Summering.


Såja.

Nu är åtta brudspireabuskar planterade och på plats.

Pensionatsvärden grävde och grävde och jag fyllde på med gödsel, ny jord och planterade själva busken.

Underbart!

Det kommer att bli såå fint, ja, hela altanen inramad av dessa buskar som jag tycker så mycket om.

Och mot husväggen finns nu (fanns inte tidigare år) såväl humle, som kaprifol och klematis, ja, två stockrosor också.

Ännu mera humle ska planteras och en Schersmin planterades i fjol .., och så finns där redan sedan förut fläder och vinrankor.

Vänta ni bara .., det ska bli så ombonat och trivsamt där ute!

Sist av allt bakade pensionatsvärden bröd och här sitter jag med ett glas rött vin och lite ost och gläder mig åt att vi får besök i helgen.

Från Uddevalla kommer nämligen hemifrångrannen och vännen Leina!

Hon ska fira Valborg med oss och det är andra besöket här i det gula huset på kullen, ja, för hennes del.

Ååå, så roligt det ska bli!

Apropå översättningar ...


Från Solveig Granström kommer en länk som får mig att falla baklänges!

Kom ihåg att klicka på originallänken längst ner på sidan!

PV har förlorat synen ...

Så här såg det ut när pensionatsvärden cyklade till jobbet i morse.


Och så här när han kom sladdandes hem på uppfarten.
("Femtiofyra minuter!" sa han glatt).

Tror ni att han märkte någon skillnad?

Det tror ni?

Då tror ni fel.

För två år sedan ...

... det var i slutet av april och det hade varit begravning efter mamma och nu var jag i landet Halland och hade handlat i Haverdal och var på väg till pensionatet.

Min högra handled var bruten och gipsad.

Då, medan jag kör hemåt, ser jag på höger sida av vägen hur marken är nästan täckt av vitsippor och jag tänker på mamma som inte längre finns och att hon om någon vecka bara ska vara förvandlad till aska .., jag tänker att aldrig mera ska jag hålla hennes hand i min eller få borsta hennes tageltjocka hår .., aldrig få stryka henne över lena armen och aldrig få komma med en liten bukett vitsippor och sätta i en vas på bordet vid hennes säng.

Allt det hinner jag tänka medan vitsippsdungen försvinner där bakom mig och jag känner hur tårarna rinner nerför kinden och jag inser att aldrig någonsin blir livet detsamma.

Det blir det inte heller.

Men det kan bli bra ändå.

Annorlunda.

Men bra.

Och bilden tog jag till dig, Bente.

(Och förresten läser jag just nu den här boken och den handlar om just detta att förlora en förälder.)

På pensionatet ...

Före.


Och efter.

Lägg därtill kånkande på bräder, pinnar, garderobsdörrar och diverse annat rat.

Är jag trött?

Lite.

Ska jag ta mig en kopp kaffe ute på altanen?

Svar: absolut!

Och om några timmar kommer pensionatsvärden hem.

Rena rama sanningen ...

Hos herr fotograf Hoff (som i sin tur hittat det någon annanstans ..) på Facebook, hittar jag detta.

(Men kan det vara på riktigt ...?)

Smultronställen ...

Samlingen utökas .., nu är det smultronställen från Västerbotten .., Frankrike .., Tyskland .., Norrbotten .., Västergötland .., Skåne ., Ångermanland .., Jämtland .., Dalarna .., Värmland .., ja, ni anar inte så mycket vackert som ligger och väntar på att få visa upp sig!

Gärna flera!

Maila bilden bara till bisse151@gmail.com .., så blir samlingen stor och härlig!

Nu ska jag släppa ut en fluga som springer fram och åter på fönsterrutan.

Dagens goda gärning, kanske.

Det där med översättning ...

Bruksanvisningen för den nyligen inköpta motorsågen av märket SANA, går inte av för hackor.

Hör här bara:

"Kedjesågen få inta anvendas utan öl.

Öl avsedd för kedjesåg fyllas i öl behållaren till den är fyllt up.

Förste gången eller när behållaren var tom få man vänta lita och möjligen efter fylla.

En fyllat öl behållare vil kunna vara ca.1/2 timme.

Se fig.15."

Eller så här:

Skydskärm (se Fig.4) moteras med dom två muttar (4), dom två muttar för inta spännas.

Skruva för pal till att spänna kedjen med göras så att kedjen går på plats i svärdet.
Kedjan stramas så att den max kann lyftas 4 - 5 mm. Se fig.8. Muttar Fig.4 späns."

Ack ja, ack ja.

Dagens fönster ...

.... finns i det gula huset på en kulle i landet Halland.

Morgon i landet Halland ..

En enda ek som har fällts till marken, och det var inte världens äldsta ek heller .., ger hur mycket arbete som helst.

Först att fälla den .., såga i bitar .., kvista .., slänga på släp ., tömma från släp .., fixa vedklyven .., kämpa med klyvningen .., bära till vedboden och slutligen trava och trava.



På gräsmattan ligger d r i v o r med ved.



Och den nyinköpta motorsågen har bruksanvisning på ..., ja, nån slags svenska.
Så här, t.ex.

"Försök aldrig att sågamed ändan av svärdet, risk för att svärdet svängar tillbaka.
När svärdet svängar tillbaka vill vänster hand röra platta för säkerhetsbroms.
Kedjen stoppar genast och ströman brytas. Se fig.15."



Alldeles intill stentrappan där jag, när det är varmt och soligt ute, brukar sitta och dricka kaffe .., där har myntan nu exploderat och jag ångrar bittert att jag inte tänkte på, eller visste .., hur frodig den plantan är och hur den tar över och vill vara värst och bäst och störst.

Nu blir det till att rensa i den lilla rabatten!

Alla Kaprifolerna växer och mår bra . .., humlen också.


Klockan halv fyra.
Då ser det ut så här.

Det kommer att bli fint.

Norröver ...

Tågresa Ystad - Halmstad.

Tre timmar.

Halvsover mest hela tiden.

Lyssnar till två unga mäns prat om jordens energibehov .., och om politik.
Och en kvinna i min ålder som för sin far berättar att hon ska ta mamman till vårdcentralen i morgon och sen kommer dom på besök.
Om och om igen berättar hon samma sak.

Helsingborg är underjorden och Båstad är vitsippor i slänten.

Och så Halmstad.

Beslutar mig för att i n t e t a den vanliga vägen till Sonja och Gösta, utan går åt andra hållet, runt själva kvarteret.

Upptäcker två för mig helt nya hotell .., en liten minilivs, en frisör som har två stora speglar utanför sin entré ..,. en tatuerarsalong .., och så är jag framme.

En koltrast flöjtar.

Sonja bjuder på hembakat bröd och nybryggt kaffe och Göstas fötter är svullna som trädstammar och han har ont och sitter vid köksbordet och skriver dagbok.

Deras lägenhet är den vackraste jag någonsin har varit i.

Ever, ever.

Högt i tak.

Fönster som .., ja, jag har inte ord nog.

Efter en halvtimme dyker pv upp från körsjungandet och det blir ännu mera prat (om dejtingsidor, älskare och husröjning) och sedan åker vi norrut och sigge nilsson kommer springande så snart bilen har parkerats och jag ger honom mat och pussar och kramar och på rumsbordet ligger en motorsåg (ännu inte uppackad) och diverse post och i hallen trängs sånt som är utplockat från sommarhuset i Steninge och på gården ligger två fällda tallar och rester av en stor ek och i morgon ämnar jag plantera spireorna och göra i ordning i tvättstugan och jag tänker att det märks att herr pv har huserat här själv i två veckor.

Det är vad jag tänker.

Tre nya bilder!

Ååå, vad ni är underbara!

Här kommer smultronställebilder från helt okända männinskor!

Och tack ellis, turtlan och betti för att ni bönhörde mig!

Jodå, en lydig kvinna är minsann också en lycklig kvinna ...

Men flera bilder ryms .....

Idag i kassan ....


Jag märker det på en gång .., åååå, så fin hon är idag, den här kvinnan!

Nej, inte fin .., hon är läcker!

Vackra kläder .., vacker i håret .., ja, hon ser alltid bra ut, men idag bättre än någonsin.

Sextio år, max.

Och så kommer hon fram och ska betala och jag säger allt det som jag tänkte och kvinnan tittar på mig och skjuter upp glasögonen i håret och så säger hon att det var precis vad hon ville höra, just idag.

För så är det, att hennes cancer har spridit sig till prick hela kroppen, från bröstet till ryggen, till skelettet och nu till levern och hon går på cytostatika och har idag arbetat tre timmar och nu är hon så totalt slut på, att benen knappt bär henne.

"Ja, jag lever ensam .. jag är inte gift eller så .., och ikväll kommer tre av mina väninnor och lagar mat och fixar och har sig och jag ska bara få ligga på soffan och ta emot all den där värmen och omtänksamheten ., gud, så skönt det ska bli!" säger hon.

"Och vet du Elisabet, jag bestämde mig i morse att idag skulle jag verkligen göra mitt yttersta, jag skulle bli fin ..., och tänk att det märktes ...!"

Och så fumlar hon med icakortet och kommer inte riktigt ihåg koden till visakortet, men det ordnar sig.

Det är som om tröttheten äter upp henne.

Och så tackar hon för sig och går sin väg.

Pling-pling i inkorgen!

Ett av dem.

Och där är tre smultronställebilder och jag blir så glad så jag nästan spricker!

Men gärna flera!

Vill man vara anonym, går det också bra.

Hur som helst, maila bilden till bisse151@gmail.com .., så blir det smultronställevernissage nu till helgen, här på bloggen.

Nu lockar jag igen (det bar sig minsann senast ...): Ingela i Malå .., hohooooo! Cecilia N ..., hojt-hojt! ellem i Skellefteå ...!! Kerstin Sjölund (repris-hojt!) ellis-pellis! LindaLotta! Pensionatsvärden! (jodå, jag kan lägga in bilden, bara du tar fram den ...). Anna Åberg!
Och herr Stationsvakt, han är svårflirtad minsann, men jag gör ett försök.
Och Ryssbälts-Sven!
Christina Alvner, men du är nog för upptagen!
Och Monet som har barnbarnsbesök och säkert inte hinner läsa bloggar!
Den alltid så rara Smulan?

Ni har ett par dagar på er!

Och alla andra också.

Ni är sååå välkomna med era bilder!

Tisdagsfönstret ...

... finns i Ystad.

Den vita byggnaden var Folktandvård när vi kom flyttande hit 1993.

Nu vet jag faktiskt inte vad den inrymmer.

Och ännu en smultronställebild ...

... har kommit susande genom rymden.

Ååå, den är så härlig och visas såklart i sin helhet, tillsammans med de övriga, nu till helgen.

Den här bilden kommer också från ett annat land.

Från Jämtlandet.

Fru Grå .., Kerstin i Svedjan ..,. ellis ..., Turtlegirl .., å, det är många som har smultronställen!

Kom igen nu!

Vid tiotiden ringer telefonen.

Det visar sig vara en man som jag inte har pratat med på säkert tre år.

En från dejtingsidan.

Och nu har mannen - som jag aldrig har träffat, utan kanske bara telefonpratat med två, tre gånger - ja, han har tänkt på våren som stundar och på Valborg och grillkvällar och männniskor som går omkring och ser så lyckliga ut ..., och det är då han hittar mitt telefonnummer, ja, det är nedskrivet på ett papper som sitter i en pärm och det är den pärmen han har rensat och då blev det som det blev, säger han.

Det var då han beslutade sig för att ringa.

Och han frågar hur läget är och jag berättar om mitt liv och om avhoppet från dejtingsidan och att det faktiskt var pElles förtjänst ., ja, att jag då kände att livet inte hänger på om jag har en man vid min sida eller inte och jag berättar om pensionatsvärden i Halland och att jag tänker flytta och hela den biten.

"Jahaja, på det viset ..?" säger mannen.

I säkert fyrtiofem minuter går pratet hit och dit.

Mest dit.

Mannen berättar att han, jodå, visst har träffat kvinnor under dom här åren, men det är så svårt allting och inte vill dom flytta söderut heller och skulle det visa sig fungera, ja, då har dom katter och han är ju pälsdjursallgergiker.

Ett enda elände är det.

Och han berättar om sitt stora hus och om renoveringen av fönsterna och lagården och han berättar om sitt arbete och om barnbarnet som fyller år i dagarna och lite får jag veta om kvinnorna som han har mött och jag ligger på soffan Ektorp och sneglar lite på tv-bilden utan ljud och säger "ojdå ..." och "ja, det är inte lätt här i världen".

Och medan manner pratar och pratar tänker jag att det är så det är här i livet ., all denna längtan vi människor bär inom oss .., denna ständiga längtan att Höra Till .., att vara en del i en flock .., att få känna oss älskade och behövda och jo, när våren kommer kan det kännas än mer påtagligt och hur väl som helst minns jag första sommaren som ensamseglare .., ååå, jag tyckte att grillkvällar utomhus borde förbjudas och aldrig hade jag väl sett så många människor som gick hand i hand som just dessa vår, - och försommarkvällar!

Det är vad jag tänker på medan mannen fortsätter att berätta om sitt liv och sin ensamhet.

Och all denna hans längtan.

Och ännu ett ...

... smultronställe har anlänt.

Ett som finns i minnet hos en mycket god vän.

(Bäst att förklara att ni bara får se en liten pjuttdel av bilden .., hela kommer förstås på vernissagen .-)

Några kvällsfönster från Piteå ...

"Hej Elisabet!

Har varit och flanerat i stan idag och fångat ett fönster från stans bästa konditori, Ekbergs.

Har alltid varit ett måste att gå till när man är hemma.

Har ooootroligt goda blåbärsbakelser.

Verkar fortfarande var hit alla går och fikar på lördagar, precis som när jag var ung och lika goda bakverk nu som då,men tyvärr inte kaffe i kanna längre.

Kram Babsan.

I charkrummet ...

... står den alltid så rara Maria Hansson och skriver svar på kundernas frågor.

Så här är det: vi har en tyck-till-låda nära entrén och där kan kunderna skriva ner sina tyckanden eller önskemål och så töms lådan en gång per vecka och på måndagarna skriver Maria ner svaren från personalen.



Jag tycker att själva idén är genialisk!



En gång i världen var Maria på väg att bli mattelärare, men så kom nånting emellan.

Nästan när man än träffar henne i butiken, så möts man av ett sååå varmt leende.

Maria har tre töser och Alva, som är i mitten, henne ska jag minsann intervjua och så ska ni få höra och se vad hon tycker och tänker.

Det var Alva som när hon var yngre alltid ropade "heja Tettan!" när hon kom in i affären och såg mig i kassan.

L y c k a.