Dagens fönster ...

I fredags, efter besöket hos Sonja, överraskades vi (jag) av hunger och frågade pv om vi inte kunde titta in på närliggande Spice & Rice och äta lunch? 

Det kunde vi. 

Sedvanlig thai-mat .., jag valde fel och det visade sig vara alldeles vanvettigt stora portioner! 

För första gången någonsin bad vi om en "doggy-bag". 

Hälften av respektive portion fick följa med hem.

Ny vecka.

Måndag.

Gulmåra, röllekor, bad i havet, lång simtur. samt en känsla av att vara frisk. 

Havet saltare än vanligt. 

Ettriga bitflugor, men inga maneter. 

Lördag och söndag besök från Skåne och flera timmar på stranden. Boulespel och bad, kaffe i termos och mackor och frukt i kylväskan. 

På kvällen Nicke Nyfiken på tv. 

"Farmor, bara ett avsnitt till!" ber Elliot. 

Det blir flera.

Sjuåringen sover i tältet med pv. 

Och idag. Vickan har hållit sig borta. Vi letar och letar. Skriver efterlysning på Facebook. Lockar med kattgodis-skrammel, då kommer Paddan som legat i skuggan i slänten. 

Pv kör in till stan och hämtar färgprover till huset. Jag lockar och lockar. 

En bordsfläkt surrar.

Dagens fönster ...

Från Österbotten (tror mig minnas att det var från Nykarleby) kommer tre fönster och så mycket härlig grönska! Ellem var den som hade håven redo och jag säger  t a c k!

Nya områden ....

Och så åker vi till Sonja och hälsar på. Det vill säga .., vi köper var sin vaniljbulle från närbelägna Östras Bageri (nära Sonjas boende, alltså) och har med oss kaffepulver. 

Lite läskigt är det, att när pv är klar med arbetsterapeuten och vi är på väg från sjukhuset, tar jag sikte på Nymansgården där Sonja bodde för några veckor sedan. Pv hinner hojta i tid! 

"Men vad gör du ....!?" utbrister han häpet.

Ja, det kan man fråga sig. 

Sonjas nya boende, det där hon - enligt egen utsago - "väl ska bo tills döden kommer", ligger i en del av Halmstad som är tämligen obekant för mig. 

Många av hyreshusen intill är byggda i den där stilen som är så vanlig numera .., jag tycker om den! Och vilken vacker dörr och vilket enkelt och vackert handtag!

Grå betong kan verkligen vara fint, tycker jag. För att inte tala om typsnittet på husnumret. Sonja bor på nr 23, alltså mitt emot. 

Och tänk vad det betyder  med några gröna träd och buskar intill trottoaren och grindstolparna med "lock" som i färg matchar betongen! Snyggt!

På nätet kan jag läsa att de flesta husen är byggda på 1990 - 2000-talet. 

Här ett exempel på hur en bostadsrättslägenhet kan se ut. Ja, där skulle man väl kunna tänka sig ....

På intilliggande Stationsgatan var det grönt och gult i mittremsan. Säkerligen mindre kostsamt än blommor i oilka färger, men det ger ju i alla fall ett mjukt och lummigt intryck. 

Men allt är inte vackert. År 2017 tilldelades Skanskas kontorhus det mindre åtråvärda Kasper Kalkonpriset som Sveriges fulaste byggnad. 

Det huset ligger på Gamleullsgatan, som är en fortsättning på Stationsgatan. 

Hur var det då med Sonja? Jo, tack bara bra! Vi drack kaffe inne i hennes lägenhet, bland fotografier av barn och barnbarn. 

Två från personalen kom in och frågade henne om något .., den ena var från Somalia, hade bott i Sverige i tjugo år, de första två åren i KIRUNA, av alla ställen! S o m  hon hade trivts, bland snö och kyla! 

Den andra, betydligt yngre kvinnan, hade tagit studenten förra året, påbörjat en förskollärarutbildning och sommarjobbade nu för att få tillskott i kassan. Båda två tycktes rara och fina. Den senare hade vid 1 års ålder kommit till Halmstad tillsammans med sin mamma, ja, mamman och morföräldrarna var från Skåne.

Glimtar från Sonjas liv, då, när allt begav sig. Sonja, uppvuxen i Markaryd, yngst bland 12 syskon. En av syskonen, Arthur, dog endast 3 år gammal. "Men sen kom en ny Arthur", berättade Sonja. Bilden längst uppe till vänster .., skulle inte Sonja ha kunnat vara född i Italien? Vilket leende! Så vacker!

Att Sonja arbetat som distriktssköterska (jag berättade) kom som en överraskning för de båda kvinnorna och jag såg hur Sonja liksom lyste upp lite .., plötsligt var hon inte enbart en 93-årig kvinna på ett gruppboende, utan blev nånting mera. Det blev mera personligt. 

S o m  jag önskar att det utanför varje lägenhet satt ett litet anslag med det som varit viktigt för personen ifråga; intressen, yrkesval, ja, sånt, om man nu godkänner det. Tänk kvinnan på mammas gruppboende i Ystad, hon som hade en mörk, vacker röst och visade sig ha varit vårt lands första radiohallå! 

Jag frågade hur stor personalen är på arton patienter. Jo, en i köksavdelningen och tre övriga (där

ibland en ung man). Nu hade tydligen några gått hädan bland de boende, så då vankas det nya lägenhetsinnehavare

När vi lämnade Sonja, gick hon med sin rullator in i allrummet och slog sig ned i "sin" fåtölj; "den som har en kudde som jag kan ha bakom ryggen ...", förklarade hon och det märktes att där kände hon sig hemma. 

En tv-apparat var påslagen .., och en kvinna satt vid ett bord intill. Köksavdelningen var belägen alldeles i närheten och där stod en ur personalen och bakade kakor - det doftade riven citron -. 

Den kvinnan visade sig ha kommit från forna Jugoslavien. 

Ja, jag säger det igen .., hur skulle åldringsvården (eller vården öht ..) klara sig utan alla dessa kvinnor vilka likt flyttfåglar kommit till vårt land och valt att bli kvar. Att ha vågat språnget. Detta att börja ett helt nytt liv. 

Ja, detta var lite nytt från den här dagen, den tionde juli 2026.

Ps. Om nu någon vänlig själ skulle vilja skicka ett litet vykort till den alltid så rara Sonja, så är hennes adress Sonja Pehrson, Villa Hertig Knut, Westerbergs Gata 23, 3 trp, 302 26 HALMSTAD. Ds.

Dagens fönster ...

Ett fönster med gardin från Österbotten i Finland, det fångade ellem, ni vet, ellem som bor i Skellefteå, men har rötter i systerlandet i öster.

Tack! säger jag.

Fredagmorgon och Sommar i P1 ...

Vaknar tidigt. Lyssnar klart till Ann Heberleins Sommarprogram som var så sakligt och som jag tyckte mycket om. Därefter blir det Marie Göranssons tur .., en helt annorlunda variant på Sommar, men helt ljuvligt! Hade ingen aning om att hon var barnfödd i Linköping. 

Har även lyssnat till SVT:s före detta klimatkorrespondent Erika Bjerström. Tre helt olika program, men åtminstone för mig sååå intressanta. Tycker att det är ren skandal att någon som vittnar om hur klimatet påverkar oss människor ska överösas av hot och hat, garanterat mest av män. (Det senaste en killgissning från min sida).

SR:s USA-korrespondent Ginna Lindberg  är - enligt mitt sätt att se det - alltid värd att lyssna till, liksom Martin Kragh. (Rysslandsexperten). 

Lyssnar lite hit och dit .., förkortar oftast musiken och det slår mig att röstläget betyder mycket för mig.

Ärkebiskopen Martin Modeus har jag prickat in i  "Vill-gärna-lyssna-till-listan", ja, det får bli lite allt eftersom. 

Ungefär så är det. 

Pv, som numera sitter uppe längre än sin sambo och tittar på VM-fotboll -  och därför också sover längre - nämner Olof Wretlings Sommarprat. 

För övrigt? Tänker på i förrgår när vi var i Bunkeflo och Elliot och hans kamrat själva fick gå till lekparken och ut på stora ängen .., vilken oerhörd känsla av frihet för dem! Natten till den dagen låg E hos pv i tältet och lite rädd var han allt, inte bara att det skulle åska, det finns ju så mycket annat otäckt .., monster och ja, ni vet

"Vill du kanske hålla mig i handen ...?" frågade pv. 

Jo, det ville sjuåringen och sov sedan gott. 

Dagen därpå ..., känslan av att få utforska världen tillsammans med en kompis.

Dagens fönster ...

"Tänkte direkt på dina fönsterbilder när jag såg fönstret. På Bra & Begagnat i Sydnärke ligger caféet på fjärde våningen. Borden står bland alla hyllor av böcker och ger känslan av att befinna sig i ett bibliotek. Utsikten är sannerligen inte att klaga på."

Avsändare var mossfolk som var på utflykt. Tack! säger jag.

Onsdag i juli ....

Vaknar till ljust blå himmel och  -  i n g e n   v i n d -! 

Pv sover i tält tillsammans med Elliot i Skåne .., jag är - förutom katterna - ensam i huset. 

Det är skönt det också. Ensamtid ska minsann inte föraktas.

Fixar frukost .., läser inlägg från familjechatten, ser en liten film där han som snart fyller 4 år är på besök hos sin alldeles egna kompis (första gången, utan vare sig mamma eller pappa som sällskap) och de två kompisarna lyfter små hantlar och "snackar muskler" och jag tänker att detta hände aldrig någonsin när vi hade döttrar i samma ålder. 

Upptäcker att nu är spindelvävens tid här. Värst är det på köksfönstret. 

På vardagsrumsbordet står den lilla buketten med gulmåra, rosenvial och några grässtrån och den är så fin, så fin och plockades på Stora Ängen i Bunkeflo, den där vi brukade rasta Harry.

Om oro i världen vittnar Nyhetsmorgon .., på instagram ser jag en film där Trump säger (innan matchen mot Belgien) att om nu laget från USA skulle förlora, ja, då är det väl med det som med det amerikanska valet när Biden vann, då är matchen riggad. Det är ett så urbota dumt uttalande, så man tror inte sina öron! Heja Belgien! Det gjorde ni bra.

Dagens fönster ...

 

Fönstret fångades av min underbara systerdotter Rita, som nu har varit på cykelsemester på Själland. 

Bilden togs i Gilleleje, som var målet, men det blev ju en massa krångel innan allt klickade. 

Älskar skylten: "Hund i snor (koppel), lort i pose (använd hundbajspåse), karma: balance."

Dagens fönster ...

... fångades av Emma som just nu befinner sig på Kreta, inte långt ifrån där vi var i fjol i oktober. I Agia Marina, tror jag bestämt. 

Fyra dagar ensam är hon, därefter kommer pojkvännen Fabian som varit i New York för "Fotbollsmorgons" räkning. 

Som bildtext hade hon skrivit: Ton logariasmo, parakalo, vilket betyder "kan vi få notan tack". 

Det lärde hon sig när vi reste tillsammans till Kefalonia i Grekland, Emma och hennes mormor som är jag. Emma var 11 år och den där frasen stod skriven på en bordstablett och tänk, det fastnade!

Tack du underbara Emma!

Igår och idag ...

Igår: Körde ner till Skåne efter en närapå helt sömnlös natt. Piggnade till mot slutet. Tjugo mil enkel väg, men mycket trafik och från Helsingborg och söderut, gäller det att vara alert, då ökar trafikintensiteten nåt hemskt. 

Pv - som sov en stor del av tiden - hjälpte sedan till med entrébygget i Bunkeflo, precis som Tommy som kommit med tåget från Ystad. 

Middag på restaurang Spazio på kvällen - god mat och så trivsamt -! 

Elliot sov över hos morfar och mormor .., pv gick i säng tidigast av oss alla och sov gott i tältet. 

Hemresa för min del idag, men först gjorde jag Maja och pojkarna sällskap till Malmö, där nya passfoton skulle tas till de yngsta i sällskapet. 

Där VIMLADE det av reslystna skåningar, varav många var barnfamiljer och vi fick nog vänta i en timmes tid, trots att det var bokad tid och ren tur att jag kom ihåg att flytta fram easy-park-avslutet, annars hade det måhända blivit ett dyrt besök. 

Och de som skötte fotograferandet hade fullt upp. Unga kvinnor/flickor kom sminkade och tjusiga .., någon hade rejält välfyllda läppar och olika poser testades innan det skulle fotograferas. Viggo, snart 4 år, stod spikrak i ryggen som en soldat och Elliot fick skriva sin namnteckning - E L L I O T -. 

Vid halv tolv, när allt var avklarat, körde jag hemåt igen - pv är kvar och hjälper till - och det var lika mycket trafik den här gången, många tyska bilar med flera cyklar baktill .., polska, danska och nederländska bilar också .., och skyfall och nästan dimma, sol igen och mera regn! Det tog nästan en halvtimme längre än vanligt att komma hem! 

Såg stooooora omåden med rallarros .., två överkörda grävlingar och även en död hare. 

Kom hem. Handlade till friherrinnan och mig själv .., drack kaffe och tog en halv macka med grevéost hos den nämnda friherrinnan, men så kom regnet och jag jag skyndade mig hem. 

Nu är jag trött. 

Måtte jag inte behöva hämta pv i morgon .., nu vill jag vila ut som chaufför, åtminstone en dag.

Dagens fönster ....

Så här skriver ellem, som antingen befinner sig i finska Österbotten, eller nyligen har varit där: 

"Här kommer fönster från från Kantlax, mammas hemby, i Nykarleby. 

Här är tyvärr många ödehus, en del mer öde än andra. 

Jag gick idag en slinga på en nästan igenvuxen väg, för att se hur det förändrats sen jag var barn."

Hon skrev också  apropå den här bilden:  "I solregnet står jag i dörren till det stora huset, mammas barndomshem. När jag är här bor jag vid fönstren längst ut på hörnet. Där hade de förr 1-2 kor."

// E: Kan berätta att Kant(a) betyder udde, eller landtunga mellan två vatten och lax betyder vik.

Om ärtsångarens öde ....

Jag vet inte många som skriver så ..., ja, så ..., med ett sånt mjukt flöde, som Gebbe Björkman. 

Rent rörande var hans inlägg som handlade om den lille ärtsångaren.

Hur det känns ... och ett tårtrecept.

Halsbandet förärades jag av Elliot och används när jag ska vara lite fin. 

Jo, söndagar känns som göra-sig-redo-för-jobb-vecka och detta fastän jag varit pensionär i åtta år! Å andra sidan är det ju inte så underligt .., har man arbetat i fyrtiosju år totalt, så sitter väl känslan i ryggmärgen. 

Blåsigt och ännu mera blåsigt ännu, men dagen bjöd även på solsken. Den bjöd också på lunch på Göstas tillsammans med Sonja, hennes dotter Maria, sonen Mats med sambo och vuxne sonen Martin och så vi själva då. Sonja stod generöst för kalaset! 

Hon tycktes glad och pigg och var så fint klädd och tyckte att pannbiffen med tillbehör var jättegod. Efteråt blev det supergod paj med glass/vaniljsås/vispad grädde hemma hos Maria i Harplinge. 

För övrigt en lugn och stillsam dag. Jag har förberett tårtbotten och gjort allt klart förutom att vispa grädde och garnera tårtan .., den ska tas med till Bunkeflo i morgon, för att i efterskott fira Anders som fyllt fyrtio för några dagar sedan. Pv blir kvar, jag kommer hem tisdagmorgon någon gång. Sommarhusgrannarna kollar katterna.

Receptet som kommer från Ica, är suveränt bra och innehåller 5 ägg och 2.5 dl strösocker som ska vipsas rejält, därefter blandas 1 1/4 dl vetemjöl, 1 1/4 dl potatismjöl, 1 1/4 tsk bakpulver (jag har även i 1 1/5 tsk vaniljsocker) som siktas i det som vispats och vänds i försiktigt och så gräddas det hela i 40 minuter i 175 graders värme i nedre delen av ugnen. Tårtan blir hög och är lätt att dela i tre delar. Obs! (Jag hade även i 2 dl hasselnötter vilka hackats med hjläp av en stavmixer). 

Kan berätta att nu blommar almöke/rallarros i mängder, liksom praktlysing (nere vid det som varit pv:s potatisland) och så kungsljusen förstås. Just utanför friherrinnans sovrumsfönster, där står ett högrest kungljus och mallar sig lite. Bilden visar kungsljuset som i fjol fanns vid stranden i Skallkroken.

I skrivande stund spelar Norge åttondelsfinal mot Brasilien och pv sitter bänkad .., Vickan ligger på toppen av soffan, rejält ihopkurad som alltid och i växthuset, i en sliten trädgårdsfåtölj av trä, där har Paddan ett eget boende, i alla fall mellan varven. 

Jag har gjort fint .., bäddat lite mjukt och med ett gammalt bomullslakan att ligga på. Fullkomligt  ä l s k a r  att dom nu kommit in i sina egna rutiner; att dom läser av oss så bra och tycks ha funnit sig väl tillrätta.

Dagens fönster ...

Avsändare är Monet, som skriver så här: 

"Hej Elisabet,

Som en liten uppdatering från oss skickar jag dig några fönster från Bengts nya boende sen en tid. Både utanför den egna takterrassen och från den lilla lägenheten i det särskilda boendet han nu flyttat till. 

Mitt i hans uppväxts Djursholm på 1950-talet så han både trivs och känner sig hemma. Här uppvaktad på 86- årsdagen för en vecka sen.

Hälsar Monet."

// Tack Monet! säger jag och du får gratulera Bengt i efterskott. Hoppas att allt blir till det bästa för honom, i det nya boendet.

Och så blev det lördag och om en cykeltur med förhinder ...

Regnet har upphört, men inte blåsten. Pv sover ovanligt länge och jag blir aningen orolig .., han lever väl?

Jo, det gör han, men under det senaste året har hans sömnvanor förändats, det tycker jag. 

Min frukost är sedan länge avklarad när han kommer ner. Konstaterar att fönsterna mot havet till är förfärligt eländiga .., det är väl allt salt förstås. 

Fyller dosetten, morgon som kväll .., ler för mig själv, tänker att detta är verkligen ett ålderstecken - om  n å g o t - .

Hopplöst också med piller som liknar varandra till form och färg.

Läser mejl från Australien, men också från min systerdotter (född 1967) som är på cykelsemester på Jylland. 

Det är ett mejl som vittnar om allt som kan hända. Så här skriver hon, när jag frågar hur det går?

Bilden är från fjolårets seglats, då vi (pv och jag själv) stannade två nätter just i Gilleleje. 

"Tja, planen var att cykla från Helsingör till Gilleleje. Då, för två år sedan när vi köpte cyklarna, var planen att sitta på stranden i Gilleleje, skala räkor och dricka vin. Vad hände? Jo, väninnan Eva blir påkörd av en annan cyklist på väg till jobbet och det blir knäckta revben och cykelturen ställs in. 

Förra året var  planen om Gilleleje på gång igen. Vad händer då, jo, Eva bryter handleden! Så idag skulle det ske. 

Vi cyklade kustvägen, visst blåste det, men inte som när vi var på Fårö och var tvungna att leda cyklarna på grund av blåsten. Nu, när jag såg vägskylt 6 Helsingör, blev jag häpen, trodde att jag cyklat betydligt längre. 

Efter halva sträckan får Eva punktering och däcken som skulle vara punkteringsfria! Ortens cykelaffär visade sig vara semesterstängd, så vi fick ta rälsbuss till Gilleleje, för där finns ju en cykelaffär. När vi kommer dit vid 15-tiden, säger de att nej, de har inte tid att laga däcket förrän på måndag! Det har gått spöke i vår tur till Gilleleje! 

Nåväl, nu har vi ätit fish & chips, turfat lite, gått nere vid stranden och sett flera kitesurfare och kepsen blåste av och försvann, men Eva sprang ifatt den. Ska se om vi kan hyra cykel till Eva, annars beger vi oss hem relativt tidigt i morgon. /Hälsningar Rita."

Dagens fönster ....

.... fångades av Emma under förra helgens besök i det som blir Marias nya boende, tio minuters väg från Upplands Väsby, men ute på landet. 

Det var då som Maria och f.d. klasskompisen Tommy från skoltiden körde ner med hennes bohag, ty nu är det jobb som gäller fram till den verkliga flytten i slutet av augusti.

Bilden visar utsikten från köksfönstret. 

Jo, det blir nog jättebra! 

Och tack för bilden! säger jag.

Glädjen ....

Å, sicken otrolig glädje det blev när jag nu fick hämta ut den här tavlan och fått den inramad hos Rammakeriet i Halmstad! 

Det var när jag köpte Henning Trollbäcks bok "Barnens Flora" som jag  - av en ren slump - råkade hitta den här "trycksaken" (det låter dumt, det är ju hans alster)  som låg så fint ihopvikt längst bak i boken!

Jag föll som en fura, så fintyckte jag att den var! 

Bestämde mig bums för att låta rama in den och det tog några veckor kanske och nu fick jag sms i förrgår, ja, från herr rammakaren Henrik, att nu var den klar. 

Den här gången valde jag reflexfritt glas och det blev ju så mycket, mycket bättre, tycker jag. 

Besökte Hemköp idag och där var så välfyllt överallt och vid frysarna låg Mange på knä och fyllde in allehanda varor och jag sa hur fint där var i butiken! Jo, nu äntligen börjar auto-ordrarna gå in som dom ska och detta att antalet kunder nästan tiodubblas (det är vad jag tror, om det räcker!) .., jo, men det tar ju tid att få det rätt. Det ska  såklart helst inte bli mängder med svinn .., då är det inte kul. 

Tog bort högen med kundkorgar och tänkte att å, det skulle jag kunna arbeta gratis med .., (ja, det gör jag ju iofs också), det är så roligt att hjälpa ungdomarna i kassan! 

Mannen på bilden bor på andra sidan kustvägen och är alltid så himla trevlig, precis som hans fru. Egentligen bor dom utanför Göteborg, men har sommarhus här. Minns jag rätt är han över åttio år, en bra bit över, men det kan man omöjligen tro!

Här står hans fru och letar bland citronerna! Citronerna har varit ett sorgebarn den senaste tiden och inte bara på Hemköp, utan även i andra större butiker. Torra, skrövliga, helt smaklösa! Idag var dom underbart fina!

Frun - som har haft det lite krångligt att gå ut långt i havet här där vi bor - var så glad att jag tipsat om Skallkroken där vi har stege och där det blir djupt på en gång! 

"Det var ju perfekt!" sa hon. 

När jag sedan körde hemåt och passerade Steninge, då tänkte jag att ..., har jag NÅGONSIN sett så höga vågor på havet, som idag? Igårkväll när pv körde till hamnen för att övernatta på båten och hålla koll, hade ett träd dråsat över vägen i närheten av Steninge Skola och idag var det kvistar och löv och annat rat längs hela vägen till Haverdal. 

Fortfarande är det väldigt friska vindar och många av blommorna i rabatten har slagits ned av såväl skyfall som blåst! På gräsmattan ligger små drivor av rosenblad.

Ja, så är det här i Halland idag. 

(Min syster i Australien. för övrigt inte det minsta intresserad i fotbolls-VM skriver: "Har du hört på maken???  Australien skall spela fotboll mot Egypten i morgon bitti kl 3.30 vår tid - matchen spelas i Dallas, USA - och då har regeringen beslutat att PUBARNA får ha nattöppet så att folk kan dricka alkohol samtidigt som de tittar på matchen på en big screen tv tillsammans med andra fotbollstokiga!!!!!! Ja, det skulle nog vara lugnare om de satt hemma i soffan och tittade på egen tv.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren som är Bert Bodin i Luleå. 

"Solen dalar mot sin nedgång, som enligt officiella källor ska ske kl.23.55.

Den här bilden togs 23.00 ungefär.

17 grader och ingen vind.

Då sitter en kvällspromenad bra.

/Bert."

//Tack Bert! säger jag.

Idag blir det tårta ..... 

Idag är det nämligen Mors Dag för min del; nämligen fyrtio år sedan på pricken sedan vi fick en ättapjött i familjen. Klockan var 07.00 på morgonen .., allt skedde på Skellefteå BB och jag var så lycklig och kände mig så ur-stark. 

Och så visste jag med bestämdhet, att nu var det sista gången som denna glädje skulle förunnas mig .., inga fler månader med  våldsamt illamående .., och barnmorskan sa att får man barn som ökar med halvkilot per gång, då är det nog bäst att sluta när den siste var så stor och kraftig.

Nu är han alltså fyrtio år. Ringer ofta, nästan dagligen och hör hur det står till. Känns trygg. Påhittig. 

Alltså ska jag idag passa på och bjuda Eva och Ulf - som ändå ska till Stensjö och köpa ägg - att komma och fira Mors Dag med oss.

Pv är trött efter att ha suttit uppe och tittat på fotboll fram till 1-tiden natten mot idag, då Belgienmatchen var slut. Själv gick jag i säng flera timmar tidigare, men så känner jag mig pigg också.

Gråmulet ute. Väntas regn idag, berättade Eva när hon ringde för ett tag sedan.

Dagens fönster ...

 "Hittade några fler fönster i Nykarleby ....", skriver ellem som är på besök i Österbotten i Finland.

Mycket intressant - framför allt om stadens historia - finns att läsa om Nykarleby, här bland annat. 

Tack ellem! Dina bidrag tas emot med stor tacksamhet.

Oj då ....

Ja, efter sena kvällar och ibland även nätter med fotbollstittande, är det nog tur att detta går mot sitt slut, ty mycket blir upp och ner. 

Pv, till exempel, somnade mitt i matchen mot Frankrike igår, även om det bara var en kort stund. 

Och nu på morgonen, t.ex .., upptäcker jag att i min röda dosett och i facket för onsdag .., där är det tomt. 

Va? 

Tog jag dubbel dos igår?  Har jag av ren reflex tagit den nu på morgonen?

"Ta i alla fall din Eliquiz, så du inte sabbar den biten ...", säger han, så det gör jag. 

Tycks bli en fin dag det här. Min systerson i Australien fyller 49 år idag och jag minns tydligt när han föddes i Sthlm och jag för första gången någonsin körde själv från Kungsängen in till S:t Görans Sjukhus. Gps fanns inte, nej, jag hade telefonkatalogens karta över Sthlm med mig och det gick det med. Och i morgon är det fyrtio år sedan familjens ättapjött kom till världen i Skellefteå och flickorna fick en lillebror.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är ellem:  

"Är i Finland i min mammas hemby i Österbotten. Det här huset tycker jag har ett litet kul uttryck!"

//E: Det tycker jag också .., nästan som ett hus med solglasögon! Tack som tog dig tid, ellem!

Junis sista dag .... 

Vad gör man då? 

Jo, då åker vi in till stan där jag inhandlar en ljuvlig lavendel + två kryddväxter, känner plötsligt av något som eventuellt kan ha varit flimmer (en otrolig trötthet, orkar knappt gå!), pv hinner med ett besök på f.d. Krauta som numera heter K-Bygg och därefter bär det av hemåt. 

Kalasar på en fantastisk lunch, nämligen stekt falukorv med Idealmakaroner, Slotts starka senap och KETCHUP .., jag kan säga att det var nästan lika gott som entrecóte!  

Därefter till Skallkroken. Många badar .., många med hundar (i koppel) och andra som irriterar sig på att hundar får för mycket utrymme på stränderna .., en dam har skrivit till kommunen om detta, men utan resultat. Otroligt många husbilsägare har hundar med sig och det måste ju vara underbart. 

Pratar med nye hamnkaptenen Johan som är som gjord för det uppdraget. 

Vänlig, omtänksam, en ledare. 

På väg till bilen stannar pv till och småpatar med en ny bekantskap i hamnen .., hon heter Lurvtussan, är en strävhårig vorsteh, 4 år ung och ligger där och vilar så snällt, allt medan husse, som för övrigt heter Anders, pysslar med sin båt. 

Pv pratar också med båtgrannen en bit bort, han, vars fru så plötsligt gick bort efter en kort tids sjukdom. 

Nu är det kväller. Norge har vunnit sin match och man kan ju bara  a n a  glädjen hos våra grannar i väster.

Dagens fönster .., nya öppettider och tomt och öde.

.... finns i det här gula huset på kullen och ja, jag tycker verkligen om pelargonior! Den i mitten fick följa med hem då vi besökte annannan, då på besök i barndomshemmet som hade sålts. Den vita krukan följde med (jag hade beklagat mig här på bloggen för att jag aldrig har samma färg på krukorna .., och det ser fortfarande ut så här .., tre olika varianter på krukor ,-) och det får vara så här. 

Svalt och mulet ute. Pv, som varit uppe halva natten - eller nästan hela - och tittat på VM-fotboll, sover ännu när klockan är lite över åtta och lär väl behöva ytterligare några timmar för att vara alert. 

Vi körde till Skallkroken igårkväll, där pv fixade akterlanternan, allt medan jag badade LÄNGE. Så underbart ljuvligt i havet och inte en enda manet i sikte! Svängde förbi affären innan vi körde hemåt, men oj, så ledsen jag blev .., där var så tomt och öde i hyllorna! Och systemet vid självscanningen som gör att man får ett litet kvitto att "öppna spärren ut från butiken", dessa små, små kvitton ligger på golvet .., ja, är kanske alltför lätta för att trilla ner i papperskorgen? 

Lägg därtill nya öppettider: från 06.00 - 23.00! Arma personal! Min egen erfarenhet är att det är samma klientel som kommer just innan stängning, alldeles oavsett vilken sluttid det är. Man bara förskjuter handlandet.

Ja, ja. Jag hoppas verkligen att det fixar sig i butiken, jag trivdes ju så enormt bra där!

När det blir som vanligt igen ...

Pojkarna kom hit tillsammans med Anders på fredagkväll, så åkte pappan iväg tidigt, tidigt dagen därpå och så var det vi och gossarna fram till igårkväll, då hade Maja arbetat klart. Åtminstone för den yngste var då lyckan total. 

"Mamma är bäst, ingen protest!" sa han och plötsligt hade pv ingen sängkompis längre. 

Idag vid tiotiden tackade sällskpet för sig och tog sikte på Ängelholm, där hembygdsgården skulle besökas. Efter några timmar kom en hälsning med bild där sjuåringen satt till häst och nu var detta som gällde .., nu vill han bli ryttare! Jo, minsann. (Synd att faster Anna inte längre har kvar Tristan.)

Så snart bilen givit sig av, kom åtminstone Vickan in och tog sig en tupplur.

För övrigt lullar sommaren på. Aldrig har det blommat mera än vad det gör i rabatterna den här sommaren! 

Allt, förutom klematisen, som mest består av blad just nu. 

Tanken var att Tommy och pv skulle segla tillsammans härifrån till Limhamn och därefter hjälpa till att bygga en slags entré-altan till huset i Bunkeflo, men framöver ska det tydligen bli starka vindar och inget trevligt seglarväder, så det blir nog tåg för pv. 

Själv blir jag hemmavid och tar hand om katterna, pysslar med blommor och blader och åker väl ner någon av dagarna och kommer med uppmuntrande tillrop. 

Ja, mer spännande än så  är inte tillvaron här hos oss. Å andra sidan tycker jag att det är himla skönt. 

När vi bodde i Malå drömde jag alltid om nästa semester .., ofta med bil och många, många mil söderut .., eller charterresor till Grekland eller flera veckor hos mamma i Argentina eller min syster i Australien. Det var alltid denna längtan och ofta inleddes den redan på hemresan. 

Nu är det precis tvärtom. 

Sommar i P1 ...., har ni fått några favoriter av de som hittills haft den stora äran att bli utvald till sommarpratare? Lyssnade idag till Ginna Lindberg som jag tycker är så bra, men däremot var vi mindre förtjusta hennes val av musik, så jag bytte och lyssnade till varianten med förkortad musik. Tänkte mig här att länka till någon recension av Ginna Lindbergs Sommarprat, men råkade hamna hos en bloggerska (i tidningen Femina) som skriver precis det jag tänkte/tänker, så jag länkar till hennes blogg.  

Martin Kragh (Rysslandsexperten) är nummer 1 än så länge. Här en länk till ännu en recension av hans program. 

Ännu en länk, men inte till Sommar i P1, utan till Söndagsintervjun med Martin Wicklin. Den som intervjuas är en kvinna som jag beundrar något så otroligt, nämligen Inga-Britt Ahlenius. Så är det.

Ny vecka, ny giv och Dagens Fönster ...

Men så här såg gårdagen ut. Då blev det ett spontant stopp i Särdal där pojkarna badade i säkert 1 timmes tid .., oavbrutet! 

Särdal ligger halvvägs mellan Haverdal och Stensjö och man svänger av kustvägen och kör längs en grusväg där det på ömse sidor odlas majs, ärtor och potatis. 

I Särdal är det långgrunt som bara den .., men således perfekt för barnfamiljer. Nu var vi i princip ensamma till en början, men på väg till bilen mötte vi en strid ström av badgäster (bland annat en liten 3-åring som i sten vägrade att gå ner mot havet ...!).

"Strid ström" ..., ja, kanske ett tiotal. I Särdal råder lugnet. 

Vi hade lovat pojkarna att åka till Sias glassfabrik i Slöinge och det var VARMT så in i nordens och så här såg det ut framför mig i bilen. Det var Elliot som svalkade högerhanden .., så här gör jag ofta själv, för övrigt. 

Då får det bli Dagens Fönster.

Tre av oss ville ha glass - Elliot avstod - men vi hade olika antal glasskulor i strutarna. Viggo och pv valde två kulor (Pv med lakrits) och Viggo har nån slags underlig blandning och jag själv jordgubbssmak. Sååå goda! 

Men jysses, så många besökare där var! I det närmaste fullsatt parkering och stopp i backen när man skulle ut på vanliga vägen ..., många som ville leta parkering och månnga som ville komma därifrån efter avslutat besök. 

Idag är det måndag och betydligt svalare utomhus; det är helt enkelt ljuvligt!

Pojkarna och Maja (som kom igårkväll efter att ha arbetat helg) tar sikte på Skåne och själva har vi inte så mycket på programmet. Måste inhandla stöttor till en del av de högra blommorna som av slagregnet nästan böjdes ner mot marken. Så är det här i landet Halland.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som var annannan. 

"Det här är utsikten från mitt rum på studenthemmet International Hall i London. 

Det som syns högst upp ligger på andra sidan gatan och är Great Ormond Street Hospital, Storbritanniens främsta barnsjukhus." 

Tack att du tar dig tid att fånga fönster, annannan.

Lördagkväll vid 23-tiden ...

Upptäcker en silverglänsande pistol på pallen i badrummet. 

På torkställningen i hallen hänger små, vansinnigt söta kalsonger i storlek lagom till en 4-åring. 

Katterna vaknar till liv efter en rent ut sagt helvetiskt varm dag ..., spatserar omkring lite ute på tomten. hälsar på varandra .., så där .."jaha, är det du som är här ... bor du här också?"

Jag sopar golv och diskar undan. 

Pv äter chips och jag irriterar mig på hur det krasar i hans mun. 

Timmavis på stranden idag, mest barnfamiljer. 

Elliot och Viggo samlar blåmaneter och lägger dem i en hink och efter någon halvtimme i hinken får de komma till havet igen. 

En medelålders man kämpar för att ta sig upp på en sup-bräda, men ramlar ideligen i plurret. 

"Farmor! Får jag simma mellan dina ben ..?" ropar Viggo. 

Hilda, Martin och Edvin har kommit och så deras hund Otto. 

Martin ligger på mage och läser en bok .., Hilda bygger ett sandslott tillsammans med Edvin. 

Så kväller. Fixar pannkakor till pojkarna och senare skjutsar pv och Elliot hem Edvin till sig. 

Viggo vägrar att duscha, men ger med sig till slut. Den där underbara skummiga tvålen som Emma förärade sin mormor, gjorde susen. Han vill sova i pv:s säng och somnar inom fem minuter. 

Imorgon kanske det blir stor och åska, men bara kanske. . 

Duschade ute på gräsmattan, helt näck (men här är ingen insyn) och det ska jag säga, att duscha med trädgårdsslangen .., (iskallt vatten), DET skulle nog kunna få hjärtat ur rytm, jag hoppade rakt upp av chocken! Om det var skönt? Omåttligt, efteråt. 

Satt sedan ute i mörkret i trädgårdsstolen och gjorde ingenting. 

Njöt av att det var svalare i luften,, men men inga fåglar kvittrade. 

Nu fotboll, Panama mot England.

Putinbordet ...

Tanken var att vi - när vi skulle få besök - skulle sitta på altanen, men se, det blev på tok för varmt, det insåg vi raskt. Alltså tog vi ett annat bord, skruttigt och eländigt, men med en grön vaxduk ovanpå så döljs det mesta och så satt vi under ekens djupa grönska i stället. Numera bor de i en 3 eller 4-längad gammal skånegård och med ett stort körsbärsträd mitt på gården.

Så här långt är inte bordet .., men jag hade dukat så att jag hamnade på kortsidan och pv på den andra sidan och varför vet jag inte .., det bara blev så. Pv kallade det för "putindukning", apropå att den ryske presidenten - särskilt under covid - satt vid evighetslånga bord där han knappt såg sina gäster, förmodligen av rädsla för att bli smittad. Eller avrättad. 

Vi, det var Roland, han som dök i havet och fick sin axelled att hoppa ur sitt läge, Lena som jag lärde känna under åren i Ystad och som talar så lågmält och är fenomenal på att få ett hem - oavsett var - att bli ombonat och så vackert. 

En liten krabat till hund, född i Rumänien, låg vid bordet och begrundade sitt öde. Lite vaniljglass var väldigt gott, tyckte Monty ..., vi andra kalasade på pv:s jättegoda paj. 

"Faktiskt den godaste paj jag någonsin ätit!" sa Lena.

När gästerna givit sig av, blev det några timmar här hemma, innan vi åkte till Eva och hennes halvlånge make och blev bjudna på en underbar laxgryta! 

Bad i det långgrunda havet hanns också med .., från deras sommarhus (litet men praktiskt) är det bara någon minuts promenad till stranden.

Nu är det kväller. Norge möter Frankrike i fotbolls-VM ..., pojkarna sover och Anders försöker komma ut på vårt nät. Det var allt.

Fredag i afrikahetta ....

Det är icke allenast tvåbenta varelser som flämtar i värmen (läs: hettan!), nej, nu håller många av blommorna i rabatterna också på att försmäkta. 

Jag ställer ut vattenskålar lite här och där till fjärilar, humlor och andra som är törstiga och ska strax fylla på fågelbadet.  

Den här vackra vallmon, den tackade för sig för minst en vecka sedan, men nere i det som förut var vårt potatisland, där har det dykt upp ljusorangefärgade vallmo, ynkligare, men ganska fina ändå. 

För övrigt?

Jo, pv har åkt in till sjukhuset till arbetsterapeuten och senare idag får vi besök av Lena och Roland, som står med sin husbil i Skallkroken. 

Nu ska ni få höra vad som kan hända när man tar sig ett dopp i Kattegatt! Jo, det visade sig att Roland igår skulle bada i havet, dök från piren och då hoppar ena axeln ur sitt läge (eller axelleden)! Vilken fasa! Omtänksamma människor boendes i närheten skjutsade honom till akuten och hämtade honom senare också, oj, så vänligt av dem! 

Lenas dotter Elsa gick i Anders klass genom hela grundskoletiden och jag vet nog ingen kvinna som talar så lågmält och fint som just Lena. Hon är en mänsklig variant av Martin Kragh, röstmässigt. Minns jag rätt är Lena sprungen från den västmanländska myllan, men bor nu på Österlen, inte långt från Mandelmans, tror jag.

Fotbollsmatchen igårkväll - mellan Sverige och Japan - den struntade jag i; jag var på tok för trött och somnade någon timme innan matchstart. Nu tittar jag på den - i repris -, det går det med och är lite lugnare för den mentala hälsan. 

Mera ...? Jo, ikväll kommer pojkarna från Skåne och blir kvar lördag och söndag. Sååå trevligt! Och i morgon får vi besök av Hilda, Martin och Edvin, då blir det tre killar här och säkerligen full karutta! Spännande!

Dagens fönster ...

Igårmorse kom två bilder - detta är det första - susande genom rymden (ja, här susar dom just genom rymden inte genom någon kabel) och så här skriver avsändaren: "Tänkte självklart (!) på dig Elisabet, när vi fick syn på det här stället i Grästorp. Ha det bra! Sommarkramar/Barbro." 

//Läste och looooog. Tack Babsan!

Idag ...

Så var då den alltid så rara Sonja installerad i sitt nya boende, beläget tämligen centralt i Halmstad. Det visade sig vara en trivsam liten lägenhet hon tilldelats och Mats och Maria (kusiner till pv) hade hjälpt sin mor, dvs Sonja, att få hennes egna möbler på plats, det vill säga, de som nu rymdes. Många fotografier var utplacerade lite här och där och Gösta - underbare Gösta - satt inom glas och ram ovanför hennes säng.
Utsikten var mot ett hyreshus, men allt kan man inte få, förstås. 

Sonja satt och sov lite lätt när vi kom och då hade vi passerat allrummet med ett avlångt matbord där många får plats och utanför varje lägenhet/rum satt en namnskylt. En man hade ett Toyotamärke vid sitt namn .., kanske hade han varit bilförsäljare, eller helt enkelt bara älskat siu bil? Och där var namn som lät spanska och i ett rum såg jag såväl en svensk som en amerikansk flagga. 

Sonja tillhör inte den delen av mänskligheten som letar fel och beklagar sig ..., men när hon frågade om potatissoppa var vår favorit .., anade vi att hon kanske inte var över sig av förtjusning vad gäller menyn. Inte just den dagen, i alla fall. 

På hennes bord låg ett A4-ark med veckans meny. Idag var det tydligen ärtsoppa som gällde.

Ja, ja. Det kanske inte är det man mest av allt drömmer om när det är 30 grader varmt ute. 

För övrigt? 

Hysteriskt varmt ute .., tog buss nr 350 och stannade vid Stensjö hållplats. I samma buss åkte en ung flicka i tonåren .., hon hade en ylletröja på sig, byxor, samt en tjock fleecejacka som pricken över i. 

Hjälp!

I väntan på pv ...

Bilden togs genom bilrutan .., det var igårkväll på parkeringen i Skallkroken och pv - som inväntat kvällsmörkret - skulle kontrollera om topplanternan på båten lyste som den skulle (det vill säga, om vi nu hade varit ute till havs ...), men se, det gjorde den INTE. 

Idag får han försöka hitta felet, ty det kan ju hända att pv och Tommy ska köra nattsegling en del av sträckan till Limhamn (Tommy ÄLSKAR nattsegling!) och då måste lanternorna fungera. 

Till höger om mig där jag satt, stod tio husbilar parkerade. Alla ställplatser fyllda, som vanligt. De flesta var svenskregistrerade.

Dagens fönster ...

Min första tanke när jag såg bilden, det var att den antingen var fångad på ett sjukhus, eller möjligen ett fängelse. 

Så var det inte alls!

Den flitiga fönsterfångerskan  - annannan - skriver så här: 

"Dagens fönster borde inte vara öppet! Det är 32 grader ute och ju längre fönstret står öppet, desto närmare 32 grader kommer det att bli även i det här präktiga stenhuset som tillhör University of London."

// Stort tack! säger jag.

På tomten ...

Min faster Ann-Marie, hon hade verkligen tumme med rosor! 

Från att ha flyttat från Arvidsjaur till Mjölby i Småland, väcktes väl intresset för rosor och jag minns hur oerhört vackra och inte minst prydliga rabatter hon hade! 

Och klätterrosor mot den vita tegelväggen .., sååå fint var det!

För mig är det tvärtom. I Malå hade vi inte en enda ros .., pv hade sin Ingrid-Bergmanros som blommar troget var sommar och höst, men nu, nu har jag en alldeles egen skönhet .., nämligen den här madamen! 

Bildgooglar jag står det gammaldags buskros .., men den hade ett annat namn, tror jag mig minnas?

Av pv:s faster Maj-Britt och hennes man Stig i Bjärlöv fick vi för flera år sedan - kanske tio - en liten ros som har vuxit och tagit sig bra, nämligen den här. 

Dom var då på väg till Ullared ., Stig stannade här i stället och satt vid trädgårdsbordet och berättade om forna tider för pv och jag häpnade över dialekten - så totalt annorlunda mot allt jag tidigare hade lyssnat till -!

Den heter Rosa Mundi, även känd som polkagris-ros. 

Nu är såväl Stig som Maj-Britt inte längre i livet, men jag blir lika glad var gång jag ser knopparna slå ut.

Och så ett kvällsfönster från Skåne ...

Sä här skriver avsändaren som är hedgrenskan: "God afton! Ett kvällsfönster på väggen i vårt gäst/arbetssrum! Så glad att läsa att du mår bättre!"

/Tack Kerstin! säger jag.