Omtänksamt ...

Här vid slussen i Forsvik så tänker man på sina vänner hundarna.

Tänkte så Harry vet ifall ni passerar här någon gång. Ligger strax innanför Karlsborg.

Vink vink från Amalias besättning.

Det bästa för Rexxie i Västerås ...

Gåsfoten har anor från ett gult hus i landet Halland .., hälsar Elisabet.

Hej hopp!

Här händer det inte särskilt mycket, men vi (jag; note to myself: sluta skriva om dig själv i tredje person) kan väl fira att ...

(A) jag har fått tillbaka mitt fasta heltidsjobb (med ännu lite högre lön),

(B) att Fru Gåsfot och Herr RexxBegonia lever och har fått flytta ut på balkongen, och

 (C) att mina sex amaryllisar också har fått flytta ut på balkongen och förhoppningsvis kan lockas att blomma om igen (och då får jag till ett "höstens bästa" med).

Kram /// Anders

För själen ....

Två timmar, kanske.

Mer behövs inte.
Inte för mig.
Och sanden är inte helvetes-het som i Grekland, utan bara "lagom".
Ovanligt kraftiga vågor idag ..., och barn och vuxna som står där ute och inväntar den största vågen.
Alldeles innan vi bestämmer oss för att gå hem, gör jag dem sällskap.
Det är varmt i vattnet .. nitton grader, säger nån .., och saltare än vanligt.
Jag dyker.
Dyker ännu mera.
Vattnet är grumligt .,.tångruskor fastnar i håret.

Pratar med en kund från affären, han som hade så snygg skinnjacka.
Det är många nu som har barn och barnbarn på besök .., många rop på "morfar" eller "mormor".
Lilltösen på bilden, hon i mitten som har vit tröja, ler mest hela tiden, men nu upptäcker hon mamma som har gått ut i havet och inte hjälper det att morfar kommer .., "det är maaaaamma!" hon vill till.

Sen åker vi hemåt.
Pv cyklar, jag moppar.

På klädstrecket hänger baddräkten på tork.
Och den överkörda huggormen som pv såg igår, är försvunnen.

Det bästa för mossfolk i Örebro ...

Den här gången blev det inte svårt att bestämma det bästa i veckan.
Vi har köpt hus!

Eller det var inte riktigt sant, för vi har ju varken betalat eller flyttat in än, men kontraktet är påskrivet och besiktningen gjort och överlämningsdatum bestämt till den 27:e september.
Därefter bor vi i ett rött tegelhus bland ekarna i Hallsberg, och Cosmos får en trädgård.

Vi har just bara mäklarbilder på huset, så jag skickar istället en bild på den glada hunden när han leker i en annan trädgård :)

mossfolk

På lunchbrickan ...

... finns idag en enda delikatess.

Det är inte ofta hon uppdaterar, men nu tycks hela hennes innersta vara så uppfyllt av allt möjligt .., det är som om precis allting tas in och singlar omkring i hennes hjärta och själ .., och det blir så oändligt vackert och läsvärt när hon sätter det på pränt.

Tänk, att bokstäver kan bli till sån glädje!

Ännu mera vinster - tack Biggan - !

Igårkväll, när pv tagit sista rundan med pv, vittjade han postlådan.

Och ser man på ...., där låg ett stort, vitt kuvert med Biggan som avsändare och jag öppnade och det tog liksom aldrig slut på innehållet!

Allt är vinster till uppmuntringslotterit!

Gerda Antti tillhör mina favoritförfattare.
Jag har faktiskt älskat hennes vardagsnära böcker
Att läsa om dollarmiljonärer och Hollywood, nej, det har aldrig lockat mig .., det har varit svält och fattigdom på Irland (Maeve Binchy, salig i åminnelse) och så Gerda Antti!
Lyckliga den som vinner den boken!

Och där fanns även stora, härliga vackra vykort och post-it-lappar av olika modeller .., perfekt till den som vill ha ordning och reda ..., ja, detta vore väl som gjort för dig, Anne i Mantorp?

Så här skriver hon, den generösa Biggan ..., och härifrån kommer ett  s t o r t  och varmt TACK! 

Det här lotteriet kommer nog att vara i all evighet, tror jag, ja, så vänliga som ni alla är.

Fångsten ....



Idag blir det fisk till middag.
Plattfisk.

Men det fanns annat i nätet också.
Dom hamnar i en brun balja och bärs sedan ner till sitt rätta element igen.

Klockan 04.10 .....

Vaknar alltid samma tid.
Grunnar på mejeribeställningen och den från Dagab inte minst!
Blev det för mycket eller för lite ost ..?
Och mozarellan som är på extrapris för 5 kr styck, jo, den kom med ?
Påminner mig själv att jag måste ringa till Elin på morgonen och berätta om mjölken från Arla; att det ändrades, samt att jag glömde knappa in Abbas löksill, den mindre burken.

Pv, han sover så gott, ihopkrupen under täcket.
Annan tid på året är det han som funderar över jobbet .., över pojkar som vill allt utom att ägna sig åt matte och som hellre spelar spel på sina smarta telefoner .., och så är det ju alla konferenser och nya påbud hit och dit och då händer det att sömnen inte blir som den ska.

Nu är det min tur.

När jag memorerat det där viktiga (jag hoppas att ni som läser här till fullo inser vilket Betydelsefullt Arbete detta med mejeriet är .., nästan i klass med hjärnkirurgi eller avancerad rymdforskning ,-), tar jag på mig hörlurarna och reprislyssnar till Annika Anderssons sommarprogram, som jag hittills inte lyckats höra till slutet.
Det gör jag nu.
Och jag tycker om det.

Hon pratar med sån innerlig värme om sin pappa, Tore .., och jag tänker på min pappa, Ivar.

Trettiosju år sen är det sedan han dog .., på bilden står han med en fyraårig Maria, han har ett drygt halvår kvar att leva och har upptäckt att jeans är ett himla skönt plagg.

På lördagarna tittar han på Tipsextra och när Malå IF:s fotbollsspelare går upp en division, bjuder han hem dem på våffelkalas, så roligt tycker han att det är.

Ja, det är förstås mamma som gräddar våfflorna.

Pappa, han håller tal och säger hur glad och stolt han är över spelarna och jag tänker på hur lycklig han skulle ha varit om han visste att den där lilla tösen på bilden .., att hennes dotter en gång ska spela i flicklandslaget i fotboll!

Han hade nog spruckit av stolthet.

Jag tänker också på hur viktiga pappor ofta är för sina döttrar.

(Ni ser väl hur mycket jag tänker .., det är inte underligt att man blir utmattad och till slut inte vet vilken veckodag det är ...-)

Men nu är det ny dag - som är helt arbetsbefriad ! - och för fjortonde dagen i följd strålar solen från klarblå himmel och jag tycker så synd om alla i norr där det är precis tvärtom! 

Inte en enda mulen dag har vi haft sedan vi kom hem från Grekland!

Om det fina vädret står sig hela dagen (nära havet vet man aldrig.., det är så gott som alltid mulet nattetid och på morgonen, men sen driver molnen bort ...), blir det stranden ett par timmar. 

Jag ska ta med mig boken som jag inte hann läsa ut i Grekland .., och jag ska bara njuta och tänka på att nästa vecka, när Gunnar är här, då blir jag ledig tre hela dagar på raken, eftersom underbara arbetskamraten My erbjöd sig att ta min tisdag! 

Det var inte långt ifrån att jag började gråta av tacksamhet när sms:et kom. 

(Å andra sidan är jag vanlig kassörska nästa vecka och åååå, så jag ska njuta!)

Det bästa för Eva i Tyresö ...

Det allra bästa.

Igår var vi på filmfestival på Barnens ö.
Sju ledare har i 10 dagar arbetat med lika många ungdomar på barnens Ö  och spelat in film.

Ledarna var mycket proffsiga och ambitiösa och ungdomarna var inte så lätta att styra.
Men oj så roligt de hade.
(Men ledarna blev nog trötta?)

Sista dagen fick vi komma till filmfestival !
Föräldrar och andra var SÅ välkomna för arr höja stämningen och mingla.

Några av filmerna visades och alla sju ungdomarna fick oskarsstatyetter med omdömen, blommor
och det kom t.o.m.ett annat kollo och tittade på visningen!

"Skådespelarna" kom i bil ut på röda mattan och där syns vårt barnbarn!

LYCKA!

//Elisabet säger: det finns helt enkelt inte ord för hur mycket jag beundrar människor som drar igång sånt här och förgyller livet för andra människor! Och ååå, så man önskar att stat och kommun insåg vikten av just detta och satsade  m e r  än man skär ner!

Torsdagsfönstret ...

"Som sagt det bara vimlade med härliga fönster här på ön i fyrvaktarhuset. Här kommer två till.

Hälsningar från Fällholmen med ett småstormigt Vänern runt om idag måndag.

SemesterTurtlan."

Tolv barn var dom ....

Ja, Gud ..., man är så trött så när chefen föreslår att man ska tömma två lastpallar med djupfryst bröd som står i frysen ute på lagret, då säger jag att nääää, inte en chans!, jag orkar inte.

Det är första gången i mitt liv jag arbetsvägrar, men jag är totalt slut på.
Klockan är då fyra och frånsett kaffepaus på förmiddagen, så har det varit absolut fullt kaos!

Men vem vill läsa om sånt?
Allt det där vet ni ju.

Efteråt, när jag har moppat hem (chefen bad i stället ungdomarna att tömma pallen) och ätit fisksoppa - tillagad av den käre pensionatsvärden - tar jag mig till stranden.

Jag sitter i min rosaprickiga solstol och halvsover ..., ansiktet mot solen och jag tänker att mer slut på än vad jag är just nu, har jag nog aldrig i mitt liv varit.

Inte långt ifrån mig ligger en kvinna på mage och solar.
Hon har blå baddräkt och en bok ligger vid sidan om henne.
Jaha, ja .., hon är kund i affären och någon timme senare presenterar hon sig som "Godrrun", hon är från Tyskland egentligen men bor i Steninge.

Tre gånger badar jag.
L ä n g e.
En kvinna - också i blå baddräkt - kommer ut där jag är och vi pratar lite om hur vackert det är .., hon är här på syskonträff, men bor i Åkarp i Skåne.
Hon ser så snäll ut.

Och hon berättar att hennes morfar och hans elva syskon växte upp här i närheten, antingen i Steninge eller i Stensjö .., tolv barn var dom, stenhuggare nästan allesammans - ett hårt och slitigt jobb förstås - och närapå alla syskonen flydde fattigdom och elände och emigrerade till Amerika.

Jag dricker kaffe från termosen som pv hade med sig och jag ser honom ute vid fågelön .., han är ute med lilla segelbåten och dörjar makrill (ingen fångst ...) .., jag ser båten med seglet och uppe i slänten sitter ett tiotal personer och grillar korv och kött och dricker rött vin och en liten tös på halvåret ser min moped och tycker att den är spännande och sen åker jag hemåt; duschar länge .., vattnar blommorna .., tänker på att i morgon är jag helt ledig och snart är det slut på mejerieländet, ja, i alla fall för den här veckan.

Det är vad jag tänker på.

Och så ett kvällsfönster ....

Dansk flicka matar orädda änder på supertrevlig nordskånsk camping.

Härlig familjestämning, du hade stortrivts!

Allt fångat via husbilens framfönster.

 

Hälsningar Monet.

Det bästa för Monet - just nu i Sverige - ...

Ja, just stor glädje kände käre maken när han äntligen fick hämta hem "sommarbilen", en fin gammal Mercedes som han obesedd köpt via internet från Frankrike, när vi äntligen kom till Sverige.

Nu kan han ju det här med bilar sedan barnsben men hans oförställda lycka över detta kap spred sig förstås också till mig.

Och vinner han den ljuvliga lilla brickan blir han ännu gladare, han som älskar att duka upp och servera. Veckans glädje är förstås totalt sett att vara i Sverige igen, det gäller oss båda!

Monet.

Det bästa för Hedgrenskan i Skåne ...




Det bästa förra veckan var helt klart Svedala sommarrock i dagarna tre.
Mellan mina funktionärspass (och även när jag arbetade) lyssnade jag till massor av bra musik, allt ifrån coverbandet Feelix med unga musiker från vår lilla by, till storheter som Miss Li, Magnus Uggla, Eldkvarn och stjärnskottet Anna Hertzmann.

Hedgren.

Det bästa för Anna-Lena i Tumba ...

Hej!

Hela veckan var bra eftersom jag hade semester och den mesta tiden ägnades åt barnbarn.

Love tillbringade tre mysiga dagar med mormor och sedan åkte vi upp till Leksand för att umgås med Malte och Vilson (och hunden Saga).

Bilderna talar nog för sig själva...

Veckans vinst ...

... blir ännu en sån här liten underbar bricka.

Den första kom från Kattis och ååå, så många som ville vinna!

Vi tar en till!

Tröstpriset kommer från Sonja och Gösta och är en disktrasa i det allra vackraste linne, från Växbo Lin.

Onsdagsfönstret ....

Från Arvidsjaur kommer dagens fönster.
Det är Guy som har tagit bilden.

Dagens fönster ...

... finns i Uppsala, närmare bestämt i Tropikhuset.

Och just där var ellem på besök tidigare den här sommaren.

Det bästa för Biggan ....

 

Elisabet!

 

Klart som korvspa´att det finns glädje en vecka som denna...

...jag är typen som kan glädjas åt "enkla saker".

 

Först tycker jag det är fantastiskt kul, att en JÄMTE kommer och är lotteri-dragnings-chef - Gunnar från Vaplan(?), en jämte - är en jämte- var vi än hamnar här i värden, vi håller på varandra...

Jag är född och uppvuxen på Frösön, därför gläds jag också när Eva på Frösön vinner i ditt uppmuntringslotteri.

 

Så gläds jag åt att äntligen fått iväg ett litet paket till dig med uppmuntringsbidrag. 

DU ger mig glädje i min tillvaro med din blogg/Att du orkar= Bragdmedalj/

 

Så till glädje numero 4

 

Var på en fikastund ute vid havet, Hölicks fiskeläge, hos goda vänner häromdagen.

Att sitta utanför en gammal fiskarstuga, vippa på tårna och titta ut över underbar natur och uppe i backen ståtar det gamla, vackra kapellet...vad kan man mer begära här i livet än en stund med goda vänner i skön natur sommartid?

 

Kram

Biggan

 

 

Finns där någon glädje ...?

Om exakt en vecka kommer Gunnar från Jämtland hit och han har meddelat att han mer än gärna vill praktisera det där jobbet som Notarius Publicus .., så nu är det bara att sätta igång och dela med sig av det som gjorde hjärtat extraglatt! 

Vill ni vara med?

Mejla då .., ja, ni vet ju precis hur det går till .. men jag skriver det ändå, utifall att någon ny vill komma med i tillbringaren! 

Mejla till bisse151@gmail.com .., gärna bild till, så lägger jag in er allt eftersom. 
Bilden visar lotter från någon tidigare dragning. 

Förra veckans vinnare blev Eva på Frösön (den lilla prickiga brickan), Kerstin Hedgren (Prosten Neumans lilla bok - sponsrad av Ulrika i Västmanland), samt filuriga vykort från Anne i Mantorp som gick till min kusin Barbro - Mellansystern -.