Och när jag letar på nätet efter något om konstnären .., då hittar jag ett reportage som Mymmel Blomberg gjort; alltså Mymmel som är mamma till pv:s dotter Hilda!
Här kan man läsa om Olle.
(Man får skrolla ned lite ....)
tisdag 8 december 2015
Minns ni Ester Blenda Nordström ....?
Eller minns ni boken som kom med posten från Portugal och från annannan?
Den som handlade om journalisten Ester Blenda Nordström.
Nu finns ett program om denne så annorlunda kvinna!
Jag lyssnar just nu!
Tack snälla Anna!
Eller minns ni boken som kom med posten från Portugal och från annannan?
Den som handlade om journalisten Ester Blenda Nordström.
Nu finns ett program om denne så annorlunda kvinna!
Jag lyssnar just nu!
Tack snälla Anna!
måndag 7 december 2015
Olles tavlor ....
En köpte jag till mig själv (man fick själv lägga ett bud, allt gick till Läkare utan gränser),
den i mitten tyckte pv var finast - men den valde jag inte - ångrade mig senare och tänkte att han kan ju få den i julklapp (fast vi ger ju inte julklappar, eller jag har sagt stopp och belägg) och så budade jag på den också och när pv hörde det och eftersom han är månadsgivare till Läkare utan gränser, ja, då lade han på mer än jag bjudit ..., och när jag nu hämtade den i mitten (som ska bli pv:s), då fick den längst till vänster följa med också.
Men ni förstår så fint det kommer att bli ..., då får dom hänga tillsammans och med fin liten spotlight som lyser upp!
Nu ska jag skriva ett kort till konstnären Olle Westam, en man över de åttio, och fråga om jag får komma och ta en bild av honom (eller flera) och få veta mer om honom.
Och nu ska jag åka och ta ett sjunde-december-dopp, tillsammans med badkamraterna!
Sjunde december ..., exakt trettionio år sedan min pappa dog.
En köpte jag till mig själv (man fick själv lägga ett bud, allt gick till Läkare utan gränser),
den i mitten tyckte pv var finast - men den valde jag inte - ångrade mig senare och tänkte att han kan ju få den i julklapp (fast vi ger ju inte julklappar, eller jag har sagt stopp och belägg) och så budade jag på den också och när pv hörde det och eftersom han är månadsgivare till Läkare utan gränser, ja, då lade han på mer än jag bjudit ..., och när jag nu hämtade den i mitten (som ska bli pv:s), då fick den längst till vänster följa med också.
Men ni förstår så fint det kommer att bli ..., då får dom hänga tillsammans och med fin liten spotlight som lyser upp!
Nu ska jag skriva ett kort till konstnären Olle Westam, en man över de åttio, och fråga om jag får komma och ta en bild av honom (eller flera) och få veta mer om honom.
Och nu ska jag åka och ta ett sjunde-december-dopp, tillsammans med badkamraterna!
Sjunde december ..., exakt trettionio år sedan min pappa dog.
söndag 6 december 2015
Såja ..
Nya händer på bloggen Min vänstra hand.
Alldeles bestämt tror jag mig ha missat att lägga in någon vars hand jag fångat.
Om så är fallet, hojta
Nya händer på bloggen Min vänstra hand.
Alldeles bestämt tror jag mig ha missat att lägga in någon vars hand jag fångat.
Om så är fallet, hojta
Och här, mina vänner, är vinnarna!
Om ni är döless på dom här filmsnuttarna, så kan jag meddela följande:
En förpackning med kakor (bakade av friherrinnan) går till .... Närke, till Ulrika!
Domherrarna som sitter på rad .., dom går till hon som än en gång blivit mormor - Barbro i Uppsala -!
Och överraskningspriset - en påse lavendel, förfärdigat av Kristina Halling -, det går till Kattis, också i Närke!
Stort grattis till er alla tre!
Vinsterna postas i morgon, måndag.
Och viktigast av allt: t a c k till er som delar med er!
Om ni är döless på dom här filmsnuttarna, så kan jag meddela följande:
En förpackning med kakor (bakade av friherrinnan) går till .... Närke, till Ulrika!
Domherrarna som sitter på rad .., dom går till hon som än en gång blivit mormor - Barbro i Uppsala -!
Och överraskningspriset - en påse lavendel, förfärdigat av Kristina Halling -, det går till Kattis, också i Närke!
Stort grattis till er alla tre!
Vinsterna postas i morgon, måndag.
Och viktigast av allt: t a c k till er som delar med er!
Idag är det dragning ....
Och idag är ni - so far - nio stycken som har sällskap i den lilla glastillbringaren.
Det är ...
Självaste friherrinnan i Steninge som gladdes över badet i onsdags ...
Anna (AP) i Ghana som skrev att hon var världens lyckligaste människa, nu när hon kommer hem efter nyår och har köpt en häst som kallas Gabbe! Nu stundar återigen stallhäng, en varm mule och allt annat som hör till!
Ulrika, hon har - efter viss tvekan, det var ju det där med stormen Helga - givit sig av till Kyrkås till goda stickvänner och fem hundar! Det är nog livet på en pinne för henne.
Kattis, hon tyckte att det kändes skönt att umgås med sitt eget sällskap, ja, några timmar en fredagkväll.
Och så Eva i Tyresö som varit så törstig under en lång tid och vid en undersökning visar det sig att hon har skyhögt sockervärde och det blir färd till akuten på Södersjukhuset och ett helt nytt liv som tagit sin början .., mängder med kontroller och insulin och tabletter "Det är knappt jag hinner med att leva!" skriver hon.
Hos Turtlan i Karlstad har det varit lussebakande tillsammans med hennes pilot (ja, det kommer säkert i nästa veckas det bästa) M och hans två döttrar. Så mycket glädje och när jag skriver det här blir jag så rörd att det stockar sig i halsen .., ty alla vi som varit med flera år vet hur det var i början och innan det riktigt tog sig på allvar och blomsterbuketten utanför hennes dörr och så .., hur det nu är - all denna bubblande och ändå stillsamma glädje -!
Ann i Göteborg .., ja, hon hade tillsammans med sin Gunnar varit i London.
Så här skriver hon:
I Uppsala bor en alldeles omåttligt lycklig nybliven mormor - ja, nu har barnbarn nummer två anlänt - en lillasyster till Noelle, hon som på en liten film säger att hon "bara elsker Petter Nortug!"
Det är alltså Babsan som är mormor!
Stort grattis till dig från oss alla Barbro!
Men det finns ännu en nybliven mormor och det är Kerstin i Dalarna som på Instagram lade ut en bild av två muggar, märkta morfar och mormor .., jo, nu har en liten dalmas kommit till världen och oj, så mycket tid det ska bli vid symaskinen nu för Kerstin!
Grattis till dig också Kerstin!
(lifelivingitnow på instagram om man vill gratulera ....)
Mitt eget bästa då ...?
Ååå, det har varit små guldstjärnestunder mest varje dag!
Glädjen över att arbetskamraten Gunilla tittade in i affären!
Gunilla som för en tuff kamp och har varit sjukskriven i nästan ett års tid.
Så här glad och fin var hon, denna solstråle som är så omtyckt av kunderna!
Och så var det det där lilla samtalet med Gun-Inger som ringde från Arla i Sundsvall ..
Och inte att förglömma alla vackra frimärken som Dinah (som ägnat sig åt döstädning) skickat.
Dragning blir det någon gång mitt på dagen när vi har någorlunda dagsljus! Och vinner du förstapriset Lena, så ska du få nånting annat än dina hembakade kakor :)
Tack som delar med er!
Och idag är ni - so far - nio stycken som har sällskap i den lilla glastillbringaren.
Det är ...
Självaste friherrinnan i Steninge som gladdes över badet i onsdags ...
Anna (AP) i Ghana som skrev att hon var världens lyckligaste människa, nu när hon kommer hem efter nyår och har köpt en häst som kallas Gabbe! Nu stundar återigen stallhäng, en varm mule och allt annat som hör till!
Ulrika, hon har - efter viss tvekan, det var ju det där med stormen Helga - givit sig av till Kyrkås till goda stickvänner och fem hundar! Det är nog livet på en pinne för henne.
Kattis, hon tyckte att det kändes skönt att umgås med sitt eget sällskap, ja, några timmar en fredagkväll.
Och så Eva i Tyresö som varit så törstig under en lång tid och vid en undersökning visar det sig att hon har skyhögt sockervärde och det blir färd till akuten på Södersjukhuset och ett helt nytt liv som tagit sin början .., mängder med kontroller och insulin och tabletter "Det är knappt jag hinner med att leva!" skriver hon.
Hos Turtlan i Karlstad har det varit lussebakande tillsammans med hennes pilot (ja, det kommer säkert i nästa veckas det bästa) M och hans två döttrar. Så mycket glädje och när jag skriver det här blir jag så rörd att det stockar sig i halsen .., ty alla vi som varit med flera år vet hur det var i början och innan det riktigt tog sig på allvar och blomsterbuketten utanför hennes dörr och så .., hur det nu är - all denna bubblande och ändå stillsamma glädje -!
Ann i Göteborg .., ja, hon hade tillsammans med sin Gunnar varit i London.
Så här skriver hon:
Helt utan konkurrens var förstås Londonbesöket i allmänhet och Henriks
“graduation ceremony” i synnerhet.Hela ceremonin var i en stor konserthall, the Royal Festival Hall, som
ligger på Southbank.Vi möttes utanför av Nelson Mandela och väl inne var det pampigt värre.
Massor av människor svärmade i foyern, somliga klädda i “gowns” och andra
uppklädda.
Vi hittade våra platser, uppe på balkongen med fantastisk utsikt över havet
av alla “graduates” som skulle presenteras senare uppe på podiet.
Anne i Mantorp hade besökt stadens julmarknad och det hade gjort henne så glad. Och så längtar hon att få trängas i glastillbringaren med er andra! Så härligt Anne!
I Uppsala bor en alldeles omåttligt lycklig nybliven mormor - ja, nu har barnbarn nummer två anlänt - en lillasyster till Noelle, hon som på en liten film säger att hon "bara elsker Petter Nortug!"
Det är alltså Babsan som är mormor!
Stort grattis till dig från oss alla Barbro!
Men det finns ännu en nybliven mormor och det är Kerstin i Dalarna som på Instagram lade ut en bild av två muggar, märkta morfar och mormor .., jo, nu har en liten dalmas kommit till världen och oj, så mycket tid det ska bli vid symaskinen nu för Kerstin!
Grattis till dig också Kerstin!
(lifelivingitnow på instagram om man vill gratulera ....)
Mitt eget bästa då ...?
Ååå, det har varit små guldstjärnestunder mest varje dag!
Glädjen över att arbetskamraten Gunilla tittade in i affären!
Gunilla som för en tuff kamp och har varit sjukskriven i nästan ett års tid.
Så här glad och fin var hon, denna solstråle som är så omtyckt av kunderna!
Och så var det det där lilla samtalet med Gun-Inger som ringde från Arla i Sundsvall ..
Och inte att förglömma alla vackra frimärken som Dinah (som ägnat sig åt döstädning) skickat.
Dragning blir det någon gång mitt på dagen när vi har någorlunda dagsljus! Och vinner du förstapriset Lena, så ska du få nånting annat än dina hembakade kakor :)
Tack som delar med er!
lördag 5 december 2015
Det bästa för Kattis i Närke ...
Det bästa i veckan, det var några timmar på fredagskvällen som jag spenderade (i princip)
enbart i mitt eget eminenta sällskap.
//Kattis.
Det bästa i veckan, det var några timmar på fredagskvällen som jag spenderade (i princip)
enbart i mitt eget eminenta sällskap.
//Kattis.
En ledig lördag ....
... går vi inte på begravning, nej, vi tittar in hos Pelle och Maria som driver Galleri Stensjö, bara snett över kustvägen och själva galleriet är beläget i ett alldeles underbart gammal hus (eller stall eller nånting) med vitkalkade väggar och på vissa ställen tegelgolv.
Ååå, så fint där är!
Levande ljus överallt .., och vackert dekorerat.
Handlar vi nånting?
Ja, somliga.
Jag, till exempel.
(Pv har lika mycket i plånboken när han åker hem, som när han kom dit).
Jag köper till exempel en jullimpa som Maria har bakat + hennes svärmors rosenkyssar .., som ska visa sig smälta i munnen!
Och ett litet armband som Marias dotter Frida Halling har gjort, hamnar också i påsen.
Det är armbandet längst till höger om Fridas hand .., det med en snäcka i mitten.
"Du förstår .., den snäckan, den plockade jag under ett besök i Karibien ...", förklarar Frida som är lillasyster, Kräfta och tycker att livet är ungefär en åtta just nu.
Hon har ettt underbart tjockt, härligt hår!
Fridas farfars far, Birger Halling, var förstås också konstnär.
Den här tavlan som han har gjort, ja, den hade jag gärna haft på nån vägg hemma, om den bara passat in! Om Birger Halling, som en gång ställde ut tillsammans med Picasso, kan man läsa här.
Och så köpte jag en alldeles ljuvlig ljusstake i keramik - den har jag ingen bild på just nu -.
Lavendelpåsar sydda av Marias mamma ...., ja, vad annars ...!
Jodå, några såna fick följa med hem.
En av dem ska lottas ut.
Där fanns även tavlor av Olle Weman.
Inalles fem stycken.
Olle är en bra bit över åttio år och redan när det i våras var vernissage i galleriet, föll jag för hans lite underliga tavlor .., ja, inte underliga sååå, men dom är ju i alla fall inte traditionella.
I våras kostade den här tavlan 1500:-.
Nu var det så att herr Weman hade meddelat att den som var intresserad helt enkelt fick lämna ett bud och så gick intäkten rakt av till Läkare utan gränser. Jag frågade pv vilken av dom fem alstren han tyckte bäst om .., och han pekade på två stycken. Jag valde inte någon av dem, utan denna, det är ju typiskt.
För fyrahundra kronor blev den min.
Nå, men hur kommer det sig att jag tycker om dem?
Ja, säg det.
Jag bara gör det.
Nu är jag x antal hundralappar fattigare, men känner mig alldeles oändligt rik!
... går vi inte på begravning, nej, vi tittar in hos Pelle och Maria som driver Galleri Stensjö, bara snett över kustvägen och själva galleriet är beläget i ett alldeles underbart gammal hus (eller stall eller nånting) med vitkalkade väggar och på vissa ställen tegelgolv.
Ååå, så fint där är!
Levande ljus överallt .., och vackert dekorerat.
Handlar vi nånting?
Ja, somliga.
Jag, till exempel.
(Pv har lika mycket i plånboken när han åker hem, som när han kom dit).
Jag köper till exempel en jullimpa som Maria har bakat + hennes svärmors rosenkyssar .., som ska visa sig smälta i munnen!
Och ett litet armband som Marias dotter Frida Halling har gjort, hamnar också i påsen.
Det är armbandet längst till höger om Fridas hand .., det med en snäcka i mitten.
"Du förstår .., den snäckan, den plockade jag under ett besök i Karibien ...", förklarar Frida som är lillasyster, Kräfta och tycker att livet är ungefär en åtta just nu.
Hon har ettt underbart tjockt, härligt hår!
Fridas farfars far, Birger Halling, var förstås också konstnär.
Den här tavlan som han har gjort, ja, den hade jag gärna haft på nån vägg hemma, om den bara passat in! Om Birger Halling, som en gång ställde ut tillsammans med Picasso, kan man läsa här.
Och så köpte jag en alldeles ljuvlig ljusstake i keramik - den har jag ingen bild på just nu -.
Lavendelpåsar sydda av Marias mamma ...., ja, vad annars ...!
Jodå, några såna fick följa med hem.
En av dem ska lottas ut.
Där fanns även tavlor av Olle Weman.
Inalles fem stycken.
Olle är en bra bit över åttio år och redan när det i våras var vernissage i galleriet, föll jag för hans lite underliga tavlor .., ja, inte underliga sååå, men dom är ju i alla fall inte traditionella.
I våras kostade den här tavlan 1500:-.
Nu var det så att herr Weman hade meddelat att den som var intresserad helt enkelt fick lämna ett bud och så gick intäkten rakt av till Läkare utan gränser. Jag frågade pv vilken av dom fem alstren han tyckte bäst om .., och han pekade på två stycken. Jag valde inte någon av dem, utan denna, det är ju typiskt.
För fyrahundra kronor blev den min.
Nå, men hur kommer det sig att jag tycker om dem?
Ja, säg det.
Jag bara gör det.
Nu är jag x antal hundralappar fattigare, men känner mig alldeles oändligt rik!
Det bästa för AP, just nu i Ghana ...
 |
| Gabbe och sin f.d. ägare Lollo ... |
En fiiiinfin vän överlåter sin finfina läromästare (hästen) till mig.
Win win för alla.
Gabbe får trappa ner, jag får trappa upp och Lollo får möjligheten att förädla en ny förmåga!
//Sällan - för att inte säga aldrig - hör man AP så outsägligt lycklig som när det är häst med i bilden.
Nu, när hon återvänder hem .., blir Gabbe hennes.
Det bästa för Eva i Tyresö ...
Det bästa är väl att min diabetes är upptäckt.
Den har nog skadat mycket nog i kroppen.
Läkaren skickade mig direkt till SÖS akut.
Nu har hela cirkusen startat-------
kost
sockermätning 7 ggr per dag
insulinsprutor
tabletter
långa promenader
nya läkare o diabetessjuksköterskor.
Jag hinner knappt leva.
Kramar från Eva i Tyresö
fredag 4 december 2015
läste och loooog ....
Ibland får man kommentarer som får mungiporna att nå från öra till öra.
Den här t.ex, det handlar om musen som vi hade i bilen.
Ibland får man kommentarer som får mungiporna att nå från öra till öra.
Den här t.ex, det handlar om musen som vi hade i bilen.
-
bella sa... - känner igen denna mushistoria också. öppnade handsfacket och där satt en mus i toapappersrullen! jag höll på att få stroke. dom tuggade glatt hål i läderhöljet till växelspaken och åt av skumgummit under sätena. jag körde omkring med fem musfällor i flera veckor, innan det tog kål på alla. maken fick vittja fällorna innan han for till jobbet, för jag tål inte att se dom, varken levande eller döda. på tal om gift, jag tror att giftet man använder idag är "snällare", det är som en överdos av sömnmedicin, tror jag att anticimex förklarade för mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)