Så här blev det.


Det är ju så här, att jag hade förfärliga problem med nya redigeringsprogrammet hos Blogger, när dom nu bytte.

Fortfarande kan man använda den gamla versionen, men den lär ska tas bort, så jag tänkte att det är lika så gott att man vänjer sig.

Och ännu har jag inte lärt mig riktigt hur det går till .., det här med bildtext, t.ex. är ett eländes elände! Man kan knappt skriva mer än tre ord under bilden, sen hoppar den - texten - iväg någon helt annanstans!
 Då går jag alltid tillbaka till den äldre versionen och skriver in den, men hur länge till ...?

Och så var det detta med "header".

Christina Alvner erbjöd sig generöst att hjälpa till .., jag skickade bilder (som var för små ..) och till slut var jag tillbaka på ruta ett .., började om från början med bara bloggrubriken .., letade mig fram bland bilder som jag inte hade förminskat och hittade några få exemplar.

Testade en header med får i en hage - så vackert - men då skulle jag bli bunden till den gröna färgen och det vill jag  i n t e  vara.

Hittade den här - tillräckligt stor för att kunna kapas på längden och höjden - och nu ska jag försöka vänja mig vid den.

Stranden är här i Stensjö, bara fem minuters promenad härifrån.


/Kvällens bl.tryck. 128/73 ... ännu håller det sig på plats.

Inställt ...


Egentligen .. hade jag planerat att ta bilen och köra dem fem milen rakt norrut, till Varberg, för att lyssna till Birgitta Stenberg.

Förra gången var det en av Sveriges Radios korrespondenter som föreläste, men då kom jag för sent och fick ingen biljett, trots att det var en dryg timme tills det hela skulle börja.

Nu struntade jag i det.

En av anledningarna var att madame Stenberg igår var med i "Sommarpratarna" och jag tyckte att hon såg rätt oengagerad ut och tio mil en mörk och regnig kväll, nej, det får vara.

I stället ska jag åka in till Halmstad och besöka biblioteket .., sedan titta in hos Sonja och Gösta och sist av allt, hämta pv från körsången.

Så får det bli.

Och köttsoppan ser ut att bli hur god som helst.

Nä, rättvist är det inte ...

Åååå, så nöjd sigge nilsson är!

När matte kokar köttsoppa, får han kalasa på köttslamsor som blir över.

Oj, så man äter .., nästan så magen står åt alla håll och kanter!

pElle, som inte var hemma när gästabudet gick av stapeln, får nöja sig med Mjau kattmat på burk.

Hej å hå ....

Nu har jag fått till den, så bloggrubriken är lagom stor.

Eller liten.

Njaaaa,så pjåkigt kanske det inte blev och nu förstår jag hur man gör!

Tack Christina!

Nu ska jag försöka leta reda på bilder i rätt format.

Test, test.


Ja, så här ska det inte se ut .., jag bara testar här på min riktiga blogg.

Men håll med om att det ser skönt ut där i hagen ...-)

Enjängda Elisabet ...

Nej, jag skickade hela tiden för små bilder till den generösa och arbetsvilliga Christina, så nu börjar jag om från början igen.

T a c k  ändå, Christina!

Nu ska jag försöka ta mig fram på min testblogg och se om jag hittar nånting som känns som "jag".

Och aldrig blir man fullärd ...


Medan lunchmaten är i ugnen, lyssnar jag till detta.

Aldrig i hela mitt liv har jag hört talas om att man säger att man "vattnar träden", när man menar att man vattnar krukväxterna!

A l d r i g!

Är detta något som är typiskt för Bohuslän, eller ..?

Det är inte ofta jag möter människor längs lilla slingervägen, men idag, när jag ska hämta posten, då händer det.

Först av allt ser jag nosen på en gråspräcklig whippet och sen kommer förstås matte.

Ganska länge blir vi stående i solgasset och det blir prat om hundar .., ("Mandus" är hennes sjätte whippet och jag berättar att i Malå fanns i min ungdom en kvinna, Addie Bergström, hon hade just whippets och jag har alltid tyckt så mycket om korthåriga hundar .., nu står jag och klappar Mandus som nosar på min högra sko ...) .., om vilken ras man tycker om och varför .., om arbetslöshet och om arbete ("du är lärare, eller ..?" säger jag och kvinnan svarar .."ja, jag har arbetat som textillärare i Gnesta, söder om Stockholm) ., om var man bor och varför ..(hon bor i Varberg och jag säger att det måste vara en av Sveriges vackraste städer) och vi pratar också om mörkrädsla och skräcken för inbrott.

Sånt.

Hela tiden står jag med en bunt post i ena handen och det är varmt och skönt ute .., regnet har för länge sedan upphört .., himlen är höstigt ljusblå .., och flaggvimpeln hos grannen i det lilla gula huset, vajar i vinden.

Det känns bra.

Allt känns bra.

Renovering pågår ...


Om ni tycker att det har blivit förändrat här på sidan, så jepp, det har det.

Och om ni - mot förmodan - tror att det är undertecknad som kan sånt här, så tror ni fel.

Det är madame Alvner allt uti Västmanland som har varit så vänlig och tagit fram ett alternativ som skulle passa den här sidan.

Vad tycker ni?

Signalerar den "Elisabet"?

Svar till sign. "undrande madame i landet Halland".

Platsbanken idag ...

Det var tider det.
Kurs med ica-gänget på hotell Saltsjöbaden i Ystad.

Fotbollstränare Damlag

Sandlyckan Kullavik Idrottsförening

Ja, ska nu Emma träna på Real Madrids hemmaarena, då kanske man ....?

Inte det, nähäpp.

Timmanställda Personliga Assistenter - Varberg

Frösunda LSS AB

Publicerad: 2010-10-18, Annons-ID: 5368393

Det är mycket särskrivning i platsannonserna, kan jag lova.

Och timmanställd med två m .., kan man bli också.

Församlingsvärdinna

Onsala Församling och Pastorat

Publicerad: 2010-10-18, Annons-ID: 0010-263233

Kungsbacka (Kommuninformation), 1 plats

Onsala församling söker en församlingshemsvärdinna/-värd Onsala församling utlyser en tjänst som församlingshemsvärdinna/-värd i Onsala församlingshem. Tjänsten är en tillsvidareanställning och omfattar 75 %. Att vara värdinna/-värd i Onsala församlingshem innefattar ett vänligt och serviceinriktat bemötande av gäster, dopfamiljer, organisationer m.fl. Du är ansiktet utåt mot besökare och gäster i huset. Dina huvudsakliga arbetsuppgifter: 1. Du skall aktivt verka i caféverksamhet, förbereda och samordna bl.a. fika och soppluncher, kyrkkaffe m.m. 2. Sköta tvätt, stryk- och mangelhantering. 3. Ansvara för blommor och dekorationer i församlingshemmet. 4. Ansvara för inköp av köks- och hushållsinventarier. 5. Ansvara för matvarubeställningar till församlingens verksamheter.

Nja, det är det här med manglingen ...

Fullfjädrad markarbetare sökes!

Uniflex Sverige AB Göteborg

Publicerad: 2010-10-13, Annons-ID: 1774912

Varberg (Kommuninformation), 1 plats Vi söker omgående en markarbetare för kunds räkning! För uppdrag hos en av våra kunder i Göteborg söker vi nu en självgående markarbetare. Uppdraget kommer starta inom två veckor och kommer pågå i två månader. Jobbet är inne på Ringhals varpå du kommer få genomgå olika kontroller och tester innan man får verka inom området. Du skall kunna VA och Ytskikt! Låter detta intressant? I så fall vill vi komma i kontakt med dig, ansök redan idag !

Garanterat en ung man som har skrivit detta.

Och jag minns ett kåseri eller ett reportage från hemtidningen, jag tror att det var Robban Tedestedt som stod som författare .., det handlade om ett borttappat ord; nämligen det lilla ordet "att".

Det tänker jag på när jag läser den här annonsen.

Vi söker studerande chaufförer!

Maxkompetens Göteborg

Publicerad: 2010-10-13, Annons-ID: 1774997

Varberg (Kommuninformation), 2 platser
Vi söker studerande chaufförer för deltidsarbete!

Och det vimlar av bemanningsföretag!

Här är det Maxkompetens i Göteborg som annonserar.

Robert's Coffee is looking for Staff

HALMSTAD COFFEEHOUSE AB

Publicerad: 2010-10-12, Annons-ID: 1774623

Halmstad (Kommuninformation), 1 plats

.. is looking for washing and cleaning staff, as well as a trained barista.

We are a service and expect you to feel proud and happy when you leave a clean and tidy room after you!

We can offer a variety of services within our business. You always have a responsibility to maintain excellence in your work area.

Tisdagsfönstret ...

... fångades av Bert  i Luleå.

Förmodligen är det ett kretensiskt fönster.

Mormor åker till London ...

... men Emma, 13 år, får i samma månad åka till Madrid, tillsammans med andra talangfulla fotbollsungdomar.

Och tänka sig ..,. träna på Real Madrids hemmaarena.

Gissa, om någon inte kommer att kunna sova i natt.

(Någon = Emma).

Bilden är från ifjol, då BSK flickor -97 vann Gothia Cup och Emma kramas om av sin mamma, dr Böhlander.
I år tog laget brons och det var hur kul som helst att vara där och titta på!

Nu ska en stolt och glad mormor gå och lägga sig.

Varje kväll leker vi doktor ...


Ja, vi kollar blodtrycket på varandra.

Mitt tidigare höga tryck, gick i Ystad ner med medicin.

Här ute på landet, nära havet, har det blivit allt lägre .,. en kväll visade mätaren på 110/67.

Det är väl glädjen med sigge som blir till medicin?

Så när min medicin tar slut, ringer jag vårdcentralen och frågar om jag kan få testa att vara utan piller under en tvåveckorsperiod eller en månad, om jag lovar att kolla trycket en gång per dag och noga skriva upp resultatet?

Stiger det, så får jag naturligtvis höra av mig och börja om igen.

Jodå, det går bra, men det är på mitt eget ansvar, säger sköterskan.

Igårkväll 128 / 83

Ikväll  125 / 75

Detta är tredje dagen utan medicin.

Spännande är det.

Såja ...

... då har jag lagt bok nummer två åt sidan.

Och nej, jag håller inte alls med resencenten; jag tycker visserligen att den tidvis är lysande, men ibland rent av tråkig.

Och helt ärligt tycker jag också att det blir lite väl mycket självskryt, även om det lindas in på nåt vis.

En femma (av 10) får den. 

Och så ett ....

.... höstigt eftermiddagsfönster och minns jag rätt, så kommer det från Värmland.

Från Turtlan.

Det är klart att jag inte bara läser böcker, nu, när jag tillhör Utanförskapet.

Jag diskar och bakar och dammsuger alla golven på nedrevåningen, jag slänger tvätt i maskinen, hämtar in posten och hänger ut tvätten, jag pratar med Emma som är sjuk och hemma från skolan och jag tittar in på platsbanken och noterar att det idag finns trehundratjugonio lediga arbeten i landet Halland (allt från radiofysiker vid Ringhals kärnkraftverk, till processtekniker, analysledare, affärsman, entreprenör, thai-kock, pizzabagare - erfarenhet krävs - , lärare, sjuksköterskor, psykologer och läkare), men mellan allt detta så läser jag.

Som en stor nåd är det.

Och ingen skriver som Torgny Lindgren.

På sidan 56 berättar han om sin moster, Hildur, hon som emigrerade till Amerika och plötsligt bara försvann.

Breven till Tanacross kom oöppnade tillbaka till avsändaren, skriver han.

"Men moster Hildur förblev länge försvunnen.
Död var hon inte, bara försvunnen.
Ack, vilka öden uppfann vi inte åt henne!
Hon hade blivit bortrövad av vilda indianstammar, gangstrarna i Nordamerika höll henne fången och skulle hava en lösensumma, hon hade insjuknat i gula febern, hon sökte ännu guldet .....

Men plötsligt kom ett brev från henne, avstämplat i Vancouver.
Hon ville hava receptet på långfilet."

Punkt.

Utdrag från "Minnen" av Torgny Lindgren.

"Han gjorde golv i köket, byggde till kammaren och salen, timrade bakstugan och tre andra uthus, murade fyra murstockar och spisar, snickrade nya möbler till hela huset, (den stora drickesådrade chiffonjén står nu i mitt arbetsrum),byggde två båtar till Långträsket som blåsvart och fiskrikt bredde ut sig nedanför köksfönstret, han begravde fyra av sina barn och sin första hustru i kistor av stortallar som han sågat och länge torkat just för det ändamålet, han köpte fioler åt de tre sönerna, likaledes köpte han gitarrer åt döttrarna, han grävde sjutton kilometer diken och nyodlade tolv tunnland hårdlandet, han utförde oräkneliga bouppteckningar, med min mor vid handen stod han vid stranden av Björknäsviken och hörde kyrkklockorna förkunna att världskriget börjat, han grävde stordiket ner mot Storviktjärn, där ännu hjortronen mognar före alla andra hjortron i Norsjö socken, han gifte sig med systern till den första hustrun, hon som dog i kräftan, då behövde han inte leta främmande kvinnor.
Och han gjorde mycket som jag har glömt, ja som hela världen har glömt."


Bild:
Lagården i Kalvträsk, den som en gång tillhörde min farmor och farfar.
Från Kalvträsk är det inte många mil till Norsjö och Raggsjö.
Kanske är det därför som Torgny Lindgrens sätt att skrivprata, går rakt in i mitt hjärta?
I fjolsomras var första gången i mitt liv som jag gick runt lagården .., ja, jag klev bland brännässlorna och smygtittade in genom spruckna rutor.
Tänkte .., att här sprang pappa och farbror Gösta som småpojkar .., här lekte faster Alice och Ann-Marie och här byggde farbror Erland den där bössan som var fullkomligt livsfarlig.
Och en väldigt ung pappa såg stövaren jaga ekorrar, glömde alldeles bort att ta hem korna och fick stryk av han som var min farfar. 
Allt det tänkte jag på.

Igårkväll ...

..... läste jag ut Karl Ove Knausgårds "Min kamp".

Bokens inledning, vad som händer med blodet i kroppen när en människa dör och vårt förhållande till döden , är fullständigt magisk!

(Bara en sån sak som att vi så snabbt gömmer undan en död människa .., att obduktionsrum aldrig ligger på översta våningen i ett sjukhus, utan längst ner ... nästan i underjorden ... osv.)

Jag högläste den (inledningen) för pv, som måhända inte fann den riktigt lika fantastisk, men för mig var den absolut magisk.

V i l k e t  s p r å k!

V i l k e n   f a n t a s i!

Och sedan - det är som att vända blad - fortsätter boken och man får följa Karl-Oves uppväxt i en småborgerlig familj, tillsammans med storebror Yngve.

I Norge.

Det är förhållandet mellan bröderna och deras (alkoholiserade) far, som utgör stommen i det hela, men där finns också en tonårstid med mängder av igenkänning (även om författaren, f. 1968, är fjorton år yngre än undertecknad) och där finns en nästan ..., ja, obegriplig förmåga att frammana känslor och ögonblick och som hastiga tvärklipp från verkligheten; som små bilder.
(Karl Ove passerar en frisersalong och mannen i stolen vänder på huvudet för att titta ut och frisören som då bestämt vrider kundens huvud i rätt klippläge. Sånt.)

Mamma och Pappa. Boken får en att tänka tillbaka.

I närapå detalj beskriver författaren möten med människor från sin tonårstid.

Han kommer ihåg dem alla: Monica vars föräldrar var ungerska judar, Hanne som sjöng i kör, Siv, Benedicte med "skarpa, nästan lite femtiotalsaktiga ansiktsdrag" .., det var Tone, Anne som hade fått mens, och Hilde och Irene, Nina och Mette .., "liten, spetsig och intrigant".

Och hans kamrat Jan Vidar, han som i mina ögon, är så helgjuten.

Själv saknar jag helt förmågan att beskriva ett ansikte, jag kan inte heller påminna mig hur någon var klädd .., däremot vet jag hur deras händer ser ut och jag kan lätt komma ihåg rösten.

Men Knausgård, han kan.

Det finns avsnitt i boken med kompakta stycken, helt fria från prat, - flera sidor tättskrivna och med författarens tankar - som får mig att snabbt ta mig därifrån .., men sen finns det andra som är helt underbara!

Min egen pappa. En 14-årig Elisabet tog bilden.

Hans sätt att beskriva lillebrorskänslan (lätt igenkännlig för en lillasyster) .., förmågan att läsa av sina föräldrar, så där likt en barometer (och man ligger där med boken i handen och tänker tillbaka på sin egen barndom och jag tänker på min pappa, som var min absoluta trygghet .., så länge pappa fanns, kunde aldrig nånting riktigt farligt hända, det var så jag kände det som lillflicka.) ..., förhållandet till klasskamraterna .., var i gruppen man befinner sig .., alla dubbla känslor .., just allt detta tycker jag att Knausgård beskriver alldeles glasklart.

Jo, frånsett dom kompakta avsnitten, tycker jag att det här är en fantastisk bok, med ett underbart språk, säkerligen till stor del tack vare översättaren, Rebecca Alsberg .

Något betyg sätter jag inte ännu, den måste få sjunka in.

(På sid 356 beskrivs hur bröderna Karl Ove och Yngve diskuterar sin fars begravning. Hur ska den se ut?
Borgerlig eller kyrklig? Och pratet hur man kommer fram till ett beslut. Åååå, den känslan .., den är så perfekt beskriven! Allt det där dubbla i känslorna .., hur man som vuxen människa plötsligt blir liten igen .., och ändå ska man vara den som Har Ansvaret .. man har plötsligt blivit förälder till sin pappa eller mamma).

Dagens fönster ...

.... ett öppet och ett stängt fönster ..., kommer från madamen i Portugal.

Snart ......

... har jag läst ut boken, "Min kamp", av norrmannen, han Knausgård.

Vilken underlig bok!

Jag vet knappt vad jag tycker om den?

Ibland skriver han om samma sak; sida upp och sida ner .., och till sist vill jag bara vända blad och gör det också .., skummar igenom och tänker att "nä, herr Knausgård, du får skylla dig själv".

Att han vittnar om sin fars veritabla helvete som alkoholist, gör mig mindre.

Så är ju livet.

Men hela tiden tänker jag ..."om det vore min son eller dotter som på omslaget stod som författare och min misär uppenbarades för hela världen ...?"

Det är kanske enklare när det gäller Karl-Oves pappa.

För mig, alltså.


/Bilden: köksklockans innandöme .., där ligger mammas dödsannons.