Elisabet

Bokomslagens betydelse ...

I mitt senaste inlägg på instragram, har jag lagt in en bild på älsklingskalendern, den som egentligen är på tok för stor, men ändå oftast ligger på rumsbordet - bara för att jag tycker den är så vansinnigt vacker -! 

Då den kalendern visas, händer det att den som läser tror att det är jag som har tecknat och färglagt bilderna på respektive månad, därför länkade jag till kalendermakarens instagramsida; han heter ju Henning Trollbäck. Det är denne kreative man som illustrerat kalendern.

Då .., när jag skulle kopiera hans länk, höll jag på att ramla baklänges, för just där visar han upp ett bokomslag som han har förfärdigat! 

Författarens namn är Mario Desiati (titeln förmodligen Spatriati) och eftersom denne kalendermakare även är keramiker (säg vad han inte är!) målade han på keramikplattor och så överfördes detta till själva bokomslaget, ja, om jag nu fattade det hela rätt. 

Det är ju fullständigt genialiskt! Och så personligt! Hade jag fallit för den boken? Garanterat .., kanske inte för innehållet, men omslaget hade fått mig på kroken!

På bokens baksida har texten överförts digitalt till kakelplattorna .., ja, jag tycker att det är så finurligt! 

Lägger in bilderna här, då alla inte spatserar omkring på Instagram! 

Det här med bokomslag diskuterades igår på Facebook. 

Allt började med dessa rader:  "Går det att starta något slags upprop för att det ska bli en ände på ansiktslösa kvinnogestalter i röd klänning som med eller utan resväska blickar eller flyr mot horisonten?"

Så skrev en kvinna. Himla intressant, tyckte jag .., allra helst som omslagen ofta får mig av välja bort, mer än att välja en bok.

På biblioteket i Harplinge finns några hyllor med böcker (undrar om det inte mest är pocket?) som definitivt får mig att gå vidare bland hyllorna. Det är omslag som påminner mera om tonårsböcker .., och jag kanske missar hur mycket som helst, men lockad blir jag inte.

Här några hastigt ihopplockade egna böcker vars bokomslag man kan fundera över. 

Boken längst till vänster, "Djävulsstjärnan" hade jag aldrig köpt/lånat, den är garanterat pv:s. Kanske typiskt kända (manliga ?) författare att författarnamnet är större än boktiteln?

Övriga böcker är mina. 

Lars Saabyes "Bisättningen" (fick jag inte den av dig, Rexxie?) kunde jag lätt ha köpt själv, tack vare omslaget. Det är den gula bussen som dimper ner från himlen som drar blicken till sig. Eller till mig. 

Boken i mitten nere, där kan typsnittet i titeln få mig att tveka. Rött på ett omslag är tydligen vanligt och det är väl känt att den röda färgen lockar. Så var det även när jag textade skyltar. 

Valérie Perrins "Färskt vatten till blommorna"- underbart omslag - men det kan ju bero på att jag tyckte så väldigt mycket om innehållet.

Torgny Lindgrens "Klingsor" har så vackert omslag, det är nästan som en tavla/målning, tycker jag. Omslagen på Ulf Lundells dagboksböcker (ofta hans egna målningar av fåglar, ofta - eller alltid tre små fåglar -) är jag mindre förtjust i, men desto mera av innehållet. 

Såja. Nu har jag skrivit av mig .., tömt lite från härvan av bokomslagstankar, vilka prompt ville ut i det fria. Har du som läser här någon bok vars omslag fick dig på fall .., så får du mer än gärna mejla in bilden (eller helt enkelt berätta om omslaget), så lägger jag in den i ett eget inlägg. Om du känner för det, alltså. 

Nu ska jag göra mig i ordning inför ett dopp i havet. Solen flödar. Vi har även idag ätit lever till lunch. "Så himla billigt det blir. Femtio kronor knappt för inalles sex portioner", sa pv lyriskt..)