fredag 3 oktober 2014

Oktober ...










Så här var det.
Vindstilla.
Småfågelkvitter, men bara lite.
En sädesärla nere vid strandkanten.
Sjöfåglar längre ut.
Skarvar med utbredda vingar ännu längre ut.
Fjädrar i sanden.
Vågkluck.
Löv på marken.
Prassel.

Jag kände en alldeles ofattbar tacksamhet över att få leva.

7 kommentarer:

Ulrika sa...

Jag kände samma sak ute i trädgården här nyss!

Knallblå hösthimmel
Knallgula och röda höstlöv
Äppeldoft
Svag vind
Grönt gräs
Löv som singlar ner från träden
Svagt porlande från bäcken
En katt på utkik i äppelträdet
Lugnt och stilla

Anonym sa...


Kände lika dant när jag var ute med schejken. Första gången jag orkade gå långt efter min luftvägsinfektion
Det var underbart.

Så fina dina foto var.
Friherrinnan

Steel City Anna sa...

Vilka vackra färger i havsbilderna!

Kattis sa...

Amen

Babsan sa...

Fotar du med mobilen?Sanlöst vackra

Elisabet. sa...

Ulrika: nästan likadant hos dig, alltså. Underbart!

Friherrinnan: visst var det ljuvligt!

Steel City Anna: det tyckte jag med .., så mjuka och lena färger.

Kattis: ,-)

Babsan: ja, dom med svart ram runt om, det är mobilen.

Elisabet. sa...

Babsan: jag ser nu att det bara är en med svart ram .., jo, den är med min mobil, övriga med lillkameran.