Och här är vinnarna!

Jättestort grattis till er båda!

Dvd-filmen (tack Kent!) är lite puttrigt trivsam och teet (lika mycket tack till dig, Karin!) säkerligen gott!

Nu får ni börja samla den här veckans hjärtevärmarstunder ....

"Välkommen till Sverige, vi ger oss!"

Det känns som en evighet sedan vi såg solen och från bildarkivet hämtar jag helt enkelt hem lite blå himmel och sommarkänsla.

Så där, ja.

Pv har sportlov och gör lite som han vill .., tar harry på långrunda ..., äter frukost alldeles själv - då jag har haft svårt att somna och är omåttligt trött klockan sju på morgonen -!

Så jag ligger under täcket och lyssnar till P1-prat om det svenska försvaret eller bristen på svenskt försvar och jag tänker att försvarsministern låter osäker på rösten och sen,  när pv kommer in, blir det lite prat om just detta med försvaret.

För mig är det en utopi att vi skulle bli indragna i ett krig ..., eller att herr Putin skulle komma farande med sin armé och invadera vårt land, så egentligen vore det väl lika så gott att göra som i den där sketchen .., ha en telefonsvarare redo som säger att "hej, vem det nu än är, vi ger oss".

Men det är ju det sista jag skulle vilja - egentligen -, och hur ska man då göra?

Hur ska man på ett vettigt sätt försvara sitt land?
Och till vilka kostnader?
Trettiofyra miljarder var kostnaden förra året.

Och jag skulle skämmas ögonen ur mig om det nu hände - det som jag inte tror kommer att hända -, om vi då skulle be grannländerna om hjälp, eller än värre; iskallt räkna med deras hjälp!
Eller hoppas på hjälp från Nato.

Fy, så illojalt .., att stå utanför, men ändå be om hjälp!

Allt det tänker jag på den här måndagmorgonen den artonde februari när jag om några timmar ska susa iväg till affären och nu har pv kommit ner från övervåningen och jag ska ta mig frukost och släppa tanken på försvaret - ja, ja ..., lägg pengarna på en telefonsvarare och satsa på den bristfälliga sjukvården kanske -, ja, nåt sånt.

Alldeles enkelt är det inte.

Ps. Jag har en god vän som i hela sitt liv har arbetat som militär, jo, jag ska ringa honom och höra vad en pensionerad sådan kan tänkas ha för åsikter i frågan.Ds.

Dagens fönster ...

... kommer från Italien, närmare bestämt från Soleto i Apulien.

På min facebooksida kom en vänförfrågan från någon "Gino" som bor i Italien och är vän med någon som jag också är vän med.

Nu frågade jag honom om han inte kunde tänka sig att fånga ett fönster, eller flera?

Jo, det kunde han.

Nu vet jag inte riktigt vad han menar med "fönster" ..., det här är kanske mer dörrar, men jag är inte den som är den, det går bra det här med.

Soleto. 

Det låter väl härligt?

Bloggvännerna är säkerligen mer allmänbildade och vet på direkten var Apulien ligger.
Det visste inte jag.
Men nu vet jag ... i det där inringade området som vetter mot adriatiska havet.

På menyn .... 

Danska Brottet och brittiska dokumentären Akuten.

Söndagkvällar är bästa-kvällar.

Det bästa för mossfolk från örebro ...

mossfolk är tvilling ..,precis som Ann och hedgrenskan.

Allra gladast i veckan blev jag när jag kom hem i torsdags, efter en ovanligt tuff dag på jobbet, och maken mötte mig i dörren med en bukett rosor.

 Annars var veckans bästa korvgrillningen i skogen igår. Så mysigt!

Hälsningar mossfolk ...

Nordisk vildblomma ...

Från Annika i Kävlinge kommer dom här bilderna och så här skriver hon:

"Hej o kram och jag tänkte förstås på dig när jag nyss öppnade detta mail från Impecta. "

Vild och vacker ...

"Kärt barn har många namn.

Vägvårda, Blåblinka, Blåblinkegräs, Jernört eller Cikoria.
Traditionell kulturväxt som förr användes mot magåkommor. I ransoneringstider torkades och maldes roten och användes som kaffesurrogat.

Idag odlar vi främst Cikoria i naturträdgårdar, på ängar och i örtagårdar men den förekommer även vilt på kalkrika kulturjordar i södra Sverige.
Somliga tycker om att ha bladen och blommorna i sallad. Smörstek eller blanchera gärna bladen för att mildra den lite bittra smaken.

Veckans frösort är alltså Cikoria.

Cikoria är även skön att se på. När blommorna lockas fram av solen sprider de ett gnistrande blått ljus omkring sig. Den speciella ljusblå nyansen gör denna vackra nordiska vildblomma särskilt värd att odla. Flerårig. Kan odlas ända upp till och med zon 4."

Den här lite oansenliga - men i mina ögon så vackra - lilla blomman, den växte vid vägrenen där jag bodde i Skåne, ja, ute på landet.
Otaliga gånger gick jag där med vår cocker och kom att tycka så mycket om just Cikorian.

För lågt blodtryck ...?

Ingen fara.

Bara läs detta.

Det bästa för Gunnar i Jämtland ...

Friherren Rindå, Oxe,, nej, Vädur, om ni inte visste det. Vänster tumme upp.

DBVI-bidraget från Vaplan/Jämtland består av värmande solstrålar.

Välbehövligt och härligt efter en låååång vinter.

Livsandarna vaknar till liv igen :-)

/Gunnar i Vaplan/

Det bästa för Hedgrenskan ...

Underbart foto: madame hedgren som för övrigt är Tvilling.

Det bästa var alla-hjärtans-dag med barnbarnet. 

Vi bakade muffins med rosa glasyr, tittade på film och målade med glitterfärger - allt enligt lilla trollungens önskemål. 

Och hela tiden pratade hon.

Oj, så mycket funderingar en fyraåring kan ha!

Hedgren - höger tumme upp -.

Det bästa ... 

Här är dom som redan har skickat in sina bidrag.

Eva på Frösön (lejon) .t.ex pysslar med sin mammas 90-årspresent.
"Tänk, så mycket hon har varit med om ...!" skriver Eva som tycker att detta är så roligt.
En kreativ madame är hon, jämtländskan som är ett Lejon.

Och Turtlan - (lejon, alldeles på gränsen till jungfru ...) säkerligen lite solbränd efter veckan utomlands -, har varit på teater.
"Det här var bra och tänk, vad en röd näsa kan göra!" skrev hon.

I Frankrike hade Monet (Skorpion) varit på utflykt till mimosastaden och kände glädje över detta!
Av damen i "franska Pressbyrån" förärades Monet den lilla buketten med mimosa.
Mer behövs inte för att hjärtat ska bli glatt.

Annika i Kävlinge (Skorpion hon också ...) hade besökt sitt barndoms Hamburg tillsammans med dottern.
En hel massa glädje blev det!
(För att inte tala om en hel massa fönster!)

 

I Tyresö bor Eva (Våg) och hon berättade så här: 

"Ekollonet växer och lyser upp  i köket-en utmärkt idé att göra varja år.

Hitta ekollonet när du krattar under eken på hösten. Det ska ligga i fukten och ha börjat växa lite lite.

Sedan fyller du flaskan med vatten och sätter ekollonet överst. Med grodden neråt.

Det har en härlig växtkraft.

Larven kan krypa och är från nationalmuseums affär. Den roar alla.

Inget batterI .

Ja de två sakerna  i mitt kök kan glädja den tröttaste både barn och vuxna."

ellem (Fisk och uppvuxen i Kristinehamn) tog västerbottensmaken (som tycker om klimp i köttsoppan!) med sig och lämnade vinterkylan i Skellefteå - och vips - efter några timmar i luften kunde det äkta paret gå och äta på min namnes restaurant, ja, den ville hon tipsa om!

En liten fisk är hon, Ann. Här mer som ett litet fiskyngel.

I Göteborg bor en skånsk madame (på bilden i yngre år .., go som gull!) som blev överlycklig när sonen och hans flickvän nu har fått ett förstahandskontrakt på en lägenhet! 

Till skillnad mot ellem är Ann gift med en norrlänning, en lugn och sansad herre från Piteå.

Ja, nu vet ni lite om vad det var för glädje som skuttade omkring den senaste tiden.

Någon fler som vill vara med?

Tänk efter noga nu ... och mejla sen till bisse151@gmail.com.

DBIV ....

Hör ni govänner .., det har verkligen varit lite hipp-som-happ med Uppmuntringslotteriet den senaste tiden.

Någon tror att det är det bästa i veckan och om jag från början var så himla noga, så är jag det inte längre och alla har fått komma med.

Nu vet jag varken ut eller in.

Men nu, när vi är friska och krya igen (ljuvligheters ljuvlighet!) säger jag i alla fall så här: vill ni vara med om utlottningen av en dvd-film och ett paket te, så tänk då efter vad som gjorde er extravarma inombords under veckan som nu har gått och så gör ni - precis som vanligt - så lägger jag in era bidrag!

Här är vinsterna!
Dvd-filmen kom från Kent i Växjö och jag såg den igår.
På den där skalan mellan 1 - 10, får den en 5:a.
En feel-good-film är det och jag tycker ju om italienska, så mig passade den bra.

"Augustilunch i Rom" är titeln.
Ulrika, jag tror att du skulle tycka om den!

En förpackning Örebro slottste finns också med .., då anar ni nog att det är madame mossfolk som varit i farten!

Stoooort tack till er båda!

Och en sak till .., ni som redan har skickat in bidrag - ni är några stycken - ni står kvar, men har ni mer glädje på hjärtat så får ni gärna pytsa in det också!

Dragning blir i morgon mitt på dagen, för nu är ju pv hemma och har sportlov och till Gösta (som har KOL) vågar vi oss inte med våra - om än något utmattade - bacillusker!

Kom igen nu, vänner!

"Hur gammal tror du att han är ...?"

Efter några år tillsammans, blir det ett visst mönster i tillvaron.
Tidig söndagmorgon - kvart över sju - tar pv harry på cykeltur ner till hamnen.
Idag blir det Kvarntorpsrundan som är längre - och under tiden fixar jag frukost.
Äggröra och bacon, bröd, ost, marmelad.
Te (pv) och starkt Mollbergskaffe (hans sambo).
Pressad grape/apelsin/citron.

Intill kopparna ligger blodtrycksmedicinen.
(Vi lekte doktor igårkväll och jag hade all-time-low ..., 122/74 och tänker att den dagen man går i pension kanske man kan säga hejochtack till små, vita piller ...).

Efter en halvtimme kanske, kommer husse och harry hem igen.
En kärra ved hämtas in .., jag säger att frukosten är klar.
Harry känner doften av nystekt bacon och vill ogärna lämna köket.

Bilden lånad från SVT.

Och så sitter vi där, mitt emot varandra .., pv läser morgontidningen och jag, som alltid är klar låååångt före honom, plockar bort min kopp och ställer undan det som inte längre behövs.

"Jag tycker att han är bra .., den här Wolodarski", säger pv som just har läst ledaren.

"M mmm, det tycker jag med ...", svarar jag.

"Undrar hur gammal han är .., han ser ju ut som en pojkspoling bara ...?" fortsätter pv.

Jag säger att jag  t r o r  att han är ungefär som AP, född kring 1976.
Pv gissar att han i alla fall är över fyrtio.

Det blir till att googla.

Och det är väl såna gånger man inser att man nog har en viss fördel av att dagligdags ägna sig åt att kontrollera människors legitimationskort.

Herr Wolodarski som vi båda tycker är "duktig", visar sig vara född 1978.

Dagens fönster ...

Det är väl det skarpa solljuset förstås ....?

Då inser man att bilden inte togs i landet Sverige, i alla fall.

I alla fall inte i Halland.

Och inte idag.

Nej, den här fönsterspeglingen i ett arbetsrum, fångades av den här madamen.

Enkelt.

Och vackert.

Klockan 12.00

Glädjen över att krafterna återvänt, är liksom omåttlig.

Dammsugaren åker fram .., jag bär tillbaka sängen till Gunnars Rum .., städar badrummet, plockar bort från bordet .., allt medan pv kör till Lantmännen i Slöinge och köper 20 kg fågelfrö, plus en stor påse jordnötter - även detta till fåglarna -.

"Ingen fågel som äter än.
Och dom som fått hedersplatsen i soluret som restaurang."

Medan jag är i farten tänker jag leende på AP:s sms där hon beklagar sig över fåglarna på Ekerö som inte vill komma till hennes fint installerade fröautomat.
Ack ja, så är det ibland, otack är världens lön, jag vet precis hur det är.
Hela förra vintern lade jag ut äppelskivor till koltrastarna och vad blev resultatet?
Jo, dom satt och flöjtade så vackert från grannens tv-antenn .., knappt så vi hörde ett enda litet pip.
Och hade hon matat dem?
Nej, inte det minsta!
Men nu är det ju så att man ska vara generös och inte tänka att man vill ha tillbaka nånting - det har jag minsann läst hos Stefan Einhorn -, alltså är det bara att mata på och hoppas att man i sitt nästa liv har samlat lite vara-snäll-mot-fåglarna-poäng.

Sist av allt slänger jag ett öga genom vardagsrumsfönstret, det bakom soffan, och ser tydliga harryspår mot glaset. Där står han om dagarna när han tror att vi inte ser .., och tittar ut på småfåglar och ekorrar och slickar sig om munnen.

Fast allra mest väntar han förstås på husse.

Nu ska här putsas!

En lista från Värmland ...

"Här ska handlas och sen levereras till mamma några mil bort. Till veckan kommer det lite släkt på besök så jag agerar inköpare.

På telefon räknade hon upp vad hon ville ha handlat. Till slut räckte pappret knappt till.

Tänkte att en lite rotig inköpslista från Värmland piggar upp sjuklingen.

Krya på Dig och "nya hörnsoffan" tycker jag var en utmärkt idé!

Turtlan."

Så här blev det ...

Brun påse.

 "Köp hem lantchips .., du vet, såna här bruna påsar, det står lantchips på påsen!" säger jag till pv, det är när han ska köra hem från jobbet på fredageftermiddag.

"Men du .., ta en dipmix-påse också, en som det bara är vitlök i, inget annat i!" tillägger jag.

Pensionatsvärden säger att det är inga problem.

Nej, just det.

Det är fler ....

... än harry som tycker att mattes arrangemang med  en säng i vardagsrummet .., ja, det är toppen!

Nu har även sigge kommit dit!

På överkastet ligger tidningen Vasalöparen och stressar pv som först nu börjar känna sig kry.

Sladdhelvetet (under tv-bänken som vi tusen gånger har sagt ska bytas ut) har ännu inte åtgärdats ..., på bordet ligger halstabletter .., gårdagens DN .., några fjärrkontroller och min Iphone som är på laddning.

Det känns bra.

När jag steg upp öppnade jag sängkammarfönstret och stod länge och småpratade med tre små ekorrar som sprang hit och dit vid fröautomaten .., jag hörde talgoxen kvittra på ett annorlunda sätt .., jag tänkte på råbocken som jag såg stå och kalasa på nedfallna frön igårkväll ...., och jag bäddade sängen .., rättade till överkastet och kände att ååååå, äntligen börjar krafterna komma tillbaka!

Vilken  l y c k a!

Dagens fönster ...

Några veckor innan jag träffade pensionatsvärden för första gången, tillbringade jag en weekend i systerlandet Danmark.
I Köpenhamn.

Under en av dagarna stod jag och försökte titta in i det tämligen nybyggda och helt fantastiska operahuset ..., och jag lovade mig själv att i alla fall  e n   gång i livet göra ett besök just där.

Så här såg det ut.

Köpenhamn som speglar sig i glaset och så interiören från foajén.

Någon som har varit där ...?

Plötsligt får jag nog ...

I nästan en veckas tid har pv och jag själv trängts på soffan Ektorp.

Ja, alltså .., nu, när vi båda varit så uschliga och knappt orkat sitta i loppisfåtöljen.

Så idag - det är när jag får nog -, kånkar jag alldeles själv in gästsängen från Gunnars rum och ställer den i tv-rummet, ja, jag placerar den liksom som i vinkel.

Perfekt!
Det blir ju nästan som en hörnsoffa och jag ÄLSKAR hörnsoffor!

Och tänk, nu kan vi ligga utsträäääckta båda två.

Jag kan inte påstå att pensionatsvärden direkt dånade av hänförelse över det nya möblemanget.

"Men vad i ....?!" sa han och lät aningen förfärad.

"Ja, men det är bara just nu, när vi inte är friska och krya ...!" sa jag.

En som däremot är överlycklig över arrangemanget ..,  är harry.

Titta!

Nu ligger han som en kung på sängen Sultan.

ellem i skellefteå om skulpturer ...

Bild från hemtidningen. Konstnär: Linnéa Jörpeland.

Hej!

Den här tjejen tycker jag är ganska kul. 

Bild: ellem ..., förmodar jag.

För dagen uppiffad inför Eurovisionsschlagern, som för övrigt hela stan är. 

Hon står utanför Expolaris, vid Skellefteå Kraft. Och det lyser förstås i lampan! 

En annan trevlig skulptur är ju Nils Ferlin på sin bänk i Filipstad. 

Tyvärr har jag ingen bild (E säger: men jag letar på nätet och ramlar på en bild hos en bloggbekant, ni vet, hon med glödheta chilin ...).på den. 

Där kan man ju sitta och fundera tillsammans.

 

ellem