måndag 30 mars 2009

Tänk ...


... att hjärtevärmen finns kvar lika oändligt stor idag.

Och när jag tittar på bilden, den ..., där Emil visar världens snällaste moster Anna fingeravtrycken, dom som han fick lämna när vi besökte polismuséeet med morbror Anders ..., då sitter jag mest och smajlar.


Och jag tänker att det är en sån ofattbar gåva detta att få vara tillsammans.
Med Anders, han den ende sonen.
Ättapjötten.


Och hon, den äldsta .., som gav oss Emil och Emma.
Skulle mitt liv av någon anledning plötsligt ta slut, så har jag i alla fall varit så oändligt lycklig.

Och detta lyssnar jag till just nu.

Spela den h ö g t och sjung med!

2 kommentarer:

anna of sweden sa...

Ättapjötten? DET har jag aldrig hört förut. :)

Kram!

Elisabet. sa...

Ättapjött?

Det betyder eftersläntare .., den/som kom sist .., blev över.

När man bakar sockerkaka t.ex. då blir det ju en pjött kvar i degskålen .., som man kan gotta sig av.

Jag vet inte hur långt upp norrut det ordet används ...?