Ja, jag tycker om maj månad!

Och jag tycker sååå mycket om bordet som pv tvärgjorde. 

Titta, nu har vi två sittplatser på altanen och jag sitter hellre vid lilla bordet och har blommor intill mig!

På spaljén klättrar vildkaprifol, den som i fjol inte alls ville ta sig. 

Kanske blir det bättre i år?

Det är inte bara maj månad jag tycker om; även vildkaprifol! 

Vilken underbar doft när den blommar!

 

Men det finns annat som tar sig.....

Humlen!

Spireorna köptes för två år sedan på Åbergs Trädgård i Ystad.
Minns jag rätt kostade dom 49 kronor per buske och dom var ganska små.
Här i Halmstad fanns likadana buskar för det tredubbla priset.
Kanske hade jag inte tänkt på hur höga spireorna blir .., dom döljer snart krukblommorna där bakokm, men det löser sig väl.

Ledig dag ...

Tid hos tandläkaren i Helsingborg kl.11.00 pip.

Fint väder. 

Allt klarare himmel ju längre söderut jag kommer. 

Det tar ungefär en timme att åka från Stensjö till Helsingborg och jag väljer fel infart och kommer nu plötsligt söderifrån - men känner igen mig från tiden med den lurvige - "jaha, det var här man körde!" .., hittar ledig parkeringsplats på torget nära Knutpunkten och stiger in hos tandläkaren tjugo i elva. 

Hinner läsa några sms, men ingen tidning.

Jag vet att jag har bitit sönder en fyllning och en bit av en hörntand, men annars är det okej.

Livet med eltandborste har helt förändrat min tandstatus!

Mellan varven pratar tandläkaren Birgitta och jag själv om London. 

Hon har nyss varit där och själv ska jag dit i september tillsammans med barnbarnet Emma.

När jag är klar, plitar Birgitta ner några tips .., att åka kanalbåt från Camden är helt underbart! säger hon, och sen kan ni besöka glassfabriken där man går i land .,. "det är som att komma till en kemisal, där används flytande kväve och det är hur kul som helst!" säger hon leende.

Slutnotan för tandläkarbesöket hamnar på två tusen kronor.

Inte ett dugg orolig är jag för tandläkarbesök - alla rotfyllningar har botat min skräck - värre än så kan det inte bli (minns sjukhusbesöket i Athen och den djävulska smärtan!), men detta att med ultraljud ta bort tandsten runt hela munnen .., ååååå, detta är förfärligt .., det är som att dra med naglarna längs en lerkruka! 

Sen hemåt.

Handlar i Haverdal ., pratar med Alex i kassan .., ser kossorna på höger sida av vägen.

Nu är det inte långt kvar, kanske hundra meter tills jag ska svänga vänster. 

Överallt blommar slån och rhododendron och syrénerna knoppas allt mer för var dag!

"Adressbok och badtofflor .., vankas en resa, tro?"

Tar en titt i postlådan och fylls av glädje! 

Förra veckan kom ett paket från Lena i Gävle (den härliga tvålen använder jag nu dagligen!) och idag kom ett kuvert med två inköpslistor, frimärken och ett härligt kort som visar fåglar i Östergötlands skärgård.

I köket använde jag igår en grönvit grytlapp från den här madamen .., i rabatten blommar den där växten som jag aldrig lär mig namnet på - från Mian - och på arbetsbänken ligger skogsnävefrön och väntar på att bil planterade, även detta från Mian! 

På väggen hänger akvareller målade av Eva på Frösön. 

I slänten, på ett träd, sitter fågelholken som var en present från Solveig i Vansbro! (Lifeblog).

Så där fortsätter det. 

Det finns inte ord tillräckligt för hur rara och generösa ni bloggvänner är! 

Från hjärtat: t a c k!

Annes inköpslista.

Här råder ordning och reda.

Man skriver upp det man ska köpa hem, allt efter hur det är sorterat i butiken.

 

Här är kortet .., nu ska jag lära mig alla fåglarna. att jag ska! 

Och jag gör kaffe och sätter mig ute i solen .., harry skuttar runt på gräsmattan och leker med pinnar och krukor av svart plast - inget är så roligt som detta - och det blir småprat med grannarna och sädesärlan vippar omkring och fångar små, små flugor och en skata flyger förbi.

Att vara ledig .., det finns nog inget bättre här i världen, tänker jag.

Just så är det ...

Varje gång jag läser här, blir jag så oändligt tacksam.

En behaglig resa längs Livets Väg kan - det ser man så tydligt just då -, i ett huj förändras.
Men så  l ä n g e .., så är det precis så det känns.

Bara en massa tacksamhet.

Dagens fönster ...

... kommer från Ångermanland och från min kusin Barbro. 

Hon, mellansystern.

Hon som tycks född med en rent omåttlig energi.

Min egen glädje från veckan som gick ...

Alla resor till och från jobbet.
Bilden är från i fjolsomras.

Och bordet som pv gjorde så där i ett huj medan jag var på jobbet i söndags!
Nu fattas bara ett stag, det är aningen rangligt och bordet/bänken ska inte målas, utan får gråna så där som färgen på trädgårdsstolarna.

Krönikan som blev klar till vår facktidning.
Deadline var idag, jag mailade alstret till redaktionen i morse.
Pust.
Redaktören fick välja mellan två helt olika berättelser och hon valde den jag tyckte bäst om.
Det kändes bra.

AP och Taurus - det var en av de sista veckorna han var i livet -.

Glädjen över en kommentar, detta att AP kände sig så älskad av sin mamma.
Ibland vet man ju inte.
Nu blev jag så glad! 

Och flera bildmeddelanden från England från svärsonen på fotbollsresa med Emil, snart 13 år.
Här är Emil i nya Liverpool-jackan .., glad och lycklig.

Ulrikas glädje ...

Rallyt i Sunne och glädjen i Marcus ..., det räcker, säger hon.

Fler ord behövs inte.

Cecilia N säger så här om glädjen ....

 

Jo men det var nog att jag äntligen har korsat linjen "läst halva boken". 

Boken är en kursbok och himla intressant men det tar hur lång tid som helst att läsa i den och den är 700 sidor. Sen är det en trave böcker till på kursen, men jag tror jag har en god grund för flera av dem när jag krånglat mig igenom den här.

 

Sen var det ju trevligt att körledaren sa att vi aldrig låtit bättre när vi hade konsert igår kväll. 

(Somliga av oss funderade hurdant underbetyg det måste vara för alla andra konserter då vi själva inte var helt nöjda, men vi kastar det och suger i oss istället!)

 

 

Bland annat sjöng vi detta: (och den gick jättebra, det var Vivaldi som inte blev riktigt toppen.)

 

Cecilia N

annannan i Portugal berättar ....


(Jag lägger in den här musiken som annannan hade i ett eget inlägg .., det är sååå vackert!)

Det här har varit en trälig vecka, alltför mycket präglad av ett måste som skjutits upp för länge och som måste stressas fram.

Mitt i det var det en lycka att inse att mina två doktorander som jag jobbar på måstet tillsammans med står beredda och axlar utan tvekan sin del i arbetet, helgjobbar och sliter.

Och en annan lycka att stänga datorn sent på söndagseftermiddagen och strunta i konserten jag hade biljett till för att i stället skita ner mig under naglarna i min lilla trädgård. Det kan vara något så oerhört njutbart att göra skitjobb, särskilt i kvällssol i en luft som är mättad av doften från klätterrosor och kaprifol. Och det fanns mogna smultron, solvarma och runda.

annannan.

Elisabet säger: läs detta!

Lena från Gävle berättar om sin glädje ...

Hej!

Det som gladde mig mycket var telefonsamtalet från Halland. Jättekul!

(Elisabet säger: ett uppmuntringspaket kom nämligen med posten - vilken överraskning -! Där var fina små presenter, bland annat en underbart väldoftande tvål som nu ligger i badrummet! Tack igen!)

Sen blev jag jätteglad, när sonen ringde och erbjöd min man och jag + våra nära vänner att vara gäster på Let´s dance på fredag. 

Han dansar inte men är i mediabranschen på annat sätt. 

Varit med 3 gånger förut, tidigare år, och det är jättekul och se allt som händer runt de dansande paren.

Igår söndag hade vi strålande väder, så vi kunde sitta ute och fika med våra grannar.

Vi har inte varit bortskämda med soldagar tidigare i år, men det kommer säkert.

Kram Lena från Gävle.

Vi börjar så här med förra veckans glädje ...

Eva på Frösön berättar om sin glädje ...

 1. Kaffe på Jamtli café tillsammans med gamla mor och yngsta dottern.

 2. Promenad på Jamtli, friluftsområdet  med sina gamla hus. Utsikt över Frösön och man kunde ana lövens skira grönska.

3. Vitsippsängarna ute vid skogsbrynet.

4. Kvällspromenad vid sjön med dottern.
Det blåste kallt men det var så otroligt vackert.
Lågvattnet gjorde landskapet kargt, fjällen kändes nära.

5. Söndagspromenad vid hamnen. Ett gäng seglare hade precis kommit i land.
Det blåste isvindar men det friskade upp hjärnan.
Hälsningar Eva.

Anne-Marie på jobbet säger så här ...

Klockan är två på eftermiddagen och såväl Anne-Marie som jag själv har slutat för dagen och nu frågar jag  vad som gjorde henne glad?

"Ja, vi var på ett väldigt trevligt 50-årskalas, det var kul, men allra, allra bäst var ändå att jag fick träffa vårt senaste lilla barnbarn som nu är tre veckor ung eller gammal!
Det var det absolut bästa!"

Mindre roligt var förstås att geten Ubbe som under vintern fått kalasa på semleskalkarna från jobbet, åt ihjäl sig av färskt gräs och dog av "trumsjuka", det vill säga, det bildas metangas i magen och stackars geten sväller som en ballong och när Anne-Marie kom ut till hagen hittade hon Ubbe liggandes på marken.
Det är Ubbe - still alive - som ni ser på bilden.

Bodil, som funderat ett tag, säger så här ...

På kontoret ute på lagret sitter Bodil som är ansvarig för schemaläggning, kassaräkning och mycket annat och hon är en av de mest omtänksamma schemaläggare jag någonsin i kommit i kontakt med.
 På väg till kassan tvärtittar jag in till henne och påminner om det här med glädjen under veckan som gått.
Nu sitter hon tillsammans med Anne-Marie i fikarummet och jag har tagit på mig anoraken och är på väg hem, men gör mig redo med papper och penna.

Bodil ler.
Jo, hon fick tänka efter lite, "det hade ju inte hänt nånting särskilt" .., men sen kom hon ihåg, ja, glädjen liksom bubblade fram.

1. Dottern Malin kom hem från klassresan till Polen. Sedan sjätte klass har det sparats och dottern var jättenöjd och skulle gärna återvända för fler besök!

2. Madeleine, den andra dottern, håller på med en häst som har varit hysteriskt rädd för människor och häromveckan kom den hästen för första gången alldeles frivlligt fram till henne och det gjorde henne förstås såå lycklig! 

3. Och så vann ju Magnus (Bodils man, tillika ägare till butiken) på Lena andelstips och har nu börjat titta efter en resa till Budapest nästa vecka!

4. Nånting som också gladde väldigt mycket var den långa promenaden från Haverdal och över till Steninge där Bodils föräldrar Elvy och Sven-Åke bor. Det är hennes pappa ni ser på bilden.

"Dom hade ingen aning om att vi skulle komma och det var fint väder och vi passerade fårhagen med alla smålammen och ja, det var verkligen härligt!" säger Bodil leende.

Det kan bli jobbigt att läsa alla glädjeämnen på en gång, så nu delar jag upp det lite.
Först ut var alltså det här gänget.
Tack ni underbara som berättade! säger jag.

Det som gjorde oss glada under veckan som gick ...

Jominsann, jag var så trött och slut på efter jobbarhelgen att jag inte ens kom ihåg det här inlägget, men nu hojtar jag!

Ni som vill vara med och berätta om det som gjorde dig/er extraglad under veckan som gick, mejla då glädjen till bisse151@gmail.com - har ni bild, så jättegärna! - har ni ingen, så går det bra det med.

Ni har till i morgonkväll på er.

Något som gjorde mig glad i veckan, det var det här bordet.
Vår altan är nämligen väldigt stor och vid - den byggdes för att användas som dansbana när pv firade sin 50-årsdag - och jag har alltid känt att det nästan är som lite öde på altanen.

Så kom pv hem med två stolar från auktionen (dom på bilden) och jag tänkte att man kan ju göra fler sittgrupper där ute .., men då skulle man ha en bänk att ställa blommor/kryddväxter på, så där så att det blir ombonat.

Döm om min förvåning när pv av skärpvirke - hittat i fabrikör Johanssons container - tvärbygger en bänk, eller ett litet bord och det blir alldeles perfekt, där ska det få bli lavendel och timjan och lite annat och så kan man sitta där och dricka förmiddagskaffe!

Tänk, så fint när träet "grånat" och blivit så där som stolarna i kulören!

D e t, bordet, blev till stor glädje för mig!

Dagens fönster ...

.. är infångat av SoF och det är precis hennes signum på bilden!

U n d e r b a r t!

Morgon i landet Halland ...

Och på gräsmattan ser vi blåmesar, pilfinkar och en sädesärla plocka åt sig av allt hund,- och katthår. Särskilt blåmesen, som bor i holken som vi fick av den rara Solveig och hennes man i Dalarna, tar så mycket i näbben, att det ser ut som om den har fått mustasch! Man måste vrida upp volymen på sina högtalare .., då kan man lyssna till biljud. Och nej, jag fattar inte varför texten kommer på sidan av bilden!

Dagens fönster ...

"Alice väntar på Jan ....", skriver fönsterfångerskan Mian.

Vilket totalt underbart fönster! säger jag.

Mian tillägger ....
 Till höger på väggen sitter klätterstöd till en småblommig klematis. När Alice var valp beskar hon denna växt ända nere vid jorden genom att bita av samtliga stjälkar. Detta i sin iver när hon försökte att gräva i den ganska så begränsade jordvolymen som fanns intill stenfoten. Så fin som klematisen var just den sommaren har den aldrig varit varken före eller efter den dagen ;-)
Alice, numera 10 år, är rent galen i att gräva - fortfarande!

Hurra, hurra, hurra, hurra!

 

På vift i Skåne .. Ulrika t.h och bloggerskan till vänster.

Idag fyller stickvärldsmästarinnan Ulrika år och jag vet faktiskt inte hur många, men det spelar ju ingen roll!

Ulrika var, förutom Leina och Malin dom var nog tvångskommenderade), bland dom allra första som kommenterade på min blogg, ja, det var nog en sju år sedan och på den gamla bloggen - den som inte längre finns -.

Och Ulrika var nog den allra första bloggvännen som kom på besök just till Ystad och inte bara en gång, utan flera gånger och vi har åkt Österlen runt och hälsat på i Danmark och på Ven och hon har hälsat på här i landet Halland och pv och jag själv har hälsat på henne i Västmanland och ja, hon har varit med hur länge som helst, känns det som! 

Aldrig har jag hört henne lyckligare än nu, tillsammans med rallymannen Marcus från Striberg!

Stort grattis härifrån nu Ulrika!

Åååååå, varför ...!

I vanliga fall brukar jag köpa andelarna som min arbetskamrat Lena knåpar ihop, ja, på V75.
Den här veckan kostade en andel 45 kronor, om jag minns rätt.

Nej, jag köpte ingen.

Och då kan man ju ge sig den på att det blir vinst!
Dom som köpte hennes andel och betalade 45 kronor, kan i morgon komma och hämta ut 4300 kronor.

Tre arbetskamrater är väldigt glada ikväll.
Om man säger som så.

Förmiddag i ett gult hus på en kulle ...

Ibland tänker jag att ..., nä, det är för dyrt att prenumerera på en dagstidning, nu får det vara nog, men så ångrar jag mig alltid .., särskilt när jag har ramlat över nån artikel som faller mig i smaken.

Pensionatsvärden kan läsa dagstidningar på jobbet, det kan inte jag - den tiden finns helt enkelt inte - mina raster är på kvarten ungefär, förutom när jag har heldag, vilket sällan händer.

Och när jag idag bläddrar i gårdagstidningen, då är det just en sån dag som får mig att aldrig någonsin vilja ringa och säga upp prenumerationen!

I Stockholmsdelen finns nämligen ett reportage om människor från olika länder som flyttat till vårt land (eller vuxit upp här) och somliga har verkligen börjat ett nytt liv. 

Modiga människor, så där som Franjo från Peru! 

Eller fransmannen Sebastien som berättar hur han kom på besök från Frankrike och föll pladask för människorna på Lilla Essingen där alla hälsar på varandra, eller i alla fall hälsade på honom .., och hur han har haft bageriet "Petit France" men nu sålt det och i stället tillverkar franska macarons på heltid i sitt bageri på Essingetorget.

Det här är journalistik som jag gillar skarpt!

Och ja, det finns säkert läsare som menar att det här ger en felaktig bild, så här anpassade och lyckliga (?) är väl inte alla som kommit hit från andra länder. 

Nej, säkert inte. 

Men jag tror också att det är viktigt att ge en bild av alla som verkligen klarar sig bra!

Och som grädde på moset den här förmiddagen, så kommer ett annorlunda fönster seglande genom rymden .., det är AP som är på väg till hoppträning med sprallhästen Fiéri.

Själv ska jag inte hoppträna, men arbeta .., tolv till åtta, det blir en kämpig dag med mycket spel och många kunder och jag kan  a n a   hur mina knän ska vara när jag kommer hem vid halv nio.

Om några veckor utökas dessutom öppettiderna till 21.00.

Några tycker kanske att det här är en äcklig bild .., men så här mycket hår fick jag av bara en stunds ryktande på sigge och pElle!! 

M i n s t   lika mycket från harry!

Ryktan som jag inhandlade igår ..., vilken panggrej!

Dagens fönster ....

... kommer från Västmanland och från stickmadamen Ulrika!

(Fast nu är hon ju rallymadame också ...).

Och så ett kvällsfönster ...

... från Skåne och från vännen Torun!

En flagga som speglar sig hyreshusfönstret - det blir ett flaggfönster det -.

(Hade Sverige vunnit hockeymatchen mot Ryssland hade ju detta varit en perfekt bild .., nu blev det storförlust, men vi hissar väl flaggan ändå ...).

Halleluja-moment!

I nästan hela mitt liv har jag haft hundar runt omkring mig!
Så gott som alla har fällt hår, men den som utan tvekan fällde mest, var en gul labrador, vid namn "Labbe".

Ja, det vill säga, tills harry kom in i bilden!
Det går inte i ord att beskriva hur han har fällt  d r i v o r  med svart hår och vi har ryktat och haft oss och det har inte spelat nån roll alls.

Tills idag.
Då köpte jag nämligen den här ryktan som var dyr som skrutt - 495 kronor -, men ni skulle bara ha sett hur mycket hår som följde med när man hade dragit ett par varv!!!
Obeskrivligt, var det!!

Och när harry var färdigryktad, tog jag mig an pElle och då hade jag kunnat karda ull till ett par vantar .., så mycket underhår fick jag bort!

Expediten i djuraffären skröt så otroligt om den här mackapären och jag tänkte .., ja, ja .., hon har själv hästar och använder den till såväl hästen som hunden och lovorden haglade!

Oj, så rätt hon hade!!