onsdag 21 november 2012

Gladpost!

Först ett vykort från London, där Thomas dotter Hilda med pojkvän varit på lillsemester.
Den som känner mig, ja, vet ju att det var mer än himmelskt att vara där - i London - och jag hade berättat så mycket om vilken underbar stad och vilka underbara människor där är .., så liiiite orolig var jag kanske.
Tänk om nu dom inte ...?
Det gjorde dom. 
Så här börjar texten: "Hej på er! Tack för tips om Hyde Park - vi sitter där nu med te och "crisps". Dimmigt och stillsamt, mångfald av fåglar och otaliga ekorrar."
Allt blev till belåtenhet och vykortet inhandlades här.

Och på namnsdagen - ett hemgjort kort från alltid så rara Solbritt i Ystad -!
Titta, längst uppe i vänstra hörnet .., där skymtar Kung Karls Spira som är Västerbottens landskapsblomma.
Den växte nere vid sjön i Malå .., bland sälgbuskarna!

På ena sidan en bild som Solbritt hittat och "då kom jag att tänka på dig ...", skriver hon.

Och idag .., en vinst till uppmuntringslotteriet!

Det är Eva på Frösön som ägnat sig åt det där nya, vars namn jag inte kommer ihåg just nu.

Tänk, så fint att hänga i julgranen!

Ett från hjärtat stooooort och varmt tack till alla tre!!
Sååå glad jag blev!

DBIV för Anne i Mantorp ...

Hej Elisabet!

Två saker var bäst i veckan. Först var det Maxi-Yatzy-matcherna mot yngsta barnbarnet där jag
fick storstryk. Vi har spelat 5 matcher och inte en gång har jag vunnit, men nu ska jag lägga mig
i hårdträning.

Så var det söndagsutflykten, 5 killar, 2 hundar och en farmor. Vi fick en hel del trattkantareller och
även gula kantareller i våra korgar. En del äts upp av familjen, men en del säljs i lilla affären som
äldsta sonen och sonhustrun äger. Det är verkligen närproducerat, eller hur!

Anne i Mantorp

Och när jag röjer lite, hittar jag ...

... mängder med prassliga par-avion-brev från min mamma.

Ett är skrivet den 9:e mars 1980. 
Då bor mamma ute i den argentinska djungeln, ett ökenområde nära gränsen till Bolivia.
Hon bor i ett litet, litet vitrappat hus och där finns ett enda rum som hon använder som mottagning. Runt omkring på "campamentet" vimlar det av rishyddor där indianerna bor.
Mamma är då 59 år, min Anna är 4 och Maria är 8.
Själv är jag 26.

Så här skriver hon som en gång var min mamma.

"Klockan har just gått över tvåslaget, detta betyder som bekant att åter känner jag min människovärdighet komma ..
Solen skiner även denna dag - en underbart vacker dag -!
På morgonen blev det ett tidigt uppstigande, ty Annie skulle ha söndagsskola för första gången under detta år. Hon talade om Moses i vassen och det var intressant. Det var över 100 barn, därtill massor med mödrar och fäder. Sedan drack Annie och Olle kaffe hos mig, Frisisas har varit hit för penicillininjektioner, jag har dragit ut en tand på en fru från Hito, varit ute på campamentet och gett injektioner i tre hyddor, gjort middag till mina tre skyddslingar, diskat och vaskat, steriliserat instrument med mera. Pero, ahora si ahora es tiempo para mi toma una tasa de café.

Jag har kokat detta kaffe som var kvar sedan ni var här. Ett paket med kokmalet hade klarat sig från stenbildningar, så nu ska jag njuta av detta mellan skrivakterna.

Igårkväll lyssnade jag till ett kasettband från december -78 där Anna kammar dig och pratar under tiden.
Det framkom att hon väntar barn. Hennes man hette Iaa något, men vid din fråga om han inte hette Tommy, svarade hon "ipland". Ipland med p.
Hon stammar lite rart och jag njöt av bandet, både Anna och Maria snackar så jag ömsom grät och skrattade! Detta kommer att vara intressant att ha när hon blir äldre - om vi, mot allt vad jag tror - får någon framtid här på jorden.

Annars, vad sysslar ni med en dag som denna?
Kallt och rimfrostigt, kanhända? Ute med hundar och barn - nere på sjön eller uppe i slalombacken -?
För egen del ska jag läsa, bibeln först, sen spanska.

Klockan fem ska jag - jämte Frisias - till Olles på kaffe och tårta. De ska bara bjuda för bjudandets egen skull, det är ingen bemärkelsedag. Jag har ju aldrig orken att böka till tårtor och dylikt, jag har inga ägg heller förresten, ty jag vet ju aldrig om mina fina höns värper eller ej, men Frisias kommer vare sig jag har tårtor eller inte. De känner sig nog ganska ensamma här ute.

För övrigt sitter det ofta kaffedrickare på min galleria, eller thedrickare. Jag har en strid ström av herrar - sällan damer -. Damerna pratar s.g.s. aldrig, så det blir dåligt med tankeutbytet där.
En och annan, Fru Torre och några andra chacener/fruar, hon som bodde intill staketet. kunde också yttra sig ibland.
Men det finns kvinnor som inte vet vad deras män heter. Jag frågade en fru som ofta är hit med sina barn, vad hennes man hette - ty jag tänkte be honom köpa bensin åt mig -.
Nej, se det kunde hon inte riktigt komma på vad han hette. Senare kom hon hit i sällskap med sin syster som är en riktig pratkvarn och hon visste vad han hette.
Hon sade att i vanliga fall visste systern vad maken hette.
Arma människor! Man kunde tro att de tjänstgör som madrasser och inget mera!

Krama nu varandra från mig!
Hälsningar från á mor.
DBIV för mig själv ....

Förra veckans bästa .., det var dom där tre lediga dagarna. 

Känslan av att hinna leva fullt ut.

Att i lugn och ro kunna äta frukost på morgonen .., gå på långa promenader med harry .., kunna sitta hur länge som helst och titta på småfåglarna ute vid lilla eken.

Allt sånt.

Och att få glädjas åt julrosen som nu på alla sätt och vis försöker fånga ljuset.

Och lyssna till vacker musik.

Vilken gåva.
DBIV för Ulrika i Västmanland ...

 = Det bästa i vilken vecka? :-D

Nåja... bilderna jag skickar är iaf från förra veckan.
 
Lilla Virka... hon är en sån tröst nu när jag har så djävulskt ont. 
Hon krafsar och klättrar för att komma så högt upp på mig som möjligt. 
Nära, nära vill hon vara.
Då blir man gladare en stund.
 
 
// Elisabet säger: under en period när vi bodde i Malå, hade mina barns pappa såna problem med ryggen och minns jag rätt var det just ischias. Han låg ett helt dygn platt på parketten i vardagsrummet, tog sig inte upp alls och bara skrek rakt ut när han rörde sig, så till sist ringde jag en av läkarna hemma och han kom från en middag hos goda vänner och sa att jodå, han skulle mer än gärna ge smärtlindring, men det blev på "egen risk" och efter en stund kunde exet andas ut (läs: han blev nästan "hög" och började svamla ...), men upp tog han sig inte. 
En annan gång - det var i Skåne -, skulle han ta upp en strumpa och råkade böja sig lite fel och det slutade med färd till akuten (jag körde, han låg fyr-om-fot i baksätet och hojtade när jag tog rondellen lite för hastigt .., ja, jag lekte väl ambulanschaufför ..) och där fick han promenera med gå-stol och sedan ha korsett när vi, några dagar senare, åkte bil upp till Västerbotten, det var då när Anna skulle ta studenten. 
Så ryggelände är minsann inte att leka med! 
Krya på dig, allra käraste Ulrika!

November ...

Hela världen tycks grå och disig .., inte ens kajorna verkar pratsugna.

Och vi går på grusvägen mellan åkrarna och hälsar på bonden som kommer körande och i min vänstra anoraksficka har jag köttbullar-med-utgånget-datum som lockbete och harry springer i sick-sack och upptäcker en råtta eller liten mus och han, harry, hoppar precis som rävar gör .., hopp-hopp .. men hittar inget och så går vi hemåt och hela tiden nynnar jag på den här sången.

Idag börjar jag fyra och slutar åtta; det är ett extrapass för den semestrande Lena, som dessutom fyller år idag.
Skulle du läsa här Lena, så stoooort grattis från mig!

Det här med lediga förmiddagar, det är så ljuvligt så det går inte i ord att beskriva.
Tänk, så mycket dagsljus man hinner fånga!

Att vi - pv och jag själv -, sen inte kan äta middag tillsammans så ofta, ja, det får man ta.


DBIV för Eva från Tyresö ...

Mina barnbarn får inte sälja jultidningar.
Mamma Maja gillar inte vare sig de stora löftena om belöningar eller kvalitén på tidningarna.
Hon har lovat pojkarna att baka och göra julkransar till dörren i stället.
Nu hjälper jag till.
Så får de sälja till grannarna.
Häromdagen hade jag plockat mossa lingonris och annat grönt och vi satte igång.
Kransarna blev fina med ståltråd och tidningar.
Och tänk mitt på mossan på golvet i hallen satt plötsligt en citronfjäril.
Underbart vacker med en sommarhälsning!

Onsdagsfönstret ...

... kommer inte från England, men väl från ett av vårt lands vackraste landskap - nämligen Jämtland -.

Vilken stämningsfylld bild .., passar utsökt nu i gråa november.

Så här skriver fönsterfångerskan: 

"Så skickar jag en fönsterbild. 
Bilden är tagen på Rödön, hos en vän som driver en liten gårdsbutik där. 
Vi var dit igår eftermiddag just som solen var på väg ner bakom fjällen. 
På gården finns en gammal vacker stenladugård och där, på ett av de gamla fönstren, där såg vi solens strålar."

tisdag 20 november 2012

På torsdag blir det dragning ...


... i uppmuntringslotteriet och boken "Jag vägrar dö nyfiken" är förstapriset.

Bilden visar nog ljudboken, men här gäller vanliga böcker.

Vill någon fler vara med, så har ni möjlighet fram tills på torsdag mitt på dagen.

Ni kan ju det hela vid det här laget .., men har ni glömt adressen så är den bisse151@gmail.com



Ni kan ju gissa vilka kommentarer det blev ...

.. när vi med postburen idag fick tre stora, stora resväskor med taggar från SAS, ja, just det.

Det var alltså så SAS skulle lösa krisen?

Hemköp sköter väskutlämningen.

(Men det hela visade sig vara så att en familj besökt New York just som det blev översvämning och på inget sätt i världen fick man med sig sina väskor .., nu kom dom så här. Inspected, stod det på alla tre.)

Och så några kvällsfönster ...

... från Munktellmuséet i Eskilstuna.
 
Halvusel mobilbild.
 
Så skriver Mian, men se, det tycker jag inte alls att den är.
DBIV för Monica i Frankrike ...

Mitt bästa i veckan (och nu vågar man ju snart inte vara med när man vunnit tre gånger:-) är ändå att lilla barnbarnsflickan L fyllde ett år. Att tiden gått så fort är nästan ofattbart, faktiskt också för föräldrarna.


Det här är en drömbebis - söt som socker förstås, glad alltid, skrattar och ler och utvecklas precis som hon ska. Har nästan aldrig varit sjuk, har haft turen att ha båda föräldrarna hemma under de första 9 månaderna. Har ammats hela tiden men äter nu helt själv och tar snart sina första steg verkar det som.
 
Här är lilla L på sin första utlandsresa, 9 månader gammal - hon och hennes föräldrar hälsade på oss under en het Provencevecka i augusti. Hon klarade värmen förvånansvärt bra men fick förstås doppa sig i plastpoolen i trädgården till och från.
 
Förstås var det stort kalas häromdagen med tårta med ett ljus och många presenter berättar den stolte sonen. Att barnbarnen skulle vara "livets efterrätt" har jag aldrig förstått innebörden av men att det är otroligt roligt med de små, det tycker jag!
 
 
DBIV för Gunnel ....

Sonens godkända förarprov.
Stor glädje för alla i hans närhet.
Nu kan hans planer för framtiden i Kalifornien gå in i nästa fas.
Gunnel

Det bästa delen i mitt jobb ...

... är att skriva skyltar!

I säkert tjugofem år har jag fått pyssla med pennor som heter Textus nr 5 och jag har - under tiden på Ica i Malå - stått uppe på en vinda nära taket och textat säkert tjugo skyltar per vecka och blivit kräksjuk av ångorna från färgen ..., nu är det en skylt i veckan, men vilken glädje den skänker mig, den där enda skylten!

Har man dessutom en chef som ger en fria händer, när det gäller vad som ska stå på skyltarna, är det ännu bättre. Det finns dom som absolut inte släpper den biten.

Nu ska jag ta mig kaffe och en lussekatt och sedan lägga in ett DBIV från Gunnel.


Gissa, vad harry vill äta till lunch ....

Det är den han står och spanar på ...
Lunchen.
Jo, stuvad ekorre .., det hade varit nånting.

Och strax efteråt kom ekorrens kompis skuttande och då började harry nästan att s - k - a - k - a.
Av upphetsning.
DBIV för annannan i Portugal .... 

Det var egentligen hela veckan med olika yrkesrelaterade besök på tre olika platser i England. Men alldeles speciellt att kombinera ett möte med att min förhoppningsvis blivande samarbetspartner tog mig med på en vandring i Peak District utanför Sheffield.

Hälsn
annannan

Det bästa med att ......

... jobba eftermiddag och kväll, det är att man är pigg på förmiddagarna och kan titta på tv-program som man missat tidigare, just för att man har arbetat ..., och att man då - på ett annat sätt - kan ta till sig det hela.

Så fungerar det för mig.

Alltså har jag nu suttit i loppisfåtöljen och tittat på Sommarpratarna; den här gången med underbare Stefan Einhorn, jag-vill-prata-utan-att-bli-avbruten-Leif-Silbersky, härliga och lättrörda Pernilla Wahlgren, vackra Lotta Gray och den till synes så sympatiske Hannes Holm.

Sen kan man ta påtår och en lussebulle.


Sånt som gör hjärtat glatt ..


Effe (egentligen Efraim) och Märta Wretlind var grannar till oss när jag växte upp.

Effe var jägmästare på Domänverket., (således pappas chef under ett antal år), Märta hemmafru och i familjen fanns döttrar och minst en son och där fanns även tant Svea som var piga eller hembiträde; hon hade vitt förkläde och bakade skorpor som förvarades i en burk av plåt.

På det lilla taket  mot farstutrappan, hade Effe låtit sätta upp svalbon ..., och hela somrarna flög svalor fram och tillbaka till sina ungar och när man satt på bänken på bron, kom svalorna flygande likt projektiler!
(Där kom långt, långt senare den här madamen att tillbringa många år.)

Och trädgården var berömd .., busslaster med turister kom och beundrade Effes aklejor!

Varje sommar kom Effe och Märtas barnbarn upp på besök; främst var det dottern Margarethas tre döttrar - Ingrid, Märta och Karin -  och under några sommarveckor blev Karin och jag själv bästa kamrater och tillbringade mest hela tiden tillsammans .., - varje sommar likadant -, vi cyklade till Solviksbadet och Karin hade en korg med uppfällbart lock och där i fanns hennes marsvin - vem hade sett ett sådant på Ringvägen tidigare ? - och hon hade såklart moderna kläder (blommiga manchesterjeans, t.ex.), såna som inte fanns på Nystedts Ekipering på Storgatan.

Karins storasyster Märta var fräknig och skrattig och det är väl ungefär det jag minns.

Tills nu.
För så finurligt är det ju, att via facebook kan man åka baklänges i tiden och plötsligt har jag en vänförfrågan för Karins storasyster Märta, hon den fräkniga!

Mejl åker fram och tillbaka och jag får en snabbspolad film - men med bokstäver - där hon berättar om sitt liv .., om smärta och sorg och stor glädje. Och hon skriver att  "jag minns din rara pappa, alla hundvalparna, din mamma som var så energisk  och du själv så positiv även som liten."

Tänk, så lite man vet om hur andra människor uppfattar det som är ens familj!

Och så får jag veta att hon målar!

Så jag går in på hennes hemsida och tar mig en titt .., jag gör det lite artigt, men faller pladask!

Och läser bland annat följande ....

"Jag började måla i elvaårsåldern, fängslades av fruktträden i full blom i vår trädgård i Oxelösund, som jag på alla vis försökte visualisera.
Ännu tidigare fascinerades jag av duschstrålar sedda underifrån, och hur jag skulle kunna avbilda dessa på papper.
"



Men ååå, vilka underbart livsbejakande tavlor!!

Här finns fler alster att vila ögonen på.
DBIV för Eva på Frösön ....

Det bästa under veckan var söndagens tur till stugan. Strålande sol och krispigt på marken. 
Vi tränade Otis under en timme och sedan gick vi in i stugan och drack varm choklad och åt bullar. Elden sprakade i kaminen och ljusen spred en mild låga. 
Och så tystnaden, så kompakt och så underbar.

Några andra guldstunder har varit de vid köksbordet. Massor med pyssel på gång och det är så lugnande för själen. Då mår jag som allra bäst.

Kram Eva

Två tisdagsfönster ...


"Hej Elisabeth,

Här kommer två udda fönsterbilder från mellersta England, utanför Nottingham.


Passagerarutsikten i typisk engelsk taxi, och så vände jag mig om och tog en bild på något vi lyckligtvis inte ser i Sverige, ett kolkraftverk.

Undrar om du ger dig på att publicera detta verkliga fulfönster?!"

Jodå, det gör hon!
Tre dagar på raken blev det med fönster från England.

Och den som var så flink och i taxin plockade upp sin kamera eller mobil, det var den här madamen. 

 






måndag 19 november 2012

En fiskhandlare i soffan Ektorp ...

Pensionatvärdens brorson Hannes, han som är delägare i fiskrestaurangen Malmö Fisk, Hannes och Johannes, är på besök och har tillbringat mesta delen av kvällen i soffan.

Det syns tydligt.

Hannes arbetar nästan dygnet runt och åker mellan varven från Malmö till Göteborg för att besöka och göra inköp på fiskauktionen och nu blev det ett stopp här i det gula huset.

Under malmöfestivalen hade butiken (ja, man säljer förstås fisk också!) ett stånd där det såldes fish ´n chips och det var tonvis med torsk som filéades under den veckan! 

"Kummel från Lysekil med Bön- & Rotfruktsallad och Dill/Citronvinägrett! Åh vad gött." står det som bildtext på FB, ja, under bilden.
(Detta är bilder från rest. Hannes fick äta fläskpannka á la pv ...).


Och här är fisken och chipsen ...
(Även det bild från restaurangens hemsida).

Det blir en hel del prat om detta med att vara egen företagande och om ett helt nytt liv, då Hannes kommer hem vid elva, halv tolv, tar av sig kläderna i hallen och går raka spåret till sängen. 
Inget uteliv längre. 

"Är jag ledig hälsar jag hellre på hemma hos pappa eller mamma ...", säger han. 

Nu är klockan tio och gästen har gått i säng. 
Upp i ottan för färd till fiskeauktionen. 
Utanför, på gården, står fiskbilen som är underbar .., vit med ljusblåa (MFF-färgerna) fiskar längs sidorna och så namnet då.

Sånt gillar jag; det blir ett helt koncept.

Nu ska jag lägga in Evas DBIV !
Nej, jag gör det i morgonbitti, jag är på tok för trött just nu!

"Mera post!" sa brevbäraren och log ....

I strååålande höstsol (ja, för vinter är det i alla fall inte ..) hämtar jag posten och där ligger ett stort vitt kuvert med avsändare från Frankrike och då anar man.

Jodå.

Det är den rara Monet som har skickat priser till lotteriet .., en liten vacker blomprydd "kudde", broderad av hennes mamma i Skåne .., en tvål med monogram (nu mossfolk .., det är M som gäller ...) och så är där ett vykort med motiv av Helene Schjerfbeck, "min favorit alla kategorier", skriver Monet.

Jag stod en bra stund och funderade över åt vilket håll kortet skulle vara .., det enda jag fick det till var att det liknade en hortensia.  Det var det också. "Hortensia, 1915. Olja och tempera på duk), står det på kortets baksida.

Hela tiden medan jag försökte ta bilden, stod harry intill och nooooosade.
På tvålen, tänkte jag?

Sen gick jag in hit och satte minneskortet i kortläsaren och på den lilla tiden hade han norpat kudden och lyckats smutsa ner den och nu ska jag tvätta den och göra den fin och så tar jag dig på orden Monet och behåller den själv - den får bli ett monet-minne - och så ska den få hänga här inne i rummet med dom vita spetsgardinerna!  T a c k!

Nu hade jag ju redan utlovat den nya boken som förstapris, men då får den vackra tvålen med M-et på, bli tröstpris.

T a c k   snälla Monica!
DBIV ....

Ni som vill vara med och dela med er av förra veckans bästa .., å, ni är som vanligt välkomna med era bidrag och gärna bilder till!

Adressen: bisse151@gmail.com

Veckans förstapris är en bok som jag alldeles nyss har läst ut.

Cecilia N var snabb på hanen den här gången, jag tror att jag lägger in ditt inlägg i repris, så det liksom kommer med på riktigt.

Här är det.

DBIV för Cecilia N i Härnösand ...

Om allt går som jag vill har jag en examen vid årsskiftet!

Cecilia/
(Och imorgon bitti går bussen till Huvudstaden och feruktansvärt tidiga söndagsmorgonen fortsätter resan ...
Det lär bli nästa veckas bästa anar jag.)

Övning pågår ...

Mest när kassörskan är på jobbet.

Förmodar jag.

Men vackert blir det nog.

Medan man väntar på att kaffet ska bli klart ...

Kan man - med fördel - sätta sig på ett tåg i England.

Och ta del av någon annans tankar.

Efteråt kan man skutta vidare och läsa om en slags insikt som drabbar, eller mer som .., översköljer en bloggerska.

Guy från Arvidsjaur, numera Thailand, har fått träda in i paradiset.
Eller i alla fall nånting ditåt.

Nu kanske kaffet är klart?

Ny vecka - ny giv ...

Och visst blev det väderomslag .., ååå, hela den lilla halländska världen badar i solljus den här morgonen och det är inte vindstilla, men inte långt ifrån heller.

Från bäcken som skymtar till höger om stängslet, hörs porlandet .., och tänk, bara ett par hundra meter längre upp är vattnet grumligt och dyigt .., men nu, med slutmålet inom räckhåll, är vattnet klart och fint och nu är det inte mer än någon minut kvar innan den mynnar ut i havet .., först förbi kurvan och sen under den lilla, lilla bron och nerför slänten och i stenskravlet .., men sen!

Det är där, just där bäcken har sitt slut, som svanarna vintertid brukar hålla till .., där vattnet är strömt.

Det är lika mycket tång på stranden idag, som när vi senast var där.
Och den vita skon är kvar.
Och mängder med små, vita fjädrar som hamnar i min ficka och som nu ligger här på bordet intill.
Fjädrarna, alltså.

Dagens fönster ...

... från Nottingham i England.

Så här skriver fönsterfångerskan:

"Bara i ett enda rum i det här studenthuset i Nottingham var det någon vaken strax efter sju på torsdagsmorgonen. Hälsningar Anna."

Om jag säger så här .., kan ni förstå hur glad man blir när någon som är ute på vift å jobbets vägnar, när den människan är ute och promenerar till eller från nånting och i den stunden upptäcker ett fönster och då - helt plötsligt -, kommer att tänka på en halvnördig madame i Halland och så susar fönstret iväg genom rymden!

Jag undrar hur det blir den dagen då den där nördiga madamen inte längre är i livet?

Kanske kommer då de trogna fönsterfångarnas händer per automatik att närma sig en kamera, när ett fönster kommer i vägen?

Och vart tar dom då vägen?

Fönsterna.

Sen kommer förstås fönsterfångarna ihåg att det spelar ingen roll.

Och kanske får då alla fönster ligga och skräpa på några minneskort och ingen bryr sig det minsta om dem!

Sånt kan man fundera på.

söndag 18 november 2012

Kväller ...

Stressigt på jobbet .., krångel hit och dit .., pantmaskinen får spatt .., ett postärende visar sig ha hamnat på obestånd och jag ringer chefen och frågar vad vi ska ta oss till och han är världens snällaste när det gäller sånt här och efteråt känns det bättre .., och Josefine som jag arbetar helg med, lär sig att fixa brödvagnen och hon tar ner alla annonsskyltar medan jag buntar kvällstidningarna - det är mängder, mängder med returer ikväll! - och chefens mamma Anna-Lisa kommer och handlar och hjälper även till lite, arbetskamraten Lena tittar in, fixar ett andelsspel och meddelar att hon har semester nästan hela veckan .., och så plötsligt är klockan sju och en halvtimme senare är jag hemma.

Vi äter middag framför tv:n, tittar på "Allt för Sverige" som idag är riktigt bra och sen är det svenska kriminalserien som är så vanvettigt bra med fantastiska skådespelare rakt av ..., och sist av allt mitt favoritprogram alla kategorier.


Äldsta Dottern - som ligger i sin säng och tittar på samma program -,  och jag själv .., sms:ar flitigt och vi skriver sånt som "himmel så bra!"..., "så snäll hon ser ut den där läkaren!" .., "vilken hårig rygg han har!" eller "om vi åker till London måste vi gå dit och tacka och bjuda på gott fika!" och jag skriver att jag ska skicka ett vykort och tala om för personalen på Kings College Hospital och tacka dem för allt man har fått ta del av och att min syn på livet delvis har förändrats efter tolv, eller är det kanske elva program, och när det fjortonde har visats är det slut.
Finito.

Nu stundar ny vecka.
För ovanlighetens skull blir det sju arbetsdagar på raken för min del.
Lördag (igår), söndag och så hela nästa vecka, förutom helgen.

Nåväl.
Jag gläder mig åt spetsgardinerna, småtavlorna, kaminen .., och när jag moppade hem ikväll sjöng jag högt "Ovan där, randas morgonen ..." och jag log för mig själv när jag passerade Steninge och kände doften från Stigs kor och lagården .., och i morgon börjar jag tre och det blir som bäst.

Hela kvällen har värk-il skjutit som pilar mellan knän och armbågar.
Förmodligen blir det väderomslag i morgon.

Ajöken, sa fröken.

Jag tänkte ju så här ...

.. att nu skulle det bli ordning och reda och samma färger på ytterkrukorna.

Inte så där hipp-som-happ som tidigare.


Men sen .., tänkte jag på striderna i Gaza och eländet i Kongo och då bestämde jag mig för att det inte var så himla viktigt det där med färgerna eller om det nu var samma sort på krukorna.

Och rullgardinen kommer att bli till stor glädje när vårsolen bländar här vid skrivbordet.

Och snart blommar julrosen.


Tänk ....

... att man kan bli så lycklig av en liten kamin som sprider värme.

Den står i hörnet av tv-rummet (som också är ett litet vardagsrum) och efter någon timme har innetemperaturen stigit med nästan två grader, även i köket!

Det här att se en eld som brinner eller glöd som pyr .., det sprider en slags fånig trygghet inombords.

Just så.

Dagens fönster ...

Den där skånska madamen som bor vid Atlantkusten, hon flyger och far.

Ena dagen är hon i Nottingham, den andra i ....?

Så här skriver hon:

"Det finns en bloggmadam i din läsekrets som hör hemma i just den här staden!"

Ja! Då anar man!

Kan det vara här, tro?

lördag 17 november 2012

Resumé ....


Jobb från tolv till åtta och hela tiden är det full fart.
Eller i alla fall så finns hela tiden nånting att göra.

Första timmarna är det kö i båda kassorna och nästan alla ska spela på V75 där det idag var jackpot på femtio miljoner .., "tänk femti miljoner!" säger somliga och hoppas på ny framtid.
En man i 45-årsåldern säger att han skulle sluta arbeta i morgon, ja, om han blev den lycklige.

Vid halv fyra kommer Lina och jag visar henne hur man fixar brödvagnen som står i frysen, så den är klar att köra in i morgonbitti och så kan den som har morgonpasset börja grädda på en gång .., och massor av kunder frågar efter musfällor - "vi hör hur dom springer bakom väggen!" säger en kvinna och köper två förpackningar, totalt fyra fällor.

Tomteluvor, adventsljusstakar och ljus har plockats fram och jag kollar hur det är med postens kartonger; nu ska många skicka paket till barn som bor i Indien eller Australien och där är kunden som har hela släkten kvar i Grekland och som ofta får paket därifrån och nån ska skicka till USA eller till sina mamma i London.

Nästa vecka kommer första leveransen med julfrimärken.
Elva förpackningar om femtio ark i varje, gånger tio.

Ute på lagret sitter ett anslag från chefens fru Bodil.
"HJÄLP!" står det som överskrift.
Många vill vara lediga just över jul och ännu fattas några arbetspass .., finns där någon frivillig, tro?
Själv har jag antecknat mig för så gott som hela julen och mer därtill .., ja, jag tänker på sommarsemester med Emil och att jag vill hinna spara så mycket som möjligt. Just nu är det illa ställt på den fronten.

Vid kvart över åtta har vi stängt och jag tar moppen och åker hemåt.
Hela tiden sjunger jag "It´s beginning to look like Christmas" ..., och det är iskallt om kinderna men härligt ändå och jag tänker att snart måste jag ställa in moppen för en tid, kanske till i mars?

Så tråkigt det kommer att bli!
DBIV för Cecilia N i Härnösand ...

Om allt går som jag vill har jag en examen vid årsskiftet!

Cecilia/
(Och imorgon bitti går bussen till Huvudstaden och feruktansvärt tidiga söndagsmorgonen fortsätter resan ...
Det lär bli nästa veckas bästa anar jag.)

Lördagmorgon ...


Äggröra med bacon .., pv:s valnötsbröd ..., DN på köksbordet ...,färskpressad juice på grape/apelsin/citron .., blodtryckstabletten ..., Ring-så-spelar-vi med en loj Stefan Holm (men jag gillar hans icke-inställsamma stil ..) .., harry och husse som redan varit nere vid lilla hamnen och tagit upp bommarna på den brygga där hans båt ligger .., (idag är bom-upptagningsdag nämligen, men då är pv i Bjärlöv i Skåne) ..., sigge som ligger på köksstolen och väntar på en bit ost .., vid fröautomaten syns nötväcka, gröngöling och blåmes (och mellan varven en skata som skrämmer bort alla småfåglarna, dvs, tills jag öppnar fönstret och säger att nu får du väl ge dig, då flaxskuttar skatan iväg och alla småttingarna kommer i   f l o c k!).., och himlen är grå och jag ska köra moppe till jobbet och får träffa arbetskamraten Lena en kort stund, vid avlösningen.

Jackpot på V75 innebär mycket jobb i kassan!

Och på andra sidan klotet följer min syster sin man till Flinders Sjukhus för ännu en omgång cellgift.

Ja, så kan en lördagförmiddag se ut i mitten av november.

Och din ...?

cruella sa...

Idag (läs igår) har jag legat i hela dagen! Upp nio (hade nattpass och väntade in flickor till ett, sen kunde jag inte sova), sedan röj bland papper och skrutt i sovrummet och renbäddning. Brödbak och soppkok till lunch, pratstund med sent vaknad tonåring. Tvätt, fortsatt städning. Hittade den bortsprungna källarnyckeln, ställde ned en extrasäng. Bytte om till träningskläder och löpte iväg till jobbet där jag glömt noterna till söndagens gudstjänst. Kutade hem via affären och sedan lagade jag helstekt kotlettrad med apple sauce och rödlöksmarmelad och gräddsås. Och förberedde en fisksoppa till i morgon kväll. Maken har haft ledigt:) Jag har haft kvällsgrejer hela veckan, jobb och annat.

annannan sa... 
 
Så här i backspegeln kan du lägga till ett praktgräl om en småsak. Som tur är är vi båda snabbt uppflammande och svalnar också snabbt. Och det blev en trevlig och lång lunch över oerhört god och rustik lokal mat och en praktfull tupplur efteråt eftersom en rejäl lunch med vänner innebär vin till maten. Jag har inte packat upp väskan och inte bloggat och det mesta jag stickat på strumphälen får jag riva upp eftersom det var mycket olämpligt att göra det på bussen. 
 
Men lördagen är inte riktigt slut än. så kanske jag kan göra det ogjorda också, inte bara göra det gjorda ogjort!
Evas blogg sa... 
 
Vaknade halv nio av att Otis ville gå ut. Även han tog en sovmorgon idag. Matinköpen gjorde maken medan jag läste tidningen och drack kaffe. Därefter åkte jag på krukletning, just det. Att det ska vara så svårt att hitta vanliga terakottakrukor! Förmiddagskaffe hos mamma, som var riktigt pigg idag, vilket gläder mig. Nu har jag en lat, ensam dag. Maken och Otis är hos Otis mamma och syster för att träna lite. Jag känner mig "hurvens" och ville inte följa med.
Cecilia N sa...

Tidig uppstigning.
Frukost. Med tidning! (Är prenumerationen återupptagen eller har den hamnat fel?)
Breda mackor till matsäck.

Sen ta skateboardväskan till resecentrum och sätta sig på bussen.

Ännu sitter jag nu på bussen. Men som tur är måste ju chaufförerna ha 45 min rast då och då så då kan man gå ut och "vifta på ryggen" en stund.

Ruta Ett sa...

Min morgon var lång och utdragen. Läst GP i sängen med stor kaffekopp fylld med Zoegas Intenzo i sänghyllan. Maken på jobb med "öppet hus" på gymnasiet.
Nu blir det en tur till biblioteket för att hämta beställningar och sedan en sväng till ateljén för lite experimenterande och kanske lite produktion inför den stundande julmarknaden.

Turtlan sa...
Vaknade och somnade om trött efter veckan. Lyssnade lite på Ring så spelar vi men jag sov mest.
Bakade bröd igår kväll men det blev inte lyckat. Dålig fjutt på jäsningen och för mycket mjöl! Jag har legat av mig på bakningsfronten sen sist!

Lite surf på datorn och radion surrar på.

Frukost och telefonprat med mamma som är så ledsen och saknar pappa.

Så har min morgon varit och dagen fortsätter nu med mamma & pappabesök en timma bort. 


Monet sa...

Frukost på sängen som vanligt. Franska morgonnyheter på sovrums-tv. Surf, mail och fb-koll på Ipaden.

Lite läsning i M Magasin som kom igår. Nu in i duschen inför besök av ett par från Nice som kommer för att hämta tavla de köpte av mig på Konstrundan. Sen lunch och skriva matinköpslista - inga andra planer alls! 
  
Kattis sa... 
 
Just efter nionyheterna:
Tidningarna är lästa, och frukosten undanplockad. Någon är på strålande humör där framför datorn. Någon annan är rosenrasande, vill absolut inte till simskolan, och en tredje bar just därför denne andre någon under armen sin till bilen. För mig väntar disk, tvätt och plock, återvinningen och en mjölkkyl i närmaste butik.
annannan sa... 
 
just uppstigen ety sent hemkommen fr England igar kvall dricker jag just nu morgonte o ater yoghurt m Ps goda pumpasylt. Sen ska jag ta dramaten till bondens marknad i stadsparken o innan jag fyller karran blir det en promenad. Sen blir det ev lunch pa stan med en kompis fr annan del av landet som varit har pa konferens. Eftermiddagslur blir det sakert o sa SKA jag banne mig inte lata vaskan sta ouppackad. Kanske skriver jag t o m reserakningarna. Men sen atar jag mig inte ett skvatt till! Fast det kan handa att jag bloggar om min fina vecka.
mossfolk sa... 
 
Morgonpromenad med Cosmoshunden
Tvättstuga
Sconesbak
Bloggläsning
Ring så spelar vi
Busig hund
Frukost med te och scones och levande ljus på bordet
 
Sedan blir det melodikrysset och en tur till skogen. Blå himmel syns mellan molnen!
Och den här helgen står det ingenting planerat i almanackan. Det hör inte till vanligheterna.



Lördagsfönstret ...

Gardiner med blommönster finns inte bara i det gula huset på kullen .., nej, även i ett gult hus nere vid vägen.


fredag 16 november 2012

Finfrämmande ...

Den här färggranna krabaten (en steglits, tror jag?), en gröngöling och en nötväcka eller två .., syns just nu ute vid fröautomaten.

Plus alla dom andra.

(Läste just att steglitshanen hålls som burfågel i bland annat Grekland och på Malta.
Här kan ni lyssna till så fint det sjunger!)

I skrivbordslådan ...

Röjer i det som en gång har varit - och ännu kallas för - Hildas rum.

Sedan tidigare har hon sorterat ut vad som skulle sparas och nu röjer jag i lådorna för att få lite ordning.

Hittar den ena fina teckningen efter den tredje och kan omöjligen förmå mig att slänga alltsammans!

Två stora papperkassar med diverse teckningar från grundskolan, dagböcker från samma tid och välskrivningshäften .., nej, sånt måste hon ju bara spara!

Den här långnästa madamen hamnade inom glas och ram och sitter nu på väggen.


I dessa tider ...



... passar nog den här som bäst.

Och tänk, om vi förlorar Zlatan!

(Helt ärligt tycker jag att Ronny Eriksson är nästan outstanding. Det här, t.ex. fick mig på gott humör!

För att inte tala om detta!!)

På stranden vid halvniotiden ...

Tredje lediga dagen i rad.
Det är en gråmulen morgon .., men vinden är på gränsen till ljummen.
Dagg i gräset.

På stranden ligger en ilandfluten sko.

Enorma mängder med tång har drivit iland, det är som en stor, tjock bädd!
Harry noooosar och gräver.

Och alldeles överlycklig kan man bli - om man är en hund - och hittar en petflaska!

Dagens fönster ..

Lille sigge nilsson har just blivit utsläppt (han kan välja att gå ut genom kattluckan, men det är mycket roligare när matte öppnar fönstret, då känner man sig som en kung ...!) och sitter och gäääääspar och tittar sig omkring lite.

Näää, ingen liten rödhake till frukost .., inte ens en blåmes inom synhåll.

 Ännu mera gäääääsp!

 Och nu har han hoppat ner.

torsdag 15 november 2012

En slags stillsam lycka ...


Och det är ju rackarns att det ska vara så himla varmt ute.


En annan utställning ...


... som jag verkligen tänker besöka, den finns i Göteborg och det var Turtlan som berättade om den.

Ååå, så underbart!

Bilden tagen i Pakistan.
Alltså en dag när människor från hela världen tar en bild eller flera och så sammanställs ett antal av dessa .., det är ju ungefär som när vi berättar om här och nu klockan 12 - 14, fast i mastodontformat!

Rent omöjligt var det att få fatt i någon som kunde berätta hur länge utställningen pågår - jag kommer bara till en intendent på museet -, ja, ja, men det får jag kolla upp senare.

Men Gunnar visste.