Så här såg det inte ut idag, men om några månader. |
... ja, att jag liksom boar in mig innan det är dags att lägga mig på operationsbordet.
Jag vill ha städat och röjt hemma, för det är totalt omöjligt att göra sånt när man måste ha två kryckor runt om sig hela tiden ..., och jag ska köpa hem kryddväxter (massor med timjan som jag älskar) att ha på bordet intill trädgårdsstolen, så där så man kan sitta ute i solskenet och dra med fingrarna bland det där som doftar så gott!
Och jag tänkte att jag ska ha med vårblommor i en liten, liten vas och sätta på sängbordet den där inskrivningsdagen, så där så det känns ombonat.
Och mera ..,. idag körde jag för första gången i år moppe till jobbet!
En hel vecka har jag på mig att njuta av detta underbara ... (men det var iskallt på hemvägen!) och så ska jag försöka hinna med att se filmen som har fått så bra kritik, nämligen den här.
Dom flesta som har varit med om en skilsmässa, vet hur hemskt det kan vara och hur mycket energi det tar - under minst ett år, jag tror faktiskt ännu längre -, och hur livet tippar överstyr och hur komplett tokig man kan bli, hemsk, på alla sätt och vis!
Den filmen vill jag se .., det lilla jag skymtat i tv har gjort mig glad .., det var mycket igenkänning.
Och den som kanske just nu är på väg att bryta upp - hys hopp - allt kan bli bra!
Man kan bli väldigt goda vänner igen, när allt har lagt sig till ro.
I gästummet ligger min gröna linneklänning, den som blev så innerligt älskad.
Om två månader kanske ...., eller tidigare?
Å, så jag längtar!
För övrigt kan jag berätta att nu har sommarhusgästerna dykt upp och från klockan tolv idag, tills vi stängde åtta timmar senare, var det absolut full fart!
Bland alla kunder fanns ett bekant ansikte.
Den här mannen.
Det är han som ansvarar för Karlavagnen om fredagarna.
Så där ja.
Nu ska jag se vem som vinner Melodifestivalen.
Skulle jag rösta blir det på Ellen och Songbird.
5 kommentarer:
jag hoppades också på Songbird, men är nöjd med Sanna som jag tycker verkar så fin och ödmjuk jämt.
Jag har aldrig skilt mig, men ska ändå se den filmen. Såg lite förhandsvisning och vet ju att jag alltid gillar dokumentärer om riktiga människor utan botox i pannan och plastskum i överläppen.
Just Svenska Dagbladet sågade filmen rejält dock. Men jag tror som du kanske också är inne på att det här blir tittarnas film mer än kritikernas, med tanke på hur brännbart, aktuellt och personligt drabbande det ständigt är.
Bloggblad: jag tycker helt ärligt att det mesta var eländigt .., men förmodar att en 60-åring är fel målgrupp för Melodifestivalen ,-)
Men Songbird, den tyckte jag om.
cruella: ja, just det .., det tror jag.
Är det dags för ny operation nu?
Blir det i Hässleholm så ring mig för lite service, typ handla något eller komma med något gott till kvällsmat eller något. Kan behöva en paus från jobbet ju :))
Christel: jag önskar verkligen att det hade varit Hässleholm, för å, vad dom var fina och rara! Och så omtänksamma! I ena änden av korridoren på ortopedmottagningen, där fanns te och kaffe och skorpor/ost/marmelad, allt till självkostnadspris, till patienter som rest många mil för att komma dit!
Man kände sig verkligen VÄLKOMMEN.
Nu blir det Halmstad sjukhus. Det blir säkert bra, men tack snälla, rara för omtanken!
Skicka en kommentar