Ett torsdagsfönster från Schweiz .....

"Bern en morgon sent i november", skriver avsändaren som är annannan. 

Tack och bock! säger jag till denna flinka fönsterfångerska.

En annan sorts onsdag ...

Sent igårkväll när  pv hade tittat in till mig och harry för att säga godnatt, knatade han iväg i mörkret in till sitt rum. Det var bara det att han råkade gå för nära trappan, dråsade iväg neråt ..,  vrålade likt en stucken gris, fick mig upp ur sängen inom inom två röda och där halvsatt han och hade såååå ont i sitt - sedan tidigare - redan onda knä, ja, knappt att han tog sig upp. 

Inte hade han sovit mycket natten mot idag heller och jag skjutsade honom till hållplatsen i Lilla Skipås och så skulle han ta bussen till arbetet.

Det gick väl si så där att vara i tjänst. Efter den sista lektionen fortsatte han med buss till akuten i Halmstad och där är han ännu. 

Nu hade hans knä tömts på en halv deciliter vätska, han var röntgad och väntade på svar från läkaren, så jag får väl strax iväg och hämta honom, förmodar jag. 

Själv har jag varit på vårdcentralen i Slöinge.  

Världens raraste sköterska tog prover - allt var bra - jag har aldrig haft lägre blodtryck än vad jag nu har och det känns bra. Många patienter i väntrummet .., kanske skulle dom vaccineras? 

Kom hem till en glad sigge .., tände ljus ., och konstaterade att nu faller mörkret fort. Det var omåttligt vackert och nästan vindstilla när vi gick på fram-och-åter-till-hamnen-promenad tidigare idag. Stod en bra stund och blickade ut över den här vyn ., mot Danmark till. 

Att bo nära havet, innebär - i alla fall för mig - en otrolig känsla av frihet.

Ett kvällsfönster från Skåne ...

.. närmare bestämt från hedgrenskan i Trelleborg. 

Och amaryllisarna är på gång, ser jag! 

Tack Kerstin!

Jaha, trots att jag skrivit in att det skulle publiceras senare ikväll, så tjoppade det upp nu. 

Ja, det gör inget, då får det bli två fönsterbilder under dagen!

Dagens fönster ...

Oj, vilket ombonat köksfönster (tror jag att det är .., det sitter en skylt till höger om fönstret där det står att antingen får man gilla läget vid matbordet - eller svälta - så då torde detta vara just ett köksfönster. 

Tack Babsan! 

Ps. Och vilken härlig kökssoffa att krypa upp i! Ds.

Avklarat ....

Idag. 

Först in till stan för att handla det som inte finns på Ankaret .., och så Apoteket ..,  och till biblioteket i Harplinge (där en pappa var med sina småttingar, vilka lekte kurragömma bland hyllorna) och sist av allt en sväng till Ankaret i Haverdal.

Ännu en julstjärna - den andra - fick följa med hem, samt sådant som jag kom på (läs: blev sugen på) eftersom jag var hungrig. Men ingen mossa fanns, den var slut, förklarade Johanna. 

Johanna är den - förutom chefskapet - som har varit längst av alla i butiken och nu stod hon och packade i varor till en äldre dam och jag tänkte på mannen vid min sida i kyrkan, han sade just det ., att det är rent obegripligt att chefen på Hemköp genom åren alltid lyckats få så fin personal - alla dessa duktiga ungdomar  -! 

Jag håller med.  Och tänk, vad det betyder för många äldre-äldre eller de som kanske går med kryckor eller kånkar på småttingar, detta att någon hjälper dem eller kanske bär ut varorna till bilen. Å, jag ÄLSKAR sånt. 

Just vid kassan mötte jag grannarna från Ekbackvägen; dom som bor i trakten av Göteborg, men har sommarhus inte långt från hönseriet. Det händer ofta sommartid att vi har samma tider när det gäller bad i havet, här i Stensjö. Tack vare dem kom jag ihåg att handla små tändkuber (till kaminen), samt tändstickor till pv. 

Mera ..?

Funderade idag på att köpa mig ett rött läppstift, då jag tycker att det är så ursnyggt på andra. 

Testade på handleden, där det nu finns streck med tre olika röda nyanser.

Nej, det blev för skarpt .. , men till jul  kanske jag vågar? 

Nu är det skidskytte på programmet och Harry sover vid min sida, allt medan Sigge protesterade högljutt då pannrumsdörren var stängd .,. han går nämligen den vägen, via kattluckan. 

Det dryftades film igår hos Bert i Luleå. 

På mitt program finns filmen "Mor och son", en fransk historia av regissören Léonor Seraille. Så här presenterades filmen i Dagens Nyheter: "1989. Rose tar med sig två av sina söner och flyttar från Elfenbenskusten till Paris. En resa som kommer att sätta de ömtåliga familjebanden på hårda prov. En vacker och gripande fresk som löper över flera decennier." 

Att filmen fått högsta betyg av recensenten, betyder verkligen inte att man själv faller pladask, men den finns i alla fall på min "ska-se-lista".

Undrar om den kommer att visas på Röda Kvarn i Halmstad, eller om man får leta upp den på någon annan, mer "alternativ" biograf? Laholm, kanske?

Det är dagens funderingar.

Tisdagsfönstret ...

....  fångades av herr Nilsson - Rexxie, alltså - när han i helgen besökte Göteborg i akt och mening att ägna sig åt musikaliska upplevelser. 

En hytt hade han hyrt på båten Barken Viking och när han tittade ut genom fönstret .., då kunde han se Operan på andra sidan, ja, han hade ju t.om kunnat simma över, om det nu inte varit för strömt i vattnet. Lite bökigt bara att byta om till torra kläder. 

Den båten kunde jag mycket väl tänka mig att övernatta i, den dagen vi inte har någon hund som ska lämnas hemma, men nu ser jag ju en segelbåt som ligger där vid kaj .., ja, men då kan man ju göra så.

Tack Rexxie för dina bilder!

Prat och mera  prat och vacker sång ...

Igår på konserten i stora kyrkan fick jag som sällskap på min ena sida en kund från affären; en man i min egen ålder som jag inte sett på många år. Kanske har vi helt enkelt haft olika handlingstider. 

Det visade sig vara en pratglad herre och ovanligt öppenhjärtig (för att vara man) och eftersom Sonja, Maria och jag själv var ute i god tid innan konserten skulle börja, hanns det med en hel del prat. 

Allra mest pratade mannen. 

Han verkade lycklig, ja, tillfreds med tillvaron .., och jag fick veta att han  var vecka träffar andra män - en slags mansgrupp där allt möjligt kan avhandlas - från stort till smått .., och att han har ett gott förhållande till sitt ex fick jag också veta och han berättade också om Rotary och vandringar i Skåne och om sin son som utbildar sig till ett högavlönat yrke, ja, det var mest sånt. 

Innan allt tog sin början fick vi veta att det inte skulle bli kollektinsamling, så där som förr i världen när man smusslade ner sitt bidrag i den där sammetshåven, nej, nu kunde man swisha och så berättade prästen var nödutgångarna fanns och han påminde mer om en flygvärdinna än en präst och han pekade med hela armen och sa: "En nödutgång här framme och en där bak och en till vänster och en till höger, via sakristian”.

Om eventuell brand pratades det inte och jag tänkte att det är andra tider nu .., masskjutningar och galna terrorister, ja, vad vet man, lika så gott att man är beredd.

Sen började i alla fall konserten och det sjöngs så vackert och ny dirigent hade kören fått och pv stod där lite till vänster och ingen lever sig in i sångerna så mycket som han gör och endast en sång/psalm tillsammans med publiken blev det  - det var "Hoooosianna Daaavids soooon ..." och då hörde jag att den pratglade hade en vacker sångröst.

Det hela avslutades med Otto Olssons "Advent" - nu inte från läktaren som tidigare, utan med kören ståendes där framme - (mycket mera effektfullt från läktaren, tycker jag) och sen var allt tillända och vi gick ut i kvällsmörkret.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är den flitiga annannan: 

"Höstfönster med kyrka och spårvagnskabel, kallar jag det här motivet!!"

Tack! säger jag, glad över alla portugisiska fönster som kommit susande genom rymden och landat i min inkorg.

(Ja, jag är självklart glad över  a l l a  fönsterbidrag som kommer inramlande!)

Rexxies fönster ....

Det gick lite fort igår när jag förberedde dagens fönster. Jodå, Rexxie skrev mycket tydligt att han hyrt en hytt på båten Barken Viking och han skrev också att det var musik som lockat honom till Göteborg. 

Igår Cabaret och ikväll Hoffmans äventyr. 

Nu vet vi och ni.

Om julgardiner och annat ...

För en tid sedan var det en diskussion hos Bert i Luleå (ögonblick i norr), det handlade om julgardiner. 

Fanns det alls någon i vårt land som hänger upp julgardiner? sades det från vissa. 

Nu kan jag meddela att jodå, julgardiner är inte alls bortglömda! 

På instagram ställde jag igår som vanligt frågan vilka planer mina besökare hade för dagen och det kan jag säga, att där uppenbarade sig julgardinerna! 

Och hade pv fått bestämma, hade det hängt julgardiner även här.

I morse, medan jag ännu låg kvar under täcket, lyssnade jag till något program i P1 - och nu är det stört omöjligt att hitta just den sekvensen som jag tänkte tipsa om -. 

Det handlade i alla fall om en bagare i Storbritannien - eller möjligen på Irland - som hade det mer än lovligt kämpigt just nu, särskilt med skyhöga elpriser. Denne bagare berättade om hur svårt det även var - och är - för hans kunder, där många inte ens kan värma upp sina bostäder, så nu hade han upplåtit ett av sina rum där värmen från bageriet kommer in och där finns nu soffor och fåtöljer och där kan frusna kunder/vänner slå sig ned och få en kopp te och kanske något bröd från gårdagen, så där, bara för att. 

Vilken underbar människa!

Omtanke, kallas det väl. 

Eller kärlek till sin nästa.

Söndagsfönstret ....

Ett båtfönster från Göteborg ..., vem kan det vara från? Jo, det ska jag säga er .., det är från ingen mindre än Rexxie! 

Kan man kanske gissa att han är på gång till något operabesök ...? Jo, det tror jag. 

Stort tack i alla fall .., och fönstret är från båten Barken Viking där han har hyrt sig en hytt.

Tack! säger jag.

På Spåret ....

... och nya deltagare ikväll. Lyssnar man till Vetenskapsradion är Lena Nordlund bekant och Niklas Källner har man ju sett sedan tidigare. Kul med nya människor! (Skriver inte hur det gick, utifall att någon ska titta på play.)

Annat som handlar om tv. 

Till vår stora förskräckelse upptäckte vi att SVT inte har rättigheterna till längdskidåkning, så nu blev det brått att teckna ett abonnemang, i alla fall tills vi kanske byter leverantör - vi har förstås Telia -. 

Stackars min syster i Skåne .., jag vet nog INGEN som är så intresserad av skidåkning (på längden och tvären) och hon har - vid åttioett års ålder - stenkoll på alla som tävlar. Där är det också Telia, men till veckan ska dom få bredband installerat .., måtte Viaplay ingå i den leverantör dom har valt. 

Det bästa idag ...

... blir mötet med kvinnan som går bakom oss på gågatan inne i Halmstad. Hon har en rullator och jag tänker att jag är i vägen och ber om ursäkt, men så är det inte och kvinnan - eller tanten - ser så rar ut, ja, som en liten teskedsgumma. 

Rosiga kinder .., så söt. 

Lite-lite prat blir det "nej, nej, du var inte i vägen ...", säger hon leende och jag önskar henne en fin första advent, men  pratet fortsätter. Hon har liksom öppnat hjärtedörren .., ställt den på glänt, nästan på vid gavel. 

Och vi får veta att hon är född i Dresden i det som en gång var Östtyskland .., hon kom till vårt land 1954 .., är nittiotre år och yngst av tre syskon - alla flickor -. Hon heter Gabriele - viktigt med e:et på slutet - hennes pappa hette Albin och hennes mamma Hulda. Själv har hon tre barn, en i Lund, en i Malmö och en i Gullbranna, söder om Halmstad. 

Sen är det slutpratat och Gabriele säger att det "å, vad det var roligt att språkas vid, det blir inte så mycket av den varan" och jag ångrar mig storligen, ja, att vi inte frågade om hon ville göra oss sällskap på café .., kanske ta en förtida adventsfika, så där .., bara för att ....? 

Helt enkelt bara för att man råkat mötas en liten stund på den där vägen som är livet.

Ungefär som Hjalmar Gullbergs dikt som handlar om möten .., jag minns att min mamma brukade högläsa den utantill. Så här:  glöm att raderna kommer fel .., jag får inte till det på rätt vis.

Om i ödslig skog, ångest dig betog. Kunde ett flyktigt möte, vara befrielse nog. Giva om vägen besked .., därpå skiljas i fred: Sådant är främlingars möte, enligt uråldrig sed. Byta ett ord eller två, gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så. 

Så tror jag att det kan vara. 

(Annat som var bra: att vi tillsammans putsade fönster - pv ute och jag inne - och att sonen ringde och berättade att han och 3-åringen var på väg till Helsingborg för att träffa kompisar till den förstnämnde. Dom gör mycket tillsammans, dom där två och det tror jag lägger grunden till ..., ja, till en fin samhörighet).

Dagens fönster ....

I den där högen med fönster vilka legat och deppat för sig själva, fanns även den här bilden. 

Jag utgår ifrån att den är från Porto.

Ser ni mannen i rutig jacka som står där nere och studerar något .. kanske ett reklamblad, eller kanske nånting helt annat?

Tack annannan!

Bedrövelse och längtan ...

Ja, det kan jag säga, att idag blir det ingen höjdare att berätta hur DN:s Nutidsquiz gick. Helt ärligt har jag ingen lust.

Så här var det: Jag låg ännu kvar i sängen, knappt vaken, när det plingade i min mobil. 

Det var ett sms från pv (en trappa ner) och följande stod att läsa: "Slå det om du kan!" 

Jag förstod på en gång vad det handlade om; han hade förstås gjort quiz:et och hade nu full pott. 

Nej, det hade han inte, men väl nio rätt av tio. (Han hade fel på fråga 3, kommer inte ihåg vad den handlade om det var, jo, pannkakan!) 

Så ...., jag anade att nu kunde det bli knepigt för mig .., förmodligen med frågor som han anade att jag skulle få problem med. Jodå, så blev det också. Det här var mitt sämsta resultat på länge: 5 ynka rätt!

Nu kommer jag inte ihåg på raken vilka jag hade fel på, men det handlade i alla fall om kryptovalutor, en filmtitel, Ukraina, pannkakan och nånting till. Bedrövligt. Nu får det bli bot och bättring till nästa fredag (och inte så mycket Ambulans-tittande, mer tidningsläsning!)

Tittade igårkväll på ett program om vackra resor via järnväg och föll pladask för staden Levanto  i norra Italien. Någon som varit där? (Men jysses, så kuperat där är!)

Googlade på boende och hittade ett sådant också (frukosten såg mer än ljuvlig ut, sånt kan få mig på fall!) och nu gäller det att locka herr Göransson till en resa söderut, ja, inte nu, men nästa höst kanske?

Och för tredje kvällen på raken har jag kunnat glädjas åt Wallanderfilmer på någon kanal som råkat stå på. Handlingen bryr jag mig inte om, men däremot alla bilder från Ystad .., och från det som i filmerna är polisstation, men i verkligheten är B&B-Stationen där vi brukar övernatta .., oj, vad det griper tag i en! 

Medan detta skrivs (med min laptop i knät) ser jag Relationsakuten i tv4. Det är tydligen ett äkta par som ska ge goda råd och mer än en gång har jag tänkt att det där paret verkar ha det rätt knepigt i sitt förhållande, i alla fall när dom är i studion. Ja, ja. Brasan i kaminen har brunnit ut .., kaffet är urdrucket och det där dags att gå ut med Harry. 

Fredagsfönstret ...

... fångades av madamen från Värmland, nämligen Turtlan .., och det var under besöket i Stockholm som håven plockades fram. 

Läser jag rätt på fönstret, så är detta såväl en bokhandel som en restaurant. 

Tack snälla! säger jag.

Med posten idag ....

Vi tog en annan runda idag, harry och jag själv. 

En som gick åt andra hållet .., över Kustvägen där Kattegattleden går och så in på Vitabergsvägen och till Lilla Skipås och så rakt över vägen igen och in bland alla sommarhus och året-om-boende och ner mot havet till. 

Huset på bilden ligger på Vitabergsvägen och ser ni rosen som ännu blommar så fint? 

Och så hemåt. Mötte två gånger två människor, samt en liten olydig jack russel som på inga villkor ville lyssna till sin husse, utan kom springande rakt emot oss. Nåja, det gick bra det med. 

När jag tänker efter, mötte vi ännu en människa; en ung kvinna som var upptagen med mobilprat och hade en hund i sällskap. 

Hunden hette Bamse och skällde omåttligt på Harry.

Nåväl. Sen kommer man i alla fall till en slingrig liten stig, kantad av vackra enar och mängder med små ormbunkar - det är det jag kallar för ormbunks-BB - och där är massor med blåbärsris!

Det här är utsikten.

Någonstans till höger på bilden - om man följer horisonten - ligger (men inte synligt här) Falkenberg. Så vet ni det.

Kom så hem. Vittjade postlådan. 

Numera är det mest reklam från Jula, Jysk, Ica Maxi, Coop i Falkenberg och så förstås brev från Hjärnfonden, Amnesty, Greenpeace, Operation Smile och andra som vill påminna om att det behövs bidrag.

Men .., där var också ett blått, fodrat kuvert med en handstil som kändes bekant. 

Det visade sig vara från ellem i Skellefteå! 

Slog mig ned i soffan och öppnade paketet .., å, en så fin bok i perfekt format, författad av Ingemar Näslund (barnfödd i södra Lappland, i Vilhelmina), nu boendes i Jämtland.

Denne Ingemar är ingen jag har känt till, men det verkar vara en trevlig prick som skriver igenkännande och får en att dra på munnen.  Fina bilder är där också - jag hade gärna visat dem - men på bokens första sida kan man läsa följande: "Alla rättigheter är förbehållna. Kopiering, spridning på internet eller mångfaldigande på annat sätt utan förlagets medgivande är förbjudet." Ja, jag vill inte hamna i fängelse eller betala dryga böter till förlaget, men nu har ni i alla fall fått tips om boken. (Låter det inte lite underligt att "Alla rättigheter är förbehållna"? Förbehållna vad ..., blir min tanke, fast jag ju förstår vad det handlar om.)

Det är ju ganska förunderligt, det här att man på människors namn kan förutsäga var dom kommer ifrån. I början av november läste jag att en professor emeritus Runar Brännlund skulle medverka i Europapodden. "Heter man Runar Brännlund är man garanterat hemifrån någonstans", sa jag till pv. 

Jodå, denne Runar var uppvuxen i Sorsele av alla ställen!  (Sju, åtta mil hemifrån). Ungefär på samma sätt kände jag det med författaren Ingemar Näslund, ja, hans namn och var han kom ifrån.

Här kan man i alla fall få veta mera om herr Näslund och  återigen  T A C K  snälla, rara ellem för den här överraskningen!

Dagens fönster ...

Till min stora förvåning upptäckte jag idag ett litet sällskap fönsterbilder vilka kommit susande långt-bort-ifrån och inte en endaste liten notis har dykt upp och aviserat ankomsten! 

Stackars krakar! 

Hur ovälkomna har dom måhända känt sig ..? 

Nåväl, här kommer det första fönstret; ett sånt som jag tycker så mycket om .., som även innehåller text. 

Så här skriver avsändaren: 

"Bakom det ena fönstret fanns en liten tidningsaffär som också stod till tjänst med kopior till studenterna på ett av stans privata universitet dit många italienska och franska studenter  lockas."

Detta får mig osökt att minnas det lilla pistagegröna huset i sten, beläget på Regementsgatan i Ystad. Det var där jag - under vårt första år i Skåne - lämnade in mina lördagskrönikor och fick dem kopierade och jag tror att innehavaren även faxade iväg dem till hemmaredaktionen. 

Innehavaren hette Gustaf Persson och var en sån oerhört artig och belevad herre. 

Varje helg kom denne man in till oss på Fridhems Livs och köpte en bukett blommor (ofta rosor) till sin hustru och han var fint klädd, ofta med slips. 

I så här eländigt skick var inte huset då och jag tror att det är uppfräschat  helt och hållet numera.

Och tack för fönsterbilderna! säger  jag till annannan.

Kväller ....

Det blir långa dagar när pv arbetar heltid och åker iväg vid sex, halv sju och kommer hem vid halv fem. Såväl igår som idag, såg jag en enda människa. 

Tre johanssonrundor (varje runda genererar drygt 3000 steg på mobilen) blev det och det var då jag upptäckte dagens människa, ja, man kanske skulle ha även "Dagens Människa" som rubrik här på bloggen.

Och nere på ängen hitom havet eldades det friskt. Det är Länsstyrelsens beslut att hålla undan  alltför stora bestånd av nyponrosbuskar och enar .., vilka har en förmåga att sprida sig nåt alldeles omåttligt. 

Men det här med elden .., jag är så orolig att smådjur blir innebrända .., kanske hinner dom inte ut när det tuttas på, eller det kanske dom gör ..?

Till min förvåning kom pv hem ett par timmar tidigare än vanligt idag och det var ju himla trevligt. I morgon har han sista körövningen innan Adventskonserten på söndag, ja, dom ska väl öva några timmar innan den börjar , men ändå. Ringde Sonja och frågade om hon vill göra mig sällskap till konserten och det ville hon. Efteråt adventsfika hemma hos henne, något lätt bara.  Tänkte att jag kanske kunde göra krustader med någon god fyllning (att fylla dem på plats hos henne).

För övrigt ...? Inget mejl från min syster och då blir jag lätt orolig. Hon brukar vara punktligheten personifierad när det gäller brev, men det kan ju vara något med datorn, eller något annat. 

Och i Ukraina slås el och vatten ut på löpande band. Operationer får utföras i ficklampors sken .., det är kallt ute och kallt inne. Det är inte klokt. Krig .., detta totala vansinne. 

Själv har jag surrat med en treåring som satt i bilen med sin pappa, ja, dom hade varit i badhuset och haft det trevligt. "Farmor! Farmor! Hej farmor!" hör jag honom ropa. Och den yngste skrattar så gott när hans pappa låtsasnyser ..., sånt får man se på familjechatten.

Mer spännande än så här har min dag inte varit, men bra ändå. Nu är det Ambulansdags på tv4-faktas och jag säger over and out!

Dagens fönster ...

Den tjugonde november för ett antal år sedan, visades den här bilden på bloggen. 

Adventsstjärnan på plats .., och skymtar jag inte en något gänglig amaryllis också? 

Harry står vid fönstret och garanterat var där någon fluga ..., han tycker inte om såna och vill gärna ha koll var dom tar vägen.

Sigge tar det piano.