Lördagkväll vid 23-tiden ...

Upptäcker en silverglänsande pistol på pallen i badrummet. 

På torkställningen i hallen hänger små, vansinnigt söta kalsonger i storlek lagom till en 4-åring. 

Katterna vaknar till liv efter en rent ut sagt helvetiskt varm dag ..., spatserar omkring lite ute på tomten. hälsar på varandra .., så där .."jaha, är det du som är här ... bor du här också?"

Jag sopar golv och diskar undan. 

Pv äter chips och jag irriterar mig på hur det krasar i hans mun. 

Timmavis på stranden idag, mest barnfamiljer. 

Elliot och Viggo samlar blåmaneter och lägger dem i en hink och efter någon halvtimme i hinken får de komma till havet igen. 

En medelålders man kämpar för att ta sig upp på en sup-bräda, men ramlar ideligen i plurret. 

"Farmor! Får jag simma mellan dina ben ..?" ropar Viggo. 

Hilda, Martin och Edvin har kommit och så deras hund Otto. 

Martin ligger på mage och läser en bok .., Hilda bygger ett sandslott tillsammans med Edvin. 

Så kväller. Fixar pannkakor till pojkarna och senare skjutsar pv och Elliot hem Edvin till sig. 

Viggo vägrar att duscha, men ger med sig till slut. Den där underbara skummiga tvålen som Emma förärade sin mormor, gjorde susen. Han vill sova i pv:s säng och somnar inom fem minuter. 

Imorgon kanske det blir stor och åska, men bara kanske. . 

Duschade ute på gräsmattan, helt näck (men här är ingen insyn) och det ska jag säga, att duscha med trädgårdsslangen .., (iskallt vatten), DET skulle nog kunna få hjärtat ur rytm, jag hoppade rakt upp av chocken! Om det var skönt? Omåttligt, efteråt. 

Satt sedan ute i mörkret i trädgårdsstolen och gjorde ingenting. 

Njöt av att det var svalare i luften,, men men inga fåglar kvittrade. 

Nu fotboll, Panama mot England.

Putinbordet ...

Tanken var att vi - när vi skulle få besök - skulle sitta på altanen, men se, det blev på tok för varmt, det insåg vi raskt. Alltså tog vi ett annat bord, skruttigt och eländigt, men med en grön vaxduk ovanpå så döljs det mesta och så satt vi under ekens djupa grönska i stället. Numera bor de i en 3 eller 4-längad gammal skånegård och med ett stort körsbärsträd mitt på gården.

Så här långt är inte bordet .., men jag hade dukat så att jag hamnade på kortsidan och pv på den andra sidan och varför vet jag inte .., det bara blev så. Pv kallade det för "putindukning", apropå att den ryske presidenten - särskilt under covid - satt vid evighetslånga bord där han knappt såg sina gäster, förmodligen av rädsla för att bli smittad. Eller avrättad. 

Vi, det var Roland, han som dök i havet och fick sin axelled att hoppa ur sitt läge, Lena som jag lärde känna under åren i Ystad och som talar så lågmält och är fenomenal på att få ett hem - oavsett var - att bli ombonat och så vackert. 

En liten krabat till hund, född i Rumänien, låg vid bordet och begrundade sitt öde. Lite vaniljglass var väldigt gott, tyckte Monty ..., vi andra kalasade på pv:s jättegoda paj. 

"Faktiskt den godaste paj jag någonsin ätit!" sa Lena.

När gästerna givit sig av, blev det några timmar här hemma, innan vi åkte till Eva och hennes halvlånge make och blev bjudna på en underbar laxgryta! 

Bad i det långgrunda havet hanns också med .., från deras sommarhus (litet men praktiskt) är det bara någon minuts promenad till stranden.

Nu är det kväller. Norge möter Frankrike i fotbolls-VM ..., pojkarna sover och Anders försöker komma ut på vårt nät. Det var allt.

Fredag i afrikahetta ....

Det är icke allenast tvåbenta varelser som flämtar i värmen (läs: hettan!), nej, nu håller många av blommorna i rabatterna också på att försmäkta. 

Jag ställer ut vattenskålar lite här och där till fjärilar, humlor och andra som är törstiga och ska strax fylla på fågelbadet.  

Den här vackra vallmon, den tackade för sig för minst en vecka sedan, men nere i det som förut var vårt potatisland, där har det dykt upp ljusorangefärgade vallmo, ynkligare, men ganska fina ändå. 

För övrigt?

Jo, pv har åkt in till sjukhuset till arbetsterapeuten och senare idag får vi besök av Lena och Roland, som står med sin husbil i Skallkroken. 

Nu ska ni få höra vad som kan hända när man tar sig ett dopp i Kattegatt! Jo, det visade sig att Roland igår skulle bada i havet, dök från piren och då hoppar ena axeln ur sitt läge (eller axelleden)! Vilken fasa! Omtänksamma människor boendes i närheten skjutsade honom till akuten och hämtade honom senare också, oj, så vänligt av dem! 

Lenas dotter Elsa gick i Anders klass genom hela grundskoletiden och jag vet nog ingen kvinna som talar så lågmält och fint som just Lena. Hon är en mänsklig variant av Martin Kragh, röstmässigt. Minns jag rätt är Lena sprungen från den västmanländska myllan, men bor nu på Österlen, inte långt från Mandelmans, tror jag.

Fotbollsmatchen igårkväll - mellan Sverige och Japan - den struntade jag i; jag var på tok för trött och somnade någon timme innan matchstart. Nu tittar jag på den - i repris -, det går det med och är lite lugnare för den mentala hälsan. 

Mera ...? Jo, ikväll kommer pojkarna från Skåne och blir kvar lördag och söndag. Sååå trevligt! Och i morgon får vi besök av Hilda, Martin och Edvin, då blir det tre killar här och säkerligen full karutta! Spännande!

Dagens fönster ...

Igårmorse kom två bilder - detta är det första - susande genom rymden (ja, här susar dom just genom rymden inte genom någon kabel) och så här skriver avsändaren: "Tänkte självklart (!) på dig Elisabet, när vi fick syn på det här stället i Grästorp. Ha det bra! Sommarkramar/Barbro." 

//Läste och looooog. Tack Babsan!

Idag ...

Så var då den alltid så rara Sonja installerad i sitt nya boende, beläget tämligen centralt i Halmstad. Det visade sig vara en trivsam liten lägenhet hon tilldelats och Mats och Maria (kusiner till pv) hade hjälpt sin mor, dvs Sonja, att få hennes egna möbler på plats, det vill säga, de som nu rymdes. Många fotografier var utplacerade lite här och där och Gösta - underbare Gösta - satt inom glas och ram ovanför hennes säng.
Utsikten var mot ett hyreshus, men allt kan man inte få, förstås. 

Sonja satt och sov lite lätt när vi kom och då hade vi passerat allrummet med ett avlångt matbord där många får plats och utanför varje lägenhet/rum satt en namnskylt. En man hade ett Toyotamärke vid sitt namn .., kanske hade han varit bilförsäljare, eller helt enkelt bara älskat siu bil? Och där var namn som lät spanska och i ett rum såg jag såväl en svensk som en amerikansk flagga. 

Sonja tillhör inte den delen av mänskligheten som letar fel och beklagar sig ..., men när hon frågade om potatissoppa var vår favorit .., anade vi att hon kanske inte var över sig av förtjusning vad gäller menyn. Inte just den dagen, i alla fall. 

På hennes bord låg ett A4-ark med veckans meny. Idag var det tydligen ärtsoppa som gällde.

Ja, ja. Det kanske inte är det man mest av allt drömmer om när det är 30 grader varmt ute. 

För övrigt? 

Hysteriskt varmt ute .., tog buss nr 350 och stannade vid Stensjö hållplats. I samma buss åkte en ung flicka i tonåren .., hon hade en ylletröja på sig, byxor, samt en tjock fleecejacka som pricken över i. 

Hjälp!

I väntan på pv ...

Bilden togs genom bilrutan .., det var igårkväll på parkeringen i Skallkroken och pv - som inväntat kvällsmörkret - skulle kontrollera om topplanternan på båten lyste som den skulle (det vill säga, om vi nu hade varit ute till havs ...), men se, det gjorde den INTE. 

Idag får han försöka hitta felet, ty det kan ju hända att pv och Tommy ska köra nattsegling en del av sträckan till Limhamn (Tommy ÄLSKAR nattsegling!) och då måste lanternorna fungera. 

Till höger om mig där jag satt, stod tio husbilar parkerade. Alla ställplatser fyllda, som vanligt. De flesta var svenskregistrerade.

Dagens fönster ...

Min första tanke när jag såg bilden, det var att den antingen var fångad på ett sjukhus, eller möjligen ett fängelse. 

Så var det inte alls!

Den flitiga fönsterfångerskan  - annannan - skriver så här: 

"Dagens fönster borde inte vara öppet! Det är 32 grader ute och ju längre fönstret står öppet, desto närmare 32 grader kommer det att bli även i det här präktiga stenhuset som tillhör University of London."

// Stort tack! säger jag.

På tomten ...

Min faster Ann-Marie, hon hade verkligen tumme med rosor! 

Från att ha flyttat från Arvidsjaur till Mjölby i Småland, väcktes väl intresset för rosor och jag minns hur oerhört vackra och inte minst prydliga rabatter hon hade! 

Och klätterrosor mot den vita tegelväggen .., sååå fint var det!

För mig är det tvärtom. I Malå hade vi inte en enda ros .., pv hade sin Ingrid-Bergmanros som blommar troget var sommar och höst, men nu, nu har jag en alldeles egen skönhet .., nämligen den här madamen! 

Bildgooglar jag står det gammaldags buskros .., men den hade ett annat namn, tror jag mig minnas?

Av pv:s faster Maj-Britt och hennes man Stig i Bjärlöv fick vi för flera år sedan - kanske tio - en liten ros som har vuxit och tagit sig bra, nämligen den här. 

Dom var då på väg till Ullared ., Stig stannade här i stället och satt vid trädgårdsbordet och berättade om forna tider för pv och jag häpnade över dialekten - så totalt annorlunda mot allt jag tidigare hade lyssnat till -!

Den heter Rosa Mundi, även känd som polkagris-ros. 

Nu är såväl Stig som Maj-Britt inte längre i livet, men jag blir lika glad var gång jag ser knopparna slå ut.

Och så ett kvällsfönster från Skåne ...

Sä här skriver avsändaren som är hedgrenskan: "God afton! Ett kvällsfönster på väggen i vårt gäst/arbetssrum! Så glad att läsa att du mår bättre!"

/Tack Kerstin! säger jag.

Onsdag och befrielse ...

Ja, befrielsen att slippa infinna mig tidigt på hjärtmottagningen den här morgonen, för elkonvertering, alltså. 

Inte för att det kändes oroligt, men det ska jag villigt erkänna att det var inget jag såg fram emot heller. 

Enbart trivsamt var det däremot att bli bjudna till Ecke och Britt på middag. Det var igårkväll, alltså. 

Det var dukat i det stora uterummet, det som närapå kan liknas vid ett orangeri. Nu hade såväl citron,-  och olivträdet,  (samt kamelian) fått flytta ut och stod nu i hörnan av tomten där det ställts i ordning en liten trädgårdsgrupp i blått.  Sååå fint och ombonat det kändes! 

Några trivsamma timmar tillsammans blev det och grannen Birgitta gjorde oss också sällskap. Birgitta som känt Ecke och Britt sedan många, många år tillbaka då de båda familjerna köpte sina sommarhus här i Stensjö. (Bilden visar "tavlan" som satt på väggen i uteummet. Om man vilade blicken på den målningen, kunde man tro sig vara någonstans i Egypten.)

Sonen Jonas, relativt nybliven pensionär. hade hjälpt till med middagen och agerade servitör med den äran. 

Till förrätt var det gravad lax med kokta ägghalvor samt gravlaxsås (så gott!), därefter bjöds vi på en Bouillabaisse från fiskbilen vid Willys (lika ljuvlig den) med färska räkor och aioli som pricken över i och så jordgubbar med vispad grädde till dessert. 

Ni kan tro att det var gott! 

Så här såg det ut när jag lyfte (kanske mer sänkte ....?) blicken under bordet. Fr. v. Britts ena ben, så Birgittas i mitten och Eckes till höger. Och min afrikaväska i blått kom också med på bild, plus en sandal.

Nå, vad pratade vi om?

Jo, om Martin Kraghs fantastiska Sommarprat .., om superbilliga flygbiljetter (Jonas flyger och far då och då, senast till Malta) .., det pratades om barn och barnbarn och om Britt och Jonas resa till Lund förra helgen, då, när det var studentexamen för deras yngste sons bonusson och om deras hemresa sent på kvällen, ja, klockan 01.00 på natten ankom Öresundståget till Halmstad och Britt, som ju är - eller blir - nittiosju år, sov längre än vanligt dagen därpå, men oj, så trivsamt det hade varit. 

Bilden: En nyklippt Britt. "Men det blev ju alldeles för kort!" tyckte hon. 

Hela tiden medan vi satt där i uterummet, spatserade skatorna på plasttaket och Britt vittnade om hur roligt det är med fåglarna, dom som nu nästan känns som hem-tama. 

Vi pratade också om detta att välfyllda chark/delikatessdiskar är så oändligt mycket mer lockande, ja, än halvtomma diskar .., och det blev prat om Turkiet då jag - med stor glädje -  (på instagram) följer en ung man som cyklar från Sverige till Kina och han har inte ord nog för att berömma människorna i Turkiet för deras gästvänlighet, generositet, hur snälla de är mot katter och hundar och vilken hjälp han har fått av cykelreparatörer som inte tagit betalt och inte minst: vilket otroligt vackert land Turkiet är! 

Nu är denne cyklist på väg till Georgien och det är också ett land jag hört så mycket gott om. (Då var det den här amerikanen som tog sig till fots över halva världen, tillsammans med sin hund, vars namn jag nu glömt.) Nå, vi åkte hem vid 21-tiden och jag stöp på soffan och somnade nästan rakt av. 

Idag är en annan dag. 

Strålande solsken .., pv sätter upp gipsskivor i nya uterummet (som blir ett innerum) .., jag hjälper till mellan varven .., och nu ska vi åka till golfkrogen och kalasa på smörstekt spätta. 

Så är tillvaron här i landet Halland idag. Nu blommar förresten almöken/rallarrosen vid vägrenarna, plus alla lupiner som håller stånd mot eventuell utrotning. Renfanan är på gång .., och trädgårdssångaren är den fågel som kvittrar allra mest! Satt ute i en halvtimmes tid och bara lyssnade till denne "pratglade" lille krabat som jag aldrig tycks få se skymten av

Igår flög en GÖK förbi tomten och ko-ko:ade medan den flög! Det har jag aldrig upplevt tidigare! Annars får vi - via Merlins fågelapp - veta att det är mest gransångare, svarthättor, ringduvor,skator, koltrastar förstås, pilfinkar och nu och då någon strandskata som underhåller oss. Inte det sämsta. Älskar den appen!

Ännu ett Dagens Fönster från Östergötland ...

"Hej!

Ett till bidrag blev det från midsommar i Östergötland med Fönsterhåven.

Vid Stjärnorps slott finns en slottskyrka som stod öppen för besök.

Kyrkbänkar, altarring och predikstol gick i blått. Likaså dörrarna in i kyrkan, men det var svårfångat med kameran med lite motljus.

Men fönstret i dörren bidrar också med några fönster till.

Allt fångat på midsommardagen.

PS: kan gissa att denna lilla kyrka borde vara populärt för bröllop. Ds.

Hälsningar Turtlan/Annica."

Grönt är skönt ...

Igår, på väg från hamnen, valde vi en annan väg hem. Vi körde rakt upp från Skallkroken, upp mot Skallberget där jag förra veckan upptäckte en sån underbar tomt fylld med ..., nej, inte rosor i prydliga rader eller något liknande, utan mer som en naturvariant. 

Så här såg det ut! Där var drivor med blommande vitklöver (huset däremot är jag mindre förtjust i, jag tycker att såna mer liknar de enorma lagerbyggnader vilka tjoppar upp likt svampar ur jorden, ja, längs E6:an, men det är ju jag det) och det såg så härligt mjukt ut! Men när klövern blommat ut .., hur blir det då ..?

Och så här såg det ut nedanför entrén! Undrar hur det blir vintertid ..., ja, den vinter som så sällan uppenbarar sig här i Halland. Lite barrväxter också som finns bland det övriga - så fint -!

Dagens fönster ...

När jag först såg den här bilden, läste jag ordet ravinstig helt galet fel! I mitt inre betonade jag det liksom som bokstäverna  r a i ordet rar, så det blev raaavinstig. Ingen betoning på det första i:et, alltså. 

Bilden fångades av Turtlan/Annica som skrev så här: 

"Hej! 

Fönsterhåven lyckades i alla fall fånga ett fönster på vår lilla midsommartur.

På midsommardagen åkte vi till Stjärnorps slott lite nordväst om Linköping. Där bakom slottet (som delvis är en slottsruin) finns ett ravinområde vandra i. En jättefin tur längs en porlande bäck, mängder av ormbunkar och annan växtlighet. Lägg sen till värmen innan åskovädret som var på.

Ja det var verkligen som i en tropisk regnskog.

Där vid stigens började fångande jag ett fönster.

Annica."

//Tack Annica! säger jag.

Måndagsfönstret ...

.... fångades inne i Solhagas bageri i Slöinge. 

Dit åkte jag vid 9-tiden i morse, då, när provtagningen var klar och EKG:et visade en fin, jämn kurva, ack, vilken glädje! 

Således behövs ingen elkonvertering och det är bara att hålla tummarna att hjärtat nu sköter sig. 

Då firade vi med en "Unnabulle" och det kan jag säga att den var närapå lika god som Marias berömda wienerbrödsvarianter till kanelbullar.

Så här såg den ut. Inte billig .., men ett hjärta som hoppat rätt , det är väl ändå värt 40 kr.

Vackert upplagt var det också, det gör ju mycket!

Och redan så tidigt (vid 9.00) var där gäster dels i trädgården, men också inne i butiken. 

Har ni vägarna förbi ..., så rekommenderar jag verkligen ett besök på Solhaga. 

Det finns fler smultronställen i närheten ., Ullarps gårdsbutik med cafédel (någon halvmil från Slöinge ..,) och så Börjes Konditori i Harplinge, förstås. 

Kom hem till detta. Pv stod i dörren och frågade hur det hade gått ..., och jag berättade om EKG:et och om kvinnan före mig i kön till bageriet, hon som hade så vackert, lockigt hår och visade sig vara från Scheweiz, men tillsammans med sin man här på besök hos goda vänner. Hela hon var så fin! 

Vi satt ute i solstolarna en bra stund, nästan så pv höll på att somna .., och jag har hjälpt till med två stora gipsskivor som skulle på plats ..,  termometern visade på +35 utomhus i solen .., (stackars, stackars människor i Frankrike eller Tyskland där det kan bli upp mot 40 grader idag!!!) och vi får åka till Skallkroken och svalka oss senare idag. 

Tv:n har stått på och nu är det Hotell Romantik med kärlekstörstande män och kvinnor i min ålder - mer eller mindre -. Ja, inte för 1 miljon kronor, inte för 2 miljoner heller, hade någon fått mig att ställa upp på detta. Men lycka till, säger jag till de som vågar språnget. 

Fick för övrigt mejl från min syster i Australien. Där var det bara +10 grader i dag och hon berättade att sonen, som är på besök inför hans och hans frus resa till Java och Borneo, (Birgitta ska vara hundvakt) hade tagit på sig mössa när han gick på promenad med hunden Luna ner till beachen. 

Så är det idag.

Invasion ....

Igårmorse, precis när åskan kom över oss, översvämmades vardagsrumsfönstren av stora, äckliga flugor - modell spyvariantten - och jag höll på att bli galen! 

Det spelade ingen roll hur många gånger jag öppnade fönstren och viftade ut dem, några sekunder senare var där lika många igen!! 

Berättade detta för Maja i Skåne och fick då bilder som visade att det var likadant där, men då rörde det sig om små, små. små knott. Fönsterbrädan ut mot gatan, den var prickig av små flygfän! 

Vad gjorde vi då ...? Jo, jag hämtade den burk med Radar vilken bidat sin tid i tvättstugan och det känns verkligen inte bra, då flugorna sedan ligger och sprattlar och blir förvirrade, men till slut infinner sig ju döden. 

Jag undrar hur många hundratals flugor som nu trängs i vår dammsugarpåse? 

Nu på morgonen har jag putsat fönstren, såväl ut, - som insidor och hoppas att detta elände ger med sig. Pv gissade att det kunde bero på grannens kor - eller kodyngan - men vi ser ju knappt vare sig kor eller kalvar och några hästar är här inte längre.

Bilden här ovanför togs igårkväll, då, det efter den olycksaliga förlustmatchen fick bli ett dopp i skymningen. Innan vi åkte hemåt, var där som en liten parad med - kanske deppiga - fotbollsentusiaster i gula t-shirts och med SVERIGE skrivet på ryggen, vilka nu hade siktet inställt på ett härligt bad. I det vattnet låg nog sedan en hel drös med grusade förhoppningar!

Idag är det söndag, om ni inte visste det. Vi ska straxköra till Skallkroken där pv ska fixa med något elektriskt i båten .., själv tänker jag bada i omgångar och brassestolen får följa med, samt solskyddsmedel och vatten i flaska. Kanske några skivor meloner också. I eftermiddag tänker jag hämta upp madamen i Steninge, så även hon får svalka sig.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är ellem i Skellefteå: 

"Här kommer några midsommarfönster från Bonnstan, när festen är över och de flesta gått hem. Här syns det verkligen hur olika alla hus och kamrar är."

//Tack ellem! säger jag. Nästa gång vi besöker Västerbotten, då  m å s t e  vi titta på detta!

När det inte går som man tänkt sig ...

Ja, man kan ju trösta sig med kloka ord av Buddha, nu, när vi förlorade stort mot Nederländerna. 

Om den svenska journalistkåren kunde behärska sig en aning och inte skruva upp guldförväntningar efter en enda match, så skulle inte fallet bli så stort. 

Själv ägnade jag mig åt att på min mobil skriva brev till min syster i Australien. Det var inte så klokt, för i och med det fick jag målresultaten tidigare än pv .., så han satt där och var kanske lite glad, men jag  v i s s t e  .., det hade blivit ännu ett mål för motståndarna!

Nåja. Det är som det är. 

Vilken underlig dag det här har varit! Ösregn och åska på morgonen ..,. så blev det uppehåll och pv klippte gräset .., det blev vansinnigt kvavt ., svetten lackade .., vi körde till Skallkroken och jag tog ett längre bad i havet. Så har vi tagit ut den gamla ytterdörren som satt där det en gång var huvudingång till huset (innan min tid) och pv är suverän när det gäller att flytta saker! Nu blev det rullpinnar under dörren och så hjälptes vi åt och fick dörren på skottkärran och så småningom ut i garaget. 

Kanske hade vi tänkt fira (eventuell fotbollsvinst) med gårdagens nötkaketårta, men så blev det inte. Jo, tårta, men det var också det enda.

Nu blir det ett kvällsdopp i Skallkroken! Halleluja!

Dagens fönster ...

.... fångades i mitt sovrum nu på morgonen. 

Klockan var halv 6 .., och Vickan låg och sov så gott mellan pelargoniorna, men satte sig upp och sträääckte på sig lite när matte kom med mobilen.

Efteråt ....

Midsommarafton 2026. 

Varmt som kring Medelhavet. 

Tidig frukost för sjuåringen och hans farmor. Vi sitter i soffan Ektorp. Katterna får mat. 

Resten av dagen består av hinderbana ute på tomten .., att handla, ordna lunch, gå ned till stranden .., bad i havet, upptäckt av mängder - verkligen MÄNGDER - av blåmaneter som inte bränns, men ändå. 

Klockan 17.00 blir det dans runt stången och hundratals deltagare. Dragspel och fiol, långa klänningar, unga män i vita byxor och skjortor .., brassestolar .., trift och styvmorsviol. 

Torrt gräs. 

Efteråt hembakad nötkaketårta på vår altan. Grannen Birgitta som fått lämna sjukhuset,  gör oss sällskap. 

Vid halv sju tackar Maja och pojkarna för sig och från Anders har det kommit underbara små filmsekvenser från Paris. Han konstaterar att Paris tycks vara i avsaknad av elspark-cyklar, däremot vimlar det av elcyklar att hyra och det är på det viset han tar sig fram. Han verkar trivas, 

Vid 21-tiden blir det fotboll på tv, men nä, jag orkar inte titta. Öppnar ytterdörren och hör grannarna på växthussidan sjunga allsång,kanske snapsvisor? Hör orden halleluja och nånting om Satan, jo, säkert snapsvisor. Alla verkar glada.

Fortfarande inget förmaksflimmer för min del. Det är som ett mirakel.

Spridda skurar från några midsommaraftnar ...

Så här såg det ut på den tiden det begav sig ..., frukostfika vid 9-tiden och för ovanlighetens skull var jag med .., annars arbetade jag ju alltid eftermiddag/kväll. Från vänster Joakim (försvann till Norrköping), chefen Mange som nu är rent av magerlagd och femton år yngre (oerhört snäll som chef) och längst till höger, Hemköps egen Adonis (Sonjas ord): Erik, som jag tror kom att läsa ekonomi någonstans norrut. 

Midsommaren 2008. Då hade jag börjat sällskapa med pv, men det skulle dröja ytterligare två år innan jag tog språnget och lämnade Ystad. På midsommaraftonen gick en hel skock människor från Kärrvägen i Steninge i samlad tropp mot ängen där det skulle bli dans runt stången. 

Jag - som verkligen känner mig oerhört obekväm enbart av tanken på att gå i någon som helst tropp - gick så långt bak i ledet som det var möjligt. Tycker däremot det är jättefint när andra är med på sånt här.

Midsommaraftonen 1992. Utdrag ur min dagbok. Tommy var arbetade i Göteborg på fotbolls-EM (arbetade) och jag var ensam med barnen med hemma.

Maria var då 20 år och hade nog flyttat till Sthlm, Anna var 16 och Anders 6 år. 

Och förmaningstal höll jag också. 

Från vännen Turtlan/Annica i Värmland kom den här midsommaraftonsbilden och då den lades in på bloggen, berättade hon om en axel som gått ur led - ja, hennes, alltså -. 

Bilden är från deras sommarstuga, den som ligger paradisiskt till.

Midsommarafton 2022 blev minnesvärd. Vi blev då nedbjudna till Ecke och Britt som då var betydligt piggare än vad som är fallet nu. 

Så här skrev jag efteråt: 

"Vi satt ute vid husväggen och Harry, som känner sig sååå trygg hos Ecke och Britt, låg mest på det så torra gräset och lyssnade till förbipasserande eller blev omklappad av någon av ungdomarna vilka var på väg ned till stranden.

Det blev - som vanligt - prat om allt möjligt. 

Det blev prat om att vara troende eller inte och det visade sig att tre av fem runt bordet hade vuxit upp i ett frireligiöst hem .., alla var vi kvinnor. 

Räknade vi oss som troende? 

En kanske gjorde det .., en hade blivit less på alla stränga frikyrkoregler i ungdomen och tackat för sig och själv är jag nöd-troende, vilket väl är det sämsta av allt. 

En enda en av oss har lämnat svenska kyrkan, är definitivt inte troende, men är å andra sidan den som tillbringar mest tid inom kyrkans väggar. Det är  alltså pv som sjunger i kör.

Så hemåt. 

Vi satt ute på altanen och och lyssnade till högljudd musik och allsång (enbart män) som hörts i timmar från något av husen ovanför oss ..., ja, det fick mig att bli såååå, så glad. Innan jag gick i säng, tog jag mig en promenad dit .., tvekade en stund ., stod dold bakom en häck innan jag vågade mig fram, men gick sen in på tomten och tackade - framför allt den unge mannen som var ansvarig för musiken - för all den glädje detta givit mig! 

Han trodde förstås att jag skulle läxa upp dem .., en snart sjuttioårig madame som uppenbarade sig så där oväntat, men jag skyndade mig att förklara .., ja, jag ville bara säga  t a c k! Dessutom var det helt underbar musik! (Det visade sig vara ett femtontal unga män som firade midsommar tillsammans .., det visste jag inte när jag gick dit).

Har jag någonsin i mitt liv fått så många kramar från aningen lulliga unga män? 

Nej, det tror jag inte. 

Var väl om möjligt ännu gladare när jag gick hemåt."

Se där. Det finns många midsommaraftnar att tänka tillbaka på. Och lovad vare att man har bloggat och kan återuppväcka sina egna minnen, de som legat och skvalpat i det fördolda.