Ja, jag vet att det är mindre hälsosamt att ligga där med ansiktet vänt mot Moder Sol.
Men jag gör det ändå.
Jag tycker att det är så himla skönt.
Tre dopp i havet blir det.
Tre dyk under ytan.
Kallt vatten mot pannan.
Sedan prat med Sparbankskvinnan som en gång gav mig ett lån.
Hon som nu kommer upp ur vattnet och drar med händerna över höfterna och jag tänker på när
jag var nyskild och rotfyllningarna stod som spön i backen och nu - som var då - satt jag mitt emot henne i det lilla bankrummet och när hon meddelade att det var okej, att lånet var beviljat, rann tårarna nerför mina kinder.
Trots att jag var i totalt underläge, bemötte hon mig med sådan respekt.
Alltid när jag möter henne fylls jag av värme.
Så vi pratar lite.
Mest om hennes nya liv som pensionär.
Hon berättar att hon idag har gjort stuvning på blomkål.
Och så cyklar hon hemåt och jag tar ännu ett dopp.
En slags förunderlig lycka är det.
Faktiskt.
(Och nä, jag har inte klippt mig, bara satt upp håret, som vanligt, men med ett dåligt spänne som gör att håret kasar ner. Tänk, att det kan vara sån skillnad på spännen och spännen.)
