jag aer ju inte saa kulturell jag ..,-)
Sjaelv skriver han om Klorin.
Jo, jo.
Godnatt vaenner!
Eftermiddag i paradiset.
I flera timmar har jag legat paa stranden.
Vilat.
Tagit igen den soemn som gick foerlorad natten mot idag.
Klarat tvaa korsord.
Badat och badat och badat.
Vattnet aer turkosfaergat och lagom svalt, kanske 23 grader?
I skuggan aer det plus 26.
Helt perfekt.
Jag har inte svettats en enda sekund, tror jag .., det aer som en svensk dag paa sommaren, naer den aer som allra baest.
Nu ska jag se om jag hittar reskamraten.
Han gick ut foer att blogga ..., och jag taenkte att han nog aer haer .., daer man skoeter sig sjaelv och betalar och sedan surfar eller vad man nu sysslar med .., men han var tydligen klar och borta?
Ska leta upp adresser paa eniro och sedan ut i eftermiddagssolen igen.
Och jag har inte haft tandvaerk sedan i morse!!
Vaagar knappt skriva dom orden .., tar tabletterna jag fick paa apoteket .., och aennu gaar det bra.
Hej svejs i lingonskogen! som min pappa brukade saega.
I flera timmar har jag legat paa stranden.
Vilat.
Tagit igen den soemn som gick foerlorad natten mot idag.
Klarat tvaa korsord.
Badat och badat och badat.
Vattnet aer turkosfaergat och lagom svalt, kanske 23 grader?
I skuggan aer det plus 26.
Helt perfekt.
Jag har inte svettats en enda sekund, tror jag .., det aer som en svensk dag paa sommaren, naer den aer som allra baest.
Nu ska jag se om jag hittar reskamraten.
Han gick ut foer att blogga ..., och jag taenkte att han nog aer haer .., daer man skoeter sig sjaelv och betalar och sedan surfar eller vad man nu sysslar med .., men han var tydligen klar och borta?
Ska leta upp adresser paa eniro och sedan ut i eftermiddagssolen igen.
Och jag har inte haft tandvaerk sedan i morse!!
Vaagar knappt skriva dom orden .., tar tabletterna jag fick paa apoteket .., och aennu gaar det bra.
Hej svejs i lingonskogen! som min pappa brukade saega.
Bussen ..
Naer man aaker buss haer paa Samos, daa kliver man paa och saa traengs man med hundra andra passagerare och mitt i detta - maanga staar i mittgaangen - kommer en energisk man och baxar och har sig foer att komma fram och saa boerjar han att saelja biljetter.
Tja.
Bussen haaller i alla fall tiden paa det viset och chauffoeren, som sitter daer framme och har ett dinglande kors som slaenger hit och dit, han tuuuutar och snirklar sig fram laengs snirkliga gator.
Nu ska vi vidare!
Naer man aaker buss haer paa Samos, daa kliver man paa och saa traengs man med hundra andra passagerare och mitt i detta - maanga staar i mittgaangen - kommer en energisk man och baxar och har sig foer att komma fram och saa boerjar han att saelja biljetter.
Tja.
Bussen haaller i alla fall tiden paa det viset och chauffoeren, som sitter daer framme och har ett dinglande kors som slaenger hit och dit, han tuuuutar och snirklar sig fram laengs snirkliga gator.
Nu ska vi vidare!
Tanden ..., tanden!
Hemsk natt.
Ont saa det gaar inte att foerklara i ord.
Vaknar.
Tar tabletter.
Somnar.
Vaknar.
Ont, ont, ont.
Morgon.
Fika paa balkongen.
Prat med Gun-Britt och Steinar fra Elverum i Norge.
Hon arbetar som jordemor, han med vattensaekerhet, typ saa det inte ska bli oeversvaemningar.
Vi pratar om akupunktur, stressiga arbeten .. (Gun-Britt aer totalt slut paa .., vittnar om vilka nedskaerningarn det aer i Norge .., hur en barnmorska nu faar ansvar foer alldelse foer maanga patienter, plus gynpatienterna ocksaa .) .., vi pratar om barnbarn och om hotellet som vi tycker saa mycket om.
Vid tio blir det buss till Samos stad.
Billigt ..,. 1.40 euro, enkel vaeg.
Vi letar tandlaekare. Hajar till vid en skylt med texten Dagmar Magnusson, tandlaekare.
Stor lycka.
Det visar sig att Dagmar har semester.
Hittar andra tandlaekarskyltar paa bakgaardar daer jag vaegrar att ens hoera mig foer.
"Titta, ett internetcafe, daer kan jag kolla mina aktier!" hojtar pv.
Saa det goer vi nu.
Jag struntar i tandlaekaren och faar uthaerda tills vi kommer hem.
Och Samos stad aer vacker och haer aer marknad och soeta smaa kattungar och havet och jag kommer ihaag Emil som var saa sur foer att han inte fick godis haer ,-)
Kram till er alla!
Hemsk natt.
Ont saa det gaar inte att foerklara i ord.
Vaknar.
Tar tabletter.
Somnar.
Vaknar.
Ont, ont, ont.
Morgon.
Fika paa balkongen.
Prat med Gun-Britt och Steinar fra Elverum i Norge.
Hon arbetar som jordemor, han med vattensaekerhet, typ saa det inte ska bli oeversvaemningar.
Vi pratar om akupunktur, stressiga arbeten .. (Gun-Britt aer totalt slut paa .., vittnar om vilka nedskaerningarn det aer i Norge .., hur en barnmorska nu faar ansvar foer alldelse foer maanga patienter, plus gynpatienterna ocksaa .) .., vi pratar om barnbarn och om hotellet som vi tycker saa mycket om.
Vid tio blir det buss till Samos stad.
Billigt ..,. 1.40 euro, enkel vaeg.
Vi letar tandlaekare. Hajar till vid en skylt med texten Dagmar Magnusson, tandlaekare.
Stor lycka.
Det visar sig att Dagmar har semester.
Hittar andra tandlaekarskyltar paa bakgaardar daer jag vaegrar att ens hoera mig foer.
"Titta, ett internetcafe, daer kan jag kolla mina aktier!" hojtar pv.
Saa det goer vi nu.
Jag struntar i tandlaekaren och faar uthaerda tills vi kommer hem.
Och Samos stad aer vacker och haer aer marknad och soeta smaa kattungar och havet och jag kommer ihaag Emil som var saa sur foer att han inte fick godis haer ,-)
Kram till er alla!
onsdag 23 september 2009
Tja ..., himla mysigt.
Hej svejs fraan bloggmadamen!
Och jag hoppas att ni foerstaar att jag inte hinner kommentera hos er ,-)
Framme!
I morse, utsikt fraan planet.
Efter en fasansfull kvell och natt i Copenhagen med ont i hela hoegra kaeken ..., och en pv som var otroligt rar och klappade mig paa ryggen och sa snaella saker ..., jag trodde att jag skulle faa uppsoeka en akut-tandlaekare ..., saa kom vi ivaeg som vi skulle.
Transavia var hur bra som helst!
Framme i tid i Aten och inga problem att hitta raett gate sedan och allt var smidigt och sedan litet propellerplan till Samos, daer vi aer nu.
Herr Lefteris stod daer och vaentade och vi bor i rummet under daer Emil och hans mormor som aer jag bodde och pv loooog och tycktes noejd och glad!
Nu har vi badat i ljummet, men dock svalkande vatten som aer turkosfaergat och det aer 26 grader varmt, som en perfekt sommardag hemma och med friska vindar.
Internetgrejset ligger alldeles intill hotellet .., och nu ska vi ut paa promenad och sedan ska det hyras moppe och saa .., och Bente .., vi delar balkong (inte delar, den aer avskild, men ni foerstaar vad jag menar ..) med ett par fraan Elverum i Norge. Dom beraettade att det i Oslo arbetar 60 000 svenska ungdomar!!!, och kvinna, som aer barnmorska, sa att dom ungdomarna aer saa duktiga paa att jobba.
Kul!
Kram till raringar!!
Nu ska vi ut och dinera.
Förväntan ...
Augusti 2006.
Emma och hennes mormor som är jag, väntar på att planet ska lyfta.
Destination: Kreta.
I en veckas tid ska vi vara tillsammans.
Det är väl så här det känns.
Klockan 07.35 ska planet mot Athen lyfta från Köpenhamns flygplats.
Och så tar allt sin början.
Eller fortsätter.
tisdag 22 september 2009
Efter ...
... besöket hos underbara Jenny - hon som en gång var min arbetskamrat på affären -, är håret som förvandlat.
Först kammar hon ut det och klipper lite, lite .., därefter blir det hårtvätt och ljuvlig massage med inpackning och det är inte långt ifrån att jag somnar.
Och så föning och plattning.
När jag var tio, elva år, brukade jag ta mitt ljusblåa nattlinne av nylon och svepa det runt huvudet och så låtsades jag att jag hade långt hår.
Fram och tillbaka svängde jag med nattlinnet .., jag kommer på pricken ihåg Känslan.
Det där svala och lena.
Och just så känns håret nu.
Den som har lockigt hår, den vet hur det är .., detta att håret aldrig känns svalt.
Men nu ..., mmmm!
Och pv, som tycker om lockar, kommer att deppa och hårfrisörskan, som gjorde en sån fin fläta som jag cyklade hem i och lika snabbt tog ut .. - jag ville ju ha den där Känslan -, hon kommer väl att sucka och tänka att med vissa kunder är det då rent hopplöst att göra nånting fint.
Nu ska jag göra det sista och sedan ta tåget till Malmö.
Ajöken, sa fröken.
Nu ska jag berätta en sak ...
.... jo, att Emma Elisabet Böhlander, vars mormor är bloggmadamen (ja, det är mycket viktigt .., eventuella idrottsliga arvsanlag k a n ha kommit just från henne ...) har valts in i Gothia All Star Team 2009.
Främsta insats från flickor födda 1997.
Girls 12 år, alltså.
Skriver hennes mormor med något skumögd blick.
Insikt nr 157 ....
Bloggmadamen inbillar sig att hon är oumbärlig och skriver kom-ihåg-listor till kassapersonalen.
"Lugnt i kassan? Plocka gärna kvitton som ligger slängda på golvet!"
Det var i fjol det.
Ja, som hon inbillade sig detta.
På vårt jobb städar dagligen ett antal kvinnor som av ena eller andra anledningen inte är ute i det alldeles vanliga yrkeslivet.
En av dem heter Ulla.
Ulla är född 1945 och har ett år kvar till pensionen och mest hela morgnarna går hon omkring och drar den stora skurmaskinen runt, runt i affären.
Till ytan är hon barsk, ja, jag har varit på gränsen till skraj för henne.
"Det är hon inte alls Bettan, hon är jättehärlig, bara man skrapar på ytan ...", säger arbetskamraten Helene när jag en dag berättar om den här känslan för städerskan.
Så jag beslutar mig för att försöka tänka annorlunda.
Och så börjar jag att prata med Ulla .., så där när jag fixar tidningsreturerna eller fyller på cigarettskåpen eller tar in bärkassarna.
Vardagsprat bara.
Småprat.
Och plötsligt ser jag Ulla på ett helt annat sätt.
Hon har ett filurigt och varmt leende och är så ..., r o l i g!
Och när jag nu på morgonen tackar för mig, då står Ulla ute på bryggan och tar sig ett bloss och jag berättar om den stundande resan och även om operationen och all sjukskrivning som väntar och då, plötsligt, slår Ulla armarna om mig och det blir en sån oehörd varm kram och jag fylls av all möjlig inutivärme och glädje och en stor portion tacksamhet.
Så var det alltså.
Det var jag som inte hade bjudit in.
När man väl hade knackat på dörren till Ullas hjärta, stod den på vid gavel.
Faktiskt var det bara att slå sig ner.
Från Jämtland ...
Bilden togs av Eva.
... kommer en bild från sommaren fröjder.
Ååå, detta Jämtland!
Det var Gunnar i Vaplan och hans underbara mamma som spelade munspel .., och övernattning i Kvarnsjön i lilla timmerstugan och det var ljuvlig middag hos Eva på Rödön och hästar i hagen och en skog fylld med orkidéer.
Och sol och värme och hjärtat glatt.
Och där satt vi och mumsade tillsammans och Eva tog fram kameran.
En liten film skickade hon med också .., där pensionatsvärden sitter på stugtrappan och spelar på sin gitarr.
Väldigt romantiskt.
Men så plötsligt hörs från stugans inre en välbekant stämma som på gränsen till irriterat hojtar: "nä, nu blev det falskt igen!"
Bloggmadamen.
Ack, vilken morrhoppa den mannen har funnit!
Dag 1 ....
Nu gäller det verkligen att Ta Vara På.
Leva här och nu.
Jag börjar med att brygga kaffe.
Zoegas skånerost.
Två mackor från Möllers.
Dagens Nyheter till morgonlektyr.
Ett tänt ljus.
Och en fladdrande gardin.
Så börjar dag nr 1.
(Och så tittar jag in här.)
måndag 21 september 2009
Filminspelning i stan ..
Och precis när allt ska börja .., själva tagningen .., börjar min kamera att pipa.
På dispalayen läser jag: "minneskortet fullt".
Kvinnan som går och pratar i sin mobil och säger att "det är en piece of ...", det är hon som jag berättade om häromdagen .., att jag hade haft henne i kassan .., att hon arbetar som maskör eller maskös, vad det nu heter?
Jag frågade henne idag vad hon hade arbetat med tidigare?
"Kanske frisörska eller nåt sånt ..?" föreslog jag i min enfald.
Då tittade hon på mig med nästan avsmak i blicken.
"Frisörska ..:? Jag har åtta års utbildning som maskör!" berättade hon.
"På min gata i stan ...."
Eller i alla fall, på gatan intill, pågår just nu filminspelning.
Inte det minsta var det någon Wallanderfilm på gång, nej, det är detta som gäller.
Flickan i blå kjol är statist och om och om och om igen fick scenen där hon står lutad mot en lyktstolpe, tas om.
Från höger ska två små flickor komma cyklande.
På deras vänstra sida kör en skåpbil där kameramannen är placerad.
(Nej,jag ger upp med you-tube-klippet som jag har försökt lägga in nu flera gånger .., det vill sig inte; går inte att klicka upp).
Avprickat ....
Nu har jag inhandlat ett stycke fullständigt underbar sticketröja med flätmönser och stor krage .., blir perfekt att ha i vinter!
Lägg därtill ..., bomullsrondeller .., rengöringskräm .., samt euro och danska pengar.
Samt en bra penna.
Nu ska jag susa iväg och titta på när dom spelar in Wallander bara ett stenkast härifrån!
Jag hoppas att intresseföreningen har noterat bloggmadamens alla göromål.
Jaså inte ..?
Nähä.
Nu har jag inhandlat ett stycke fullständigt underbar sticketröja med flätmönser och stor krage .., blir perfekt att ha i vinter!
Lägg därtill ..., bomullsrondeller .., rengöringskräm .., samt euro och danska pengar.
Samt en bra penna.
Nu ska jag susa iväg och titta på när dom spelar in Wallander bara ett stenkast härifrån!
Jag hoppas att intresseföreningen har noterat bloggmadamens alla göromål.
Jaså inte ..?
Nähä.
Måndagsfönstret ...
... tillhör second-hand-affären alldeles här intill.
På bilden är det innehaverskan, den alltid så vänliga Maggan, som ägnar sig åt fönsterputsning.
söndag 20 september 2009
Då vet man det ...
Nu har jag ringt hotell Nebo i Köpenhamn.
Klockan 14.00 får man checka in i rummet.
"Men det är helt okej att lämna sitt bagage här hos oss om ni kommer tidigare ...", säger mannen i receptionen.
Fast på danska.
Ja, men det är ju perfekt.
Nu har jag ringt hotell Nebo i Köpenhamn.
Klockan 14.00 får man checka in i rummet.
"Men det är helt okej att lämna sitt bagage här hos oss om ni kommer tidigare ...", säger mannen i receptionen.
Fast på danska.
Ja, men det är ju perfekt.
På divanen ...
Kerstins ben.
Vid fyratiden dyker madamen från Trelleborg upp och vi tar den lilla gröna bilen och susar iväg ner till småbåtshamnen .., passerar Marinan där eftermiddagsgäster sitter i solgasset på verandan ..., och så slår vi oss ner vid piren, med solen mot våra ansikten.
Där finns kaffe i medhavd termos och tänk .., i ett par timmars tid blir vi där.
Vid havet.
Det är som den allra största nåd.
Och så sitter vi där tillbakalutade mot en slät sten och det är väl ungefär som att vara på besök hos en kurator ..., eller kanske en session med kognitiv beteendeterapi ..., och det är prat om skilsmässor och tiden före och efter och om att stå på egna ben och komma på fötter och det blir prat om vardagsglädje och konsten att ta vara på det stora i det lilla ..., det blir prat om vad doften av nybryggt kaffe kan göra med en människa .,. prat om cellgift och strålning och om tacksamhet mot livet och glädjen i att få vara med .. , men även prat om att alltför tidigt förlora en förälder, ja, såväl trelleborgsmadamen som bloggmadamen blev faderslösa vid tjugotvå års ålder, då, när man precis har lärt känna sin pappa (eller mamma( som en vuxen människa.
"Vad hette din pappa ...?" frågar jag.
"Ingvar ...", svarar Kerstin.
Det blir en trivsam eftermiddag där bland vågskvalpet.
Och tänk .., hela tiden medan vi pratar, spatserar en hungrig liten sädesärla bland den ilandflutna tången, bara en bit ifrån oss.
Ungefär så var det.
Till en röd man ...
Idag fyller en illröd smålänning 40 år.
Han heter Tomas och tar underbara bilder .,. skriver intressanta små reportage och har förärat mig en bok om Figeholm, ja, för ett par år sedan.
Och här kommer ett jättestort grattis från mig!
Söndagsfönstret ...
Kefalonia i fjol.
Emma, som sitter på moppen bakom mig, tar bilden i farten.
Och jag pillrar lite med den i fotoprogrammet.
Väldigt tidig morgon.
Jag ligger i sängen och lyssnar till radion .., en landskapstävling .., och någon som heter Gunnar kan det mesta om Uppland .., i alla fall att landskapsblomman heter Kungsängslilja och att det i Skutskär tillverkas pappersmassa, om man nu kan kalla det för att "veta det mesta".
Gunnar och hans medtävlare Stellan hälsar på varandra och tackar sedan för god match.
Vänligt prat.
Och jag tänker att nu är det bara idag och imorgon kvar och vilken tur att all yrseln susade sin väg och ännu mera tänker jag på hur det ska vara för alla som har tappat talförmågan, så där som min mamma t.ex .., som inte kunde prata alls det sista året i livet och tänk om man då, i den sitsen, drabbas av våldsam tandvärk eller om man får just sån här yrsel och man vill lägga sig på sidan, men ingen förstår vad man menar.
I förrgår hade jag en äldre man i kassan.
Före detta lärare.
Kanske åttio år?
Den mannen är så rar och fin, men har tappat minnet alldeles och jag ser honom komma med sin rullator mot kassan och han går förbi hela kön och ställer sig framför mig och räcker mig en hundralapp, allt medan många där bakom himlar med ögonen .., "ja, typiskt pensionärer att inte kunna vänta på sin tur!"
Men mannen har inte handlat nånting, men betala vill han .., och jag säger att det behövs ju inte .., det är alldeles tomt i rullatorskorgen och i plastpåsen också, men tack ändå.
Så går han in igen .., och efter en stund görs proceduren om .,. nu förbi ännu en rad med köande kunder och några som himlar med ögonen ... och så står han där framför mig och jag tar emot pengarna, - nu har han handlat en flaska läsk - och alldeles lugn är han farbrorn och när jag ger honom pengarna tittar han på mig med sådan ömhet och säger ..."tack för att du har tålamod med mig."
En liten, liten stund av klarsyn.
Och jag tänker på mamma.
Det hade kunnat vara mamma.
lördag 19 september 2009
Adjö till sommaren ....!
Foto: bloggmadamen.
Jo, jag tycker nog att bilden är värd att klickas på.
Och så tar vi farväl av det som väl är sommaren 2009 .., ja, vi tar cyklarna och susar iväg till favoritstället numero uno, nämligen Marinan .., och det är en helt ljuvligt underbar höstkväll med en nedåtågende sol i väster och fullsatt inne, men bara några få bord upptagna ute i det fria och vid ett av dem sitter vi.
I flera timmar blir vi där.
Vi äter grillspett med klyftpotatis .., fetaost .,. tzatziki och grönsallad och lägg därtill en flaska rött vin och vi säger att detta är som början på semestern, den som börjar på tisdag, i alla fall för mig.
Och det är samma servitris som serverar oss .., hon som har varit där hela sommaren och som är så rar och fin.
Båtar kommer och går.
Färjorna till och från Bornholm .., och fem segelbåtar .., varav två som kommer med seglet uppe, de andra med motor.
"Det där är en Hallberg Rassy" .., säger pensionatsvärden om en av båtarna.
"Jaha ...", svarar jag.
Efter nästan tre timmar ute i det fria - vid det laget är vi helt ensamma kvar på verandan, men inomhus är det fullt -, cyklar vi hemåt.
Och snart är sommaren över.
Insikt nr 155 ....
Om man tonar sitt hår - och medan färgmedelet gör verkan - struttar omkring med en Ica-plastkasse över huvudet .., då är man ganska glad att mannen som man är tillsammans med .., ja, att han inte enbart ser till det yttre.
För grann är man inte.
Och tänk, om man i den stunden skulle ramla och bryta benet och därefter tvingas ringa efter ambulans och så skulle man fraktas på bår ut på gatan till den väntande ambulansen och alla grannar skulle häpet utbrista ..."men såg ni .,. hon hade en ica-kasse runt huvudet .., är det inte till att vara väl lojal mot sin arbetsplats ...!!"
Sånt kan man tänka på om man har livlig fantasi.
Om man tonar sitt hår - och medan färgmedelet gör verkan - struttar omkring med en Ica-plastkasse över huvudet .., då är man ganska glad att mannen som man är tillsammans med .., ja, att han inte enbart ser till det yttre.
För grann är man inte.
Och tänk, om man i den stunden skulle ramla och bryta benet och därefter tvingas ringa efter ambulans och så skulle man fraktas på bår ut på gatan till den väntande ambulansen och alla grannar skulle häpet utbrista ..."men såg ni .,. hon hade en ica-kasse runt huvudet .., är det inte till att vara väl lojal mot sin arbetsplats ...!!"
Sånt kan man tänka på om man har livlig fantasi.
Sjuk igen ...
I Grekland i fjolhöstas.
Emma ligger på sängen och planerar sista veckan.
Fast till Argostoli kom vi inte .., vi tog en båttur i stället.
Ja, nu är bloggmadamen återigen sjuk och inte så lite heller .., hon är hårt drabbad.
Vad som felas henne?
Jo, hon har fått en allvarlig släng av "bacillus latmaskus", vilket resulterar i en rent förfärlig olust för allt som heter arbete.
Således har hon icke allenast givit bort sin tisdag till Hanna Edensten, nej, nu har hon även skänkt bort halva måndagen till missis P.
Man får se det positivt ändå och tänka att ovan nämnda bloggmadame ändå är rätt givmild.
Pensionatvärden däremot, han befarar det värsta.
"Ja, ska det börja vara på det här viset .., att dagar ges bort kors och tvärs och latmasken bosätter sig hos bloggmadamen, då höjs nog hyran på pensionatet till det dubbla .., kanske rentav till sex kronor i månaden ...!" säger han som alltid är så energisk.
Jo, jo.
Vi får väl se hur detta slutar.
Nu blir det stranden med kaffe i termos och lite smarrigt från Möllers.
Jag säger som underbara arbetskamraten Gerda Lundgren hemma i Malå, då, när vi hade bantat inför våra semestrar som skulle ta sin början nästan samtidigt .., och så kom Gerda i fikraummet med wienerbröd sista arbetsdagen ... "men Gerda ..!" utbrast jag .., och då bara loooog Gerda och sa lugnt och stilla på sitt speciella vis ..., "ja, loppet jär ändå kört ...".
Så är det.
Hej hopp alla vänner!
Dagens fönster ...
... finns på min innergård, här i Ystad.
Och nu är himlen svagt rosa-blå och det bådar nog för en vacker dag.
Jobb från sju till halv två.
Sen är det bara ...., t v å arbetsdagar kvar.
fredag 18 september 2009
Och så ....
... blir det hemifrån-malå-besök, fast egentligen från Stockholm.
Det är Alexandra som gick i parallellklass med min yngsta d0tter och nu är Alexandra och hennes man och lilla goa, rara dottern Liv på Skånevisit, framför allt i Ystad ..., och efter att ha tittat in i affären, så blir det kvällskaffe och hallonpaj på Regementsgatan.
Hur trevligt som helst!
Och lilla pigan Liv som är dryga året, hon sitter i mitt knä - alldeles stilla och som förundrad sitter hon - medan bloggmadamen högläser om Petter och hans fyra getter.
Om och om och om och om igen.
Och Alexandra visar sig ha ett hästminne och berättar om vilken färg det var på heltäckningsmattan i dotterns rum (min dotters) och vad som hängde på väggen upp till övervåningen .. (ett skallerormsskinn!!) och hon berättar också om sitt arbete på ett hotell i Stockholm och hur underbart bra hon trivs med sitt jobb och vi får även veta att det här med Skåne ..., det vore nånting det .., inte minst för hennes man som har vindsurfing som hobby.
Allt sånt pratar vi om, medan lilla Liv stultar omkring i lägenheten.
Sen blir det kväller på riktigt och hej-och-tack och Dirty Dancing och soffläge och hur ska man orka diska, det kan man fundera över?
... blir det hemifrån-malå-besök, fast egentligen från Stockholm.
Det är Alexandra som gick i parallellklass med min yngsta d0tter och nu är Alexandra och hennes man och lilla goa, rara dottern Liv på Skånevisit, framför allt i Ystad ..., och efter att ha tittat in i affären, så blir det kvällskaffe och hallonpaj på Regementsgatan.
Hur trevligt som helst!
Och lilla pigan Liv som är dryga året, hon sitter i mitt knä - alldeles stilla och som förundrad sitter hon - medan bloggmadamen högläser om Petter och hans fyra getter.
Om och om och om och om igen.
Och Alexandra visar sig ha ett hästminne och berättar om vilken färg det var på heltäckningsmattan i dotterns rum (min dotters) och vad som hängde på väggen upp till övervåningen .. (ett skallerormsskinn!!) och hon berättar också om sitt arbete på ett hotell i Stockholm och hur underbart bra hon trivs med sitt jobb och vi får även veta att det här med Skåne ..., det vore nånting det .., inte minst för hennes man som har vindsurfing som hobby.
Allt sånt pratar vi om, medan lilla Liv stultar omkring i lägenheten.
Sen blir det kväller på riktigt och hej-och-tack och Dirty Dancing och soffläge och hur ska man orka diska, det kan man fundera över?
Och så tycker jag ...
... att ni ska rösta på lilla Nelly!
Absolut!
(Ja, för hur lätt är det ha en hundkompis som har varit Riktig Fotomodell ...? Så där som Selma.)
Hjärtevärmare ...
Ingenting gör en så glad som alla småttingarna som kommer och handlar med sina föräldrar.
I eftermiddag ..., Hilda och Ella .., tre och kanske två år .., och mamma Ingrid med minstingen, den nästan nyfödda lilla Ida i famnen ..., och så småttingarnas farmor som är på besök från Gotland.
Och Hilda och Ella ställer sig vid kundkorgarna och ropar "hej Bettan!" och Ella vinkar lite .., *vink-vink* och det känns som om hjärtat ska gå i små, små, små bitar.
Av glädje.
Och nu är det bara tre arbetsdagar kvar.
Ingenting gör en så glad som alla småttingarna som kommer och handlar med sina föräldrar.
I eftermiddag ..., Hilda och Ella .., tre och kanske två år .., och mamma Ingrid med minstingen, den nästan nyfödda lilla Ida i famnen ..., och så småttingarnas farmor som är på besök från Gotland.
Och Hilda och Ella ställer sig vid kundkorgarna och ropar "hej Bettan!" och Ella vinkar lite .., *vink-vink* och det känns som om hjärtat ska gå i små, små, små bitar.
Av glädje.
Och nu är det bara tre arbetsdagar kvar.
Fyra arbetsdagar kvar ..
... varav lördag och söndag bara är korta sådana .., då slutar jag halv två.
Fyra pjuttdagar kvar.
Sedan väntar tio dagars ledighet.
Och Köpenhamn .,. Athen .., och lilla Kokkari på Samos.
Och idag är det fredag och himlen är ljust, ljust blå.
Hög och klar luft ute.
Fönstret öppet.
På en skorsten sitter två fiskmåsar och gottar sig i morgonsolen.
Jo, men det känns bra.
Alltsammans.
Fredagsfönstret ...
.... kommer från den resglada madamen i Värmland, hon som nyligen har besökt Malaga.
Så här skriver hon:
"Hejsan!
Så klart så fotograferade jag några fönster på min spanska resa i förra veckan.
Svårt att låta bli för det är så kul och jag vet att det ger glädje hos en viss mottagare i Ystad stad!
Det här är fångat i den lilla vackra byn Benalmadena.
Turtlan."
torsdag 17 september 2009
Flera kvällsfönster från Spanien ...
"Eftersom Bloggmadamen snart ska ut och flyga och gillar landet Irland så skickar jag över den här bilden till Dig!
Ett irländskt Air Lingus plan som speglar sig i fönstren på Malagas flygplats fångat den dagen vi flög hemöver.
Ett litet annat slags fönster från en resekär bloggare till en annan resekär bloggare tänker jag.
Natti från Turtlan."
Om Alida Constantia ...
När jag letar efter bilden till inlägget här under, ramlar jag över andra inlägg från 2006, ja, frå min gamla blogg.
Ååå, visst minns jag när bloggvännerna berättade om sina namn!
Den här madamen till exempel .., så härligt roligt det var att läsa om det igen!
Och här är hennes blogg.
När jag letar efter bilden till inlägget här under, ramlar jag över andra inlägg från 2006, ja, frå min gamla blogg.
Ååå, visst minns jag när bloggvännerna berättade om sina namn!
Den här madamen till exempel .., så härligt roligt det var att läsa om det igen!
Och här är hennes blogg.
Ibland ....
Bilden: den 6/6 2006, gifte mina barns pappa om sig.
Den kvällen (då det var bröllopsfest och barnen var hos sin pappa och Karin) blev min mamma, barnens mormor, våldsamt sjuk och personalen på gruppboendet bad oss att komma till akuten där mamma låg och var så illa däran.
Dom kom lite glada i hatten och gullade med sin mormor och pussade och grät och var som änglar mot henne och mormor blev som genom ett mirakel frisk och kry och skulle komma att leva i ytterligare två år.
Fr.v sonen, störstasyster och hon i mitten.
Och så mormor Ann-Gerd.
... älskar jag mina barn mer än annars.
Ikväll, till exempel.
Då har dr Böhlander meddelat på sin facebook att hon ska baka bullar till flickor -97 (läs: Emmas lag) som spelar fotboll och ingen som jag känner bakar godare bullar än äldsta dottern och förresten ska lillebror som inte längre är så liten, utan längst av alla i familjen och faktiskt tjugotre år fyllda, komma till Väsby och få kalasa på allt detta goda.
Jaha.
Då skriver yngsta dottern på storasysters facebook att "flickor f.-76" minsann också vill ha nybakade bullar.
Och för en stund sedan ringde dr Böhlander och sa ..., "hej mamma .., ja, jag är i stan nu (Sthlm) och skjutsar hem Anders och så har vi med oss en påse nybakade bullar till syrran .. (ja, hon född -76) och nu ska vi allt överraska henne och Micke ....!" säger hon glatt.
Besvärsrädd är hon aldrig, den där äldsta dottern och åååå, vad jag är glad att dom tycker så mycket om varandra!
Ett annorlunda yrke ...
Husvägg i nordvästra Skåne.
Här torde väl bo en man eller kvinna med vänster tumme upp, dvs, med analytisk förmåga.
Kanske en mattelärare, som pv?
Alla sifferrader, lodrät, vågrät eller diagonalt, bildar talet 15.
En otroligt jäktig eftermiddag på jobbet!
Köer och ännu mera köer och stackarna som skulle vara på golvet och ta hand om färskvarorna som kom, fick ideligen agera kassörskor!
Sista timmen uppenbarade sig den danska kvinnan som är så trevlig.
Vi småpratade lite och jag frågade vad hon arbetar med?
"Jag sminkar människor i filmer ..., just nu den här filmen ...", sa hon och log.
"Jaha .., ååå, då måste du ju vara kreativ värre .., då har du nog höger tumme upp?" sa jag och visade henne hur hon skulle hålla händerna som till bön och jovisst, höger tumme upp!
Kunden som stod i tur att betala sina varor, bara gapade.
Jominsann ..., sånt här roar man sig med i kassan på Ica Supermarket i Ystad.
Litet tips ......
Tomas i Småland, han herr Jonsson, hans sida är verkligen en liten pärla, det tycker jag allt.
Vi delar inte politiska värderingar, ja, bara ibland, men jag tycker om hans sätt att dokumentera sin omgivning.
Och han tar finfina bilder!
Här finns han!
Tomas i Småland, han herr Jonsson, hans sida är verkligen en liten pärla, det tycker jag allt.
Vi delar inte politiska värderingar, ja, bara ibland, men jag tycker om hans sätt att dokumentera sin omgivning.
Och han tar finfina bilder!
Här finns han!
Det var bättre förr ...
Kefalonia i fjol.
Då reste vi med charter, Emma och hennes mormor som är jag.
Lite tryggare kändes det allt.
... ja, då, när flygbiljetter såg ut som flygbiljetter.
Nu ligger på mitt stora slagbord en från affären utskriven A4-sida och det ska föreställa en flygbiljett för Mr Göransson och Mrs Nilsson och man undrar om detta verkligen ska gälla?
Eller tänk, när vi står där vid incheckningsdisken på Kastrup och damen eller mannen som tar emot papperet har tittat en stund och sedan börjar att gapskratta och på danska utbrister något i stil med att ..."hahahaha .. trodde ni verkligen att detta skulle fungera ...? hahaha .., gick ni på den enkla ...? Transavia .., det flygbolaget har vi aldrig hört talas om ..hahha!"
Jag vill att flygbiljetter ska se ut som dom gjorde förr.
Och jag vill lätt som en plätt kunna ringa till flygbolaget och kolla att allt är som det ska.
Just idag ligger Transavias hemsida nere.
Jo, jo.
Uppdaterat: men nu är hemsidan fit for fight igen! Heja!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)