Dagens fönster ...

Om man bor ute på landet och inte har så många fönster i sin närhet, då är man själaglad över det lilla gula huset nere vid bäcken.

Den som porlar så fint.

På andra sidan vägen, där låter det så här.

Nästan som vår.

Men .... 

Akuten, det brittiska programmet från Kings College Hospital, det tycker jag om.

Kan jag lova er.

Och nu ska jag göra natt.

Dravel i parti och minut ...

Förra omgången av Allt för Sverige tyckte jag rätt bra om.

Den nya vändan,  ikväll visades avsnitt 2,  tycker jag är bedrövlig.

Vilka fördomar om oss svenskar!

Att Anders Lundin inte har pratat med mer än en granne på 20 år, säger väl ändå mer om honom än om svenskar i allmänhet.

Och är det underligt att åldriga västerbottningar ute på vischan inte skriker av lycka rakt ut när det ringer på dörren och där står fem amerikaner med bullpåse i handen och säger att man vill ha fika.
Äldre människor som inte kan engelska? Och en filmkamera och ljudtekniker i hasorna!

Helt ärligt tycker jag att det är respektlöst.

ellem, boende i Skellefteå, säger så här: 

"Den gamla damen de besökte bor inte alls på vischan i närheten av Rismyrliden, utan i Medle, nån mil utanför Skellefteå! Och det gör förmodligen de andra "grannarna" också.
Det är väl åtminstone 4-5 mil att gå dit med kanelbullarna....
Ofta blir vi nog lurade men ibland vet vi om det!
ellem" 

DBIV för Hedgrenskan i Skåne ....

Det bästa i veckan blir två saker. 

Dels resan till Dublin, men också en helkväll i glada vänners lag på lördagen då vi åt, pratade, dansade och skrattade långt in på nattkröken.

Hedgren.

Ännu mera om Dublin finns här.

Nu har Kerstin valt - nu är det Ellems -tur .

Vinnaren i DBIV nu senast, det blev rara vännen Kerstin i Skåne.

Efter att ha funderat lite, beslutade hon sig för dvd-filmen som handlar om Frida Kahlo och den filmen var sponsrad av Monet i Frankrike - tack snälla Monica -!

Ellem: nu är det din tur att välja tröstpris!

Du ser ju vad som finns kvar .., allt utom Kerstins vinst.

Vi skulle ha lammstek till middag ...

Färdigmarinerad på provencalskt vis, stod på det förpackningen och det lät ju bra.

Gud, som jag längtade! 

Så här såg "skalken" ut .., det är insidan ni ser.

Men ..., aldrig i mitt liv har jag ätit något sämre i lammväg.

Det är precis som om nån har sprutat in en sörja av klippt gräs, blandat med sågspån.

"Oj, så hemskt!" ....

"Sex stycken b:n ...", säger pv som sitter vid pianot och övar på sin stämma.

Ja, i år ska han nämligen sjunga julsånger med Halmstad Kammarkör.



Och det är i det här stycket som alla sänkta toner gömmer sig.

Till en början trodde jag alltid att pv sjöng falskt när han satt vid pianot och klinkade och kollade sina noter.
Det var innan jag fick mig förklarat att han inte sjunger melodistämman.

Upphittat ...

På intet vis ...

... är jag den där romantiska typen, när det gäller hur man har det hemma.

Men plötsligt är det annorlunda.

Och när jag läser morgonmejlet från min syster där hon berättar om makens elände med sex och en halv timmes cellgift i form av dropp och ovanpå detta strålning och utdragna tänder i underkäken för att kunna komma åt med den radioaktiva strålen ., och svårigheten för honom att äta eller dricka .., matlusten som har försvunnit .., ja, då tänker jag att kanske är det därför jag vill göra det mjukt runt omkring oss.

Detta har drabbat honom.
Jag kan knappt tänka mig något värre.

Men den där ...

... lilla lampan, den som heter "Non", den tycker jag verkligen om.

Ännu mer perfekt hade den varit, om den vore lägre i höjd och om den böjbara delen varit längre.

Pensionatsvärden är ingen fantast av smålampor här och där; av "onödig belysning", helt enkelt.

Själv tycker jag just den biten gör hur mycket som helst att få det ombonat.

I det här fallet, med "Non", är vi helt eniga.

Jo, det blev bra.

Och nästa helg ska cd-hylla nummer tre komma på plats.

Det är då Van Morrison, Bob Dylan och Jimi Hendrix ska få dela plats med Dinah Washington, Ottmar Liebert och Andrea Bocelli.

Dagens fönster ...

Jag hade bestämt mig för att hitta varmt gröna gardiner, kanske olivfärgade.

Så skulle det vara.

Tre bilder från en lördag ...

Det här med katter är så härligt!
Man kan fixa och dona och köpa den allra finaste lilla korg, men näää, näää, allra skönast är att hoppa upp på vedtraven i pannrummet, den där traven där det är aningen knöligt och bökigt!
Korgstolen i hörnet, den står numera tom.
Och nu vill minsann pElle ligga där också.
På vedtraven.
Fast det är trångt och egentligen var det ju sigge som kom på det först.
(Filtarna lade matte dit .., så det skulle bli skönt och gosigt.)

När pv tapetserat fick han flytta det stora, tunga ekskåpet som en gång fanns hos hans farmor och farfar.
I Skåpet ryms hur många LP-skivor som helst!
Hasse Tellemar och Vietnam är nära.
Bob Dylan och Simon and Garfunkel.
Hela pv:s musikliv finns där.
"Fast Tellemarskivan är nog från far och mor ...", säger han.
I min ungdom hade jag inte en enda skiva som handlade om stöd till Vietnam.
Jag lyssnade mest till José Feliciano och Mamas and the Papas.
Ibland sjöng jag med i Spel-Olles gånglåt också.
Pensionatsvärden skulle nog säga att jag var tämligen förtappad.
(Men vad han inte vet är att en skiva med Artur Erikson nästlat sig in bland all proggmusik! Jo, jo. Så kan det gå när man får en enveten madame i stugan.)

Och när jag är på jobbet och dricker kaffe i personalrummet, får jag ett sms från Gunnar i Jämtland.
Han har varit ute på Rödön och tittat på julmarknad och vem hittar han där, i röd jacka och så elegant, om inte Eva på Frösön!

Tack för bilden, Gunnar! 
Såå glad jag blev!

Den där lampan ...

... som var så himla fin där den hängde i lampavdelningen på Ikea ..

... den blev inte alls lika fin här hemma.

Sånt som gör hjärtat glatt ...

Igår, på väg ut från det stora möbelvaruhusets damtoalett, råkar jag springa rakt i famnen på en storvuxen man i sjuttioårsåldern.

Han brer ut med armarna - som i en björnkram - och säger ..."hoppsan, vilket möte det här blev!" och så ler  han med hela ansiktet.

Det hela varade inte mer än möjligen i två sekunder.
Kanske fyra.

Men medan jag gick där inne bland alla möbler och presumtiva kunder, tänkte jag på det där leendet och vad det betydde.

DBIV för Ann i Göteborg ...

Det bästa i veckan var att vi äntligen fick tömt det extra vindsförrådet, vi lånat en längre tid av en granne. Grannen har flyttat och den nye hyresgästen ska ha förrådet.

Där inne stod det möbler och kartonger med saker från mina föräldrar och min moster, som jag inte orkat sortera förut. En hel del har fått flytta bort till nya ateljén och annat kunde kastas.

För mig orsakade det MYCKET stress och det var både konfliktfyllt och tårfyllt, men nu känns det skönt att det är gjort.

Katten Shiva var också nöjd med sin nya korg, som varit mammas.

Kram Ann

Extraordinärt lycklig och framgångsrik ....

Ja, det får man recept på här.

Solveig i Dalarna, hon som bor mitt inne i granskogen, funderar över hur mycket tid man kan spara.

Och från hennes länklista hittar jag hit.

Utflykt söderut ..

Hos Anders ...

Så blev det igår. 

Resa rakt söderut; först till Ikea i Helsingborg och därefter till Anders i Malmö.

I det stora möbelvaruhuset fick jag spankulera alldeles själv, allt medan pv ägnade sig åt några andra butiker och inom loppet av mindre än en timme var jag klar; men jag hade förstås glömt överkastet och bokhyllan Billy - modell 1 meter hög bara - och det är ju bara sååå typiskt mig! 

Det var det som det viktigaste.

Däremot hade jag fyllt den blå plastkassen med hur många ljus som helst .., flera tavelramar, två lampor och två slingor, samt lite annat smått och gott. 

Vid femtiden kom vi fram till sonen som bor bara några minuters promenadväg från Lilla Torg.

Det blev räkgryta och chokladkakan som jag sett i Gomorron-tv, men oj, den blev alldeles för stark i chokladsmaken och en vanlig kladdkaka är precis lika god, ja, godare! 

Harry tyckte att detta att åka hiss och vara i stan och stå och titta ut genom en öppen balkongdörr var tämligen läskigt .., bäst att hoppa upp och gosa lite med husse.

En snäll Anders täckte sin soffa Ektorp med ett överkast .., ja, sen kunde Harry krypa upp och sova där. 

Så här såg det ut när vi fyra timmar senare gick till bilen.
På alla uteserveringar satt människor, helt sanslöst, i början av november!
Och ja, där var förvisso infravärme och sånt, men ändå.

Flera ramar av märket Virserum köpte jag; den här var den största, säkert metern bred .., och där hamnade nu affischen som inhandlades på Ölands södra udde, i Ottenby .., och jag har ju tidigare sagt att jag tycker om när text och bild samsas, så här blev det bingo för mig!

Här, i rummet där jag sitter och skriver, där det tidigare var blommiga gardiner och småblommiga tapeter, är det nu sååå vilsamt och här ska den här tavlan komma på plats.

Och just nu ringde telefonen!
Hoppsan .., någon är sjuk på jobbet och jag får börja tolv i stället för halv tre.

Dagens fönster ...

Höstdag.
Multnande löv .., nordvästliga .., Ring-så-spelar-vi och uppackning av gårdagens inköp från Ikea.
Nej, här råder inget köpstopp.

Ja, vad var det nu ....

... som etsade sig fast i våra minnen förra veckan?

 

Jo, det var Margaretas glädje över att äntligen kunna ta sig till duschen på övervåning, vilken lycka!

Och Hedgrenskan gladde sig åt besöket i dottern och mågen som flyttat ut på landet och titten på foderhästen och dom grillade kotletterna vid en provisorisk matplats.

Eivor Jonsson i Adak hade varit på visit i huvudstaden och sett Fanny och Alexander och efteråt fick hon träffa Marie Göranzon och Jan Malmsjö backstage, ja, vem hade sagt nej till detta?

I Härnösand hade Cecilia N:s make tagit med sig den något åldrade hunden på en rejäl joggingrunda och de skulle han nog inte ha gjort .., den arma hunden däckade totalt, men glädjen blev stor när han så småningom piggnade till igen!

Ann i Göteborg åkte till Textilhögskolan i Borås, det var det bästa i hennes vecka - dessutom upptäckte hon den lilla skulpturen "Ute" av Charlotte Gyllenhammar.

Att läsa alla turistbyråns böcker har sportigajenny gett sig den på att klara av och nu - äntligen - var hon klar med den 609 sidor långa "High Latitudes" som handlar om svensk polarhistoria!

I Örebro gladdes mossfolk åt att eländesförkylningarna började tacka för sig.
På söndagen blev det en härlig promenad i höstsolen - det kändes bra -!

Anne i Mantorp hade varit ute i skogen tillsammans med tre killar och två hundar och så hittade hon - och plockade - djupfrysta trattkantareller!

Rexxie hade varit på besök hos två väninnor och druckit vin och ätit gott och ändå inte blivit röksugen, ja, inte mer än att han - när han trots allt lånat två cigaretter och blossat - kände att det nog inte var så himla läckert.
Senare under veckan fick han veta att tumören på njuren inte har givit metastaser på lungorna och det måste väl ändå ha varit en ofattbar glädje och lättnad!

Lyckliga Grodan - svedd i vingarna efter ett arbetstyngt år - åkte tillsammans med maken (som till en början var lite motsträvig) till Spanien .., vilade ut och mådde bra! Inte längtade hon hem heller, "nästan inte en enda sekund", skriver hon.

Ulrika, stickmadamen i Västmanland, hade varit på stickläger i Järnboås och återvände hem lyrisk och lycklig!

Att ett besök på ett sjukhus kan förändra en människas liv, vet många.
Nu vet Eva från Tyresö det också, ja, hon visste det säkerligen innan också.
Efter att i många år ha lidit av inkontinens - ett elände om man har KOL och ofta hostar -, blev hon opererad och tycker sig se att ett nytt och bättre liv väntar!

Ellem i Skellefteå har haft snarkproblem och har nu fått en c-pap ..., en sån här mask som man sätter för näsan (ja, ansiktet) och så får man syre helt enkelt!
Så här skriver hon:

"Natten mellan lördag och söndag sov jag för första gången hela natten med apparaten på. Helt fantastiskt! Behövde aldrig på toa, sov lugnt och låg stilla hela natten. Och var PIGG på morgonen! 

 Kl 7 åt jag frukost, på en ledig söndag! Och jag var pigg hela dan. Helt fantastiskt."

Turtlan i Värmland hade besökt stans nyrenoverade badhus och haft roligt (fast vattenrutschkanan låter hon bli nästa gång ...) och pv var lycklig över en tur på rullskidor, tre mil ungefär blev det, ja, mycket nöjd var han.

Så var det med förra veckans solstråleminnen!

Nu får ni börja fundera på vad som var det bästa den här veckan!

Förvandlingen ...

Och det ska jag säga .., att jag bara gapade!