onsdag 9 juni 2010

Synd och straff ...


I min barndom .., ja, under dom där kvällarna i Filadelfia tillsammans med mamma, var det mycket prat om synd och straff.

De orättfärdiga skulle hamna i ett evigt brinnande helvete, medan deras rättrogna anhöriga fick segla iväg rakt upp till himlen, där det förstås skulle vara solsken och strängaspel mest hela dagarna.

Men i helvetet, där var det minsann inte lika trivsamt.

Människor skulle förstår förtäras av ånger och högljutt ropa om nåd, men se, då var det så dags.

Nix, pix.

Och som om nu inte allt detta vore tillräckligt, så skulle de orättfärdiga dessutom skära tänder.
(Den som skrev det stycket i bibeln torde ha haft en maka/make som ägnat sig åt just detta ....).

Oh, ja!

Och det säger jag bara, att efter den här natten, då kan jag i alla fall lova att om herr pensionatsvärden kommer till det där varma stället, ja, då är han i alla fall van vid tandagnisslan.

Ty natten mot idag slog jag tydligen personligt rekord i just detta; att skära tänder.

Och ja, bettskenan låg i ryggsäcken .. men hämtades till sängkammaren av den mycket irrrrrriiterade herr pv.

Sen blev det lugnt.

3 kommentarer:

S o F sa...

Tack o lov för bettskenor.

Varma sommarregnshälsningar från en användare till en annan.

Elisabet. sa...

S o F: haha .., vi har mycket gemensamt, tror jag .., ja, madame S o F och jag själv .-))

Sven Teglund sa...

Det var ju väldigt lätt att förvandlas från en syndare till en god människa; bara genom en bettskena! Tur att du har herr pv som hjälper dig genom livet och håller dig på den smala vägen!

Annars så känner jag ju igen det hela från min uppväxt. Det var svårt att veta som barn vad som var syndigt, och skulle leda till helvetet, och det som var gott och bra. Ibland blev det otrevliga överraskningar.