tisdag 17 maj 2011
Det tog 45 minuter ...
Sen kändes det mycket bättre.
Och Gunnar ..., vi (ja, åtminstone en av oss ..) hinner nog stöka till det rejält innan du kommer, så får du en guidad visning i ett "rörigt" garage ...
måndag 16 maj 2011
Om kommentarer hit och dit ...
"Ska jag ta den eller inte ...?"
Det finns inlägg där kommentarerna blir minst lika roliga som själva inlägget.
Kommentarer som jag kan gå och smajla åt långt, långt efter att dom publicerats.
En sån är från Christina .., bilden här ovanför hör till det inlägget och det är Christinas andra kommentar i det här inlägget som jag tänker på.
Det är nog mest det icke-inlindade stödet till den vacklande Eva jag tänker på och blir glad av.
En annan kommentar är från ett stickläger i Dalarna.
Där är - som alltid -, helt underbara bilder tagna av Ulrika .., och så den här då (den här ovanför) .., och när jag läste Mians kommentar (den näst sista) skrattade jag nog i en halv minut och jag gör det fortfarande.
Det är hennes sätt att se det hela som en film .., eller i alla fall får det mig att - tack vare kommentaren - se det hela som just en filmsekvens.
Varma, goa kommentarer, skrivna med värme till vänner man tycker om!
Och så kommer jag ihåg dom här kommentarerna.
Minns ni?
Filmlistorna som ni skickade (med era älsklingsfilmer) och så sammanställde jag det hela och satte till bilder och sist av allt, ett eget inlägg med era kommentarer till alltsammans.
Åååå, så roligt jag hade!
Och Eva och Ulrika..., jag norpade era bilder utan lov.
Om ni anmäler mig, så kom gärna och hälsa på i fängelset!
Jodå, det kan ni visst göra.
Jahapp ...
Icke-naturell-kvinna, född 1954.
Det löftet föll pladask till marken.
Att bli helt naturell.
Idag uthärdade jag inte längre .., detta att ha ett hår som är grå-orangefärgat, nätack.
Nu heter nyansen "Dark Mocca".
Sug på den ni.
Det var i London ...
Här hänger det.
... ni vet, kring första advent, som Jennie berättade om det äckliga duschdraperiet i sitt och hennes mammas badrum på hotell Capthorn Thara.
Det var knappt att Jennie ville duscha där inne.
Jo, vi hade också ett duschdraperi i vårt badrum, men det var inget jag hade reflekterat så värst mycket över .., själv blir jag aldrig stående särskilt länge i duschen och hann kanske aldrig ta mig en närmare titt.
Men efter den här resan, blev det annorlunda.
Nu började jag syna duschdraperier kors och tvärs, och allra mest vårt eget.
Idag - minsann -, hamnade det i tvättmaskinen, tillsammans med (blunda nu pv!) klorin.
Men rent och fint blev det och Jennie har fått ett mail med en bild på ett nytvättat draperi.
Och jag känner mig rätt nöjd.
Ensamvargen ...
Kl. 12.45 en måndag i maj.
Jag ser honom när jag passerar rumsfönstret.
Lille sigge nilsson ..., han som alltid vill vara för sig själv.
Som kommer in och jamar lite - jam-jam - liksom bara för att visa att "här är jag!" och sedan tar sig en sväng till matskålen och sedan letar upp ett eget rum.
En liten tiger på livets savann är han.
Storröjning ...
Igår hyrde pv en släp, ja, han skulle frakta bort alla säckar fyllda med rådjurshö och lite annat.
Jag tror dock att han glömde ta en titt i garaget.
Kontrasten blir än tydligare, när man har en Flitig Pensionär som garagegranne.
Här syns det nyligen dammsugade golvet.
Tidig morgon ...
Aj-M-F-chefen i mitten.
Något bister.
Ett fönster på glänt .., kraftiga björkgrenar vajar i vinden.
På kudden intill mig ligger pElle och sover.
Från radion hörs P1-prat.
Det handlar om IMF-chefen som, under ett besök i New York, anklagas för sextrakasserier.
Reportern säger IMF på svenskt vis.
Den pratglade SEB-mannen svarar på engelskt sätt ..."Aj-M-F".
Och där ligger jag under det blommiga täcket och tänker på hur underligt det låter .., med två så helt vitt skilda uttal i ett och samma reportage.
Det blir till slut det enda jag fokuserar på.
pElle, han bryr sig inte ett dugg.
Måndagsfönstret ...
... kommer från lilla byn Le Castellet i södra Frankrike och enligt fönsterfångerskan, ingår fönstret i någon slags "fransk administration".
Här hittar ni Turistbyrån i Le Castellet.
Ja, om ni blir sugna på en resa just dit.
söndag 15 maj 2011
"Aj, aj, aj!"
Vänsterbenet är det som han fick kramp i.
Natten mot idag krånglade dessutom hjärtat.
Ordentligt med flimmer.
En kommer hem från affären och har hysteriskt ont i fötterna, en annan har någon timme tidigare sprungit fem rundor (Mian och Gunnar vet vilken runda det är .., grusvägen härifrån och mellan åkrarna, ner i hästhagarna och havet på höger sida och så hem igen ..,) -allt som allt 17.5 kilometer - och har fått kramp i ena benet och båda ojar sig och haltar fram.
Och ler.
Vi säger att det liknar mest ett ålderdomshem just nu, det här.
För pv:s del är det uppladdning inför kommande lördag - Göteborgsvarvet -, totalt 21 km och det lär han väl ska klara av?
Själv har jag arbetat från lite över nio till kvart över fem.
Bäst idag var mötet med den äldre mannen, kanske 75- 80 år, som stod framför mig och skulle betala.
"Från Norrbotten .., eller hur ..?" sa jag.
"Jovisst, men jag har bott här sedan 1954", sa mannen och log.
Precis all dialekt hade han kvar.
Det visade sig att han kom ifrån
"Vet du, min mormor är nittiåtta år och står på benen!"
Alla loooog vi.
Senare på dagen hade jag en kvinna och hennes man i kassan och kvinnan, kanske i sextiårsåldern, var så urläcker .., snygg och raffig hela hon.
"Gud, så snygg du är!" sa jag och kvinnan log hon också och då sträckte hennes stolte man fram sitt högerben och visade mig sina skor.
"Ja, men hör du, tycker du inte att jag har snygga boots ...!",, sa han smajlande.
Jodå, det hade han.
Tänk, så lite som behövs för att förgylla ens dag.
Några möten .., fyra, fem människor .., allt blir till en massa glädje.
Söndagsfönstret ...
... finns i ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.
Närmare bestämt i en sängkammare.
lördag 14 maj 2011
På jobbet ...
Hemköp i Haverdal har i dagarna två firat 25-årsjubileum.
Igår var jag ledig, det var jag inte idag.
Utanför entrén fanns mängder med blomvagnar .., där bjöds på korv och annat ., det var godisregn, ballonger och gud-vet-allt!
Alla dessa vagnar ska dras in på kvällen .., jag kan lova att man har att göra!
Mattias och Chefen ordnar med plantjorden.
Fyra säckar för 60 kronor.
Och ja, vi har haft festhattar på oss idag.
I charken har det pyntats till fest.
Och chefens mamma Anna-Lisa städar innan vi öppnar.
Hon är en k l i p p a och alltid så vänlig!
Chefens svärfar heter Sven-Åke, det är honom ni ser på bilden.
Minns ni att jag, den första arbetsdagen, berättade att när jag - omåttligt nervös - kom in på lagret, så möttes jag av en glad herre som kramade om mig och hälsade välkommen?
Det var just Sven-Åke.
Man blir a l l t i d glad av att se honom!
Och nu är jag hemma och ska bara vila benen, ty i morgon stundar ny, lång arbetsdag och det är bara att dra djupa andetag och ta en timme i taget.
"Ta mig till havet ..."
Igårkväll.
Om vädret är någorlunda, hoppas jag att pv ikväll har ryggsäcken packad och så kan vi, när min arbetsdag är över, gå ner till stranden och lyssna till lilla bäcken som kommer porlande och alldeles av sig själv, hittar vägen ut till havet.
Till ett nytt liv.
Får jag lov att presentera ...
Igårkväll hade jag helt och hållet tappat bort namnet på den här lilla skönheten, den som inhandlades hos underbara Åbergs Trädgård & Café i Ystad.
Och jag funderade och funderade.
Men se .., nu vet jag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)