söndag 27 september 2009

Soendag paa eftermiddagen.


Om jag beraettar att jag sedan igaarkvaell har haft den allra mest foerfaerliga tandvaerk, saa vad spelar det foer roll?

Men saa aer det.

Natten blir en pina.

Det blaaser vaaldsamt och daanar naer vaagorna slaar mot stranden .., vid fyratiden stiger jag upp och drar igen jalusidoerren ..., och foersoeker att sova .., ja, jag ber till den Gud jag alltid gloemmer bort mellan varven .., snaella, rara .., hjaelp mig!

Och det blir morgon och foermiddag och vi aeter lunch paa lilla serveringen alldeles intill vaart hotell och jag fraagar kvinnan som lagar maten var man kan faa tag paa pain-killers .., ja, naer apoteket aer staengt?

Daa ger hon mig sex stycken vita piller - "dom aer fraan Canada .." - foerklarar hon och jag vet inte till mig av tacksamhet och svaeljer tvaa paa raken.

Pensionatsvaerden tar en springrunda paa totalt 9 km.

Det aer tjugosex grader varmt ute och kanske 21 i vattnet, moejligen 22?

Jag ligger paa stranden och laser Frank McCourt, boken som jag gav pv i present och som jag har laest foer laenge sedan .., nu laeser jag den igen och skrattar hoegt foer mig sjaelv.

Aaaah, du underbare mr McCourt ..., taenk att du skulle hinna doe innan jag hann tacka dig foer vaerldens mest underbara boecker!

Och jag badar i stoooora, skummande vaagor .., vi aer kanske tre stycken inalles i allt det turkosgroena .., och saa smaaningom ska aeven pv ansluta, naer han har kommit tillbaka fraan springrundan.

Man taenker mycket naer man har semester och inte laengre staar bakom kassan paa Ica och knappar in plunummer paa loepande band.

Man funderar oever vad bordsgrannarna har foer yrken, till exempel .., ja, dom daer norrmaennen vid bordet intill ...?

"Jag tror att den laange mannen arbetar som tjaenstaman inom postvaesendet och han mitt emot .., tjaaa .., han aer naagon slags arbetare .., men riktigt vad vet jag inte ...?"

Pv gissar att arbetarmannen aer kirurg.

"Aldrig i livet .., en kirurg skulle aldrig ha en saan skjorta!" saeger jag.

Innan vi laemnar restaurangen fraagar jag herrarna .., ja, efter att ha inmundigat minst tre glas vin, kanske jag ska saega.

Den laenge aer en slags ekonom och "kirurgen", han aer optiker.

Vi skrattar gott och det goer dom ocksaa.

Saa daer gaar dagarna och kvaellarna.

Man vill inte gaerna resa hem och boerja om med allt det vardagliga, nej, man vill leva i detta aennu ett tag .., man vill bada i ett turkosfaergat hav och aeta god mat och sitta vid ett bord och titta paa maenniskor och man vill kaenna ljumma vindar mot kinden och kaenna att man lever.

Ungefaer saa.

6 kommentarer:

Osloskånskan sa...

Faen med den tandvärken då, anars verkar det vara rena paradiset!

Bloggblad sa...

Synd att han inte var tandläkare...

Det låter som om pillren gjorde lite verkan ... hoppas det.

Evas blogg sa...

Stackare dig! Hoppas pillren fungerar tills du kommer hem igen.

Turtlan sa...

Aj aj vad den trilskas denna tandvärken!

Monet sa...

Usch så synd med din tandvärk. Men det verkar ju som om du kan njuta av härligheten ändå.

Vi har fortfarande lika fint väder som ni fast vi hoppar inte i havet. Gör andra utflykter istället.

Love, literature and gardening sa...

Haha man kan aldrig veta. Vid en studentfest i våras hamnade jag tillsammans med lite högljudd bilförsäljartyp i rutig skjorta och missklädsam mustasch. Efter en stunds samtal visade det sig att han var läkare på ett stort sjukhus... Så pv kunde haft rätt!