Mest läste jag under mitten av 70-talet när vi bodde i Kungsängen och jag hade personalrabatt på såväl B&W som på NK och när bokrean startade kunde jag köpa böcker till nästan inget pris alls!
Någon djupsinnig läsare kan jag omöjligen kalla mig; då, på 70-talet, läste jag allt av Lars Widding (som jag njöt av hans böcker!) och så var det ju Moberg, Fogelström (som jag har läst om och inte alls fann så bra som då!), Moa Martinsson och alla andra.
Lite senare blev Pearl Buck en av mina favoriter!
Under tiden i Malå fortsatte bokläsandet och det berodde till stor del på Margareta Nilsson, granne och bibliotekarie (utan egentligen utbildning för just detta) som visste precis vilken sorts litteratur jag tyckte om - vi hade samma smak - och det hände att jag körde fem mil enkel väg till biblioteket i Norsjö för att låna den sista avslutande delen i en romansvit (nånting av Herman Wouk), om den nu var utlånad hemmavid!
RF Delderfield var en annan favorit .., en serie om industrialiseringen i England.
Dessutom har hemifrånförfattarna Torgny Lindgren och Åke Lundgren egna rum i mitt hjärta!
Eller: deras alster har.
Mellan varven läser jag nästan ingenting, förutom morgontidningen.
Och har jag hittat en författare som jag faller pladask för, slukar jag det mesta av dennes alster och sen får jag nån slags sorg över att det är slut och så tar det månader innan jag börjar om igen.
Igår, på födelsedagen, fick pv Mikael Niemes sensaste bok "Fallvatten".
Han fick den av mig, alltså.
Senare på kvällen när vi hade gått i säng ( i sovrummet fanns då Harry, labradoren Meja som vi har hand om i tio dagar, samt pElle och vi själva ...) tog sig pv an boken och jag hade läst några olika recensioner och började nästan ångra valet av present ..., så där så att jag nästan fick kalla fötter.
"Hur känns den ...?" frågade jag.
Jo, han tyckte att den kändes bra.
När pv sedan lade den ifrån sig, tog jag över.
På en gång kände jag att .., å, den här kommer jag att tycka om!
Mikael Niemi har en slags svartsynt humor som jag ä l s k a r och här löper parallella livsöden längs boksidorna och det tycker jag också om!
Hoppas nu att den håller till slutet.
En som läser mycket och som dessutom arbetar eller har arbetat i ett bibliotek, är madamen i Dalarna - hon som bjöd på nygräddade våfflor och var så oerhört vänlig -!
Det skulle vara intressant att höra vilka dina favoritförfattare är.
2 kommentarer:
Jag gillar Elisabeth Nemert. Speciellt henes senaste bok Ödets hav och en tidigare, Bortom stjärnan. Handlar om starka kvinnor som går emot samtidens "regler" om kvinnliga/manliga arbetsuppgifter. Och många paralellhändelser!
Det är ellem som gillar Nemert!
Skicka en kommentar