... den lilla, lilla bergsbyn Manolates på Samos.
En kvinna i min ålder kanske .., lagade maten.
Vi tog omelett och en grekisk sallad.
Överjordiskt gott.
På väggen inne i köket fanns fotografier av kvinnans mamma.
Där utanför hördes syrsor och fågelkvitter.
5 kommentarer:
Åh visst är det konstigt när det blir så där TVÄRSLUT. Når man plötsligt byter miljö och man VET att paralellt pågår ett helt annat liv på en annan plats. Där man nyss var.
Kram
Olga
Vilket underbart fönster!
Den krogen har även jag besökt. Högt uppe i bergen. Men man ser havet.
Älsklingsfönster! :)
Olga, Eva, Bert och Bettankax: det är nästan magiskt där uppe på toppen av berget.
Alldeles t y s t.
Någon enstaka modig chaufför som vågat sig upp.
Annars tyst.
Fågelkvitter .., den där vackra musiken vi hörde .., inifrån-hus-prat .., smattergrekiska från grekiska tanter.
Sånt.
På nervägen välte jag med moppen i en hårnålskurva.
Lugnt och stilla .., tack och lov att ingen bil kom just då.
Högerkurvorna var värre än dom vänstra, av någon anledning?
Om någon erbjuder mig 10 000 kronor för att köra moppe ner igen, så kommer jag att tacka nej.
Och så lilla restaurangen. Två stycken såg vi, lika små.
Och kvinnan som satt på sin stol och väntade medan vi åt.
Jag gjorde ett tecken till henne att maten var utsökt och hon log så varmt.
Skicka en kommentar