tisdag 10 september 2013

Två blev det ...


Dopp, alltså.
Vattnet var grumligt - inte en enda manet kunde jag skymta - men det kändes minsann inte det minsta tryggt ändå, tvärtom. Kanske låg dom dolda under ytan ...?

Och det var  v a r m t i havet.
Sjutton grader, sa nån, men det kändes som tjugo.


Efteråt vinglade jag mig ut till lilla ön.
Vägen dit är byggd av halvt raserade cementblock och större och mindre stenar och är säkerligen inte tänkt att användas av människor med vingliga knän.
Ibland har jag sett andra som gått dit ut .., nästan som ballerinor .., dom bara skuttar fram!

Det här (bilden här ovanför) är utsikten mot land.
I mitten av bilden skymtar man taket på Göstas Café.
Å, så många gånger vi har ätit mat där i sommar!
September är sista månaden som dom har öppet och endast på lördagar och söndagar mellan tolv och fyra.


Och vänder jag mig mot havet till, ser det ut så här på ön.
En stege ner till vattnet finns också, men vågorna slog högt mot klipporna, så jag avstod.

Vinglade sedan tillbaka till piren .., träffade samme farbror som var där i förrgår, han skulle också ta sig ett dopp och jag tog mitt andra.

"Få se .., du jobbar på Hemköp väl ...?" sa mannen.

Jo.
Just så är det ju.

Och sen moppade jag hemåt och såg hästar i hagen och frös inte det minsta och nu blir det kaffe ute i solskenet.

2 kommentarer:

Ulrika sa...

Det låter ljuvligt! Åh så gärna jag skulle göra dig sällskap!
Ja, inte i vattnet ;-) men i övrigt.

Här har dagen just börjat, kan man säga. Jag var uppe ett tag vid 8-tiden imorse. Sen vid 9 skulle jag sätta mig på sängen och sticka en stund men...somnade. Och vaknade klockan 12!!
Nog märks det att kroppen kämpar hårt med allt ont.

Vädret är underbart här, soligt och 21 grader varmt, och jag längtar ut i skogen. Till fika vid en sjö.
Men, billös som jag är får jag nöja mig med kaffe och stickning på bron. Det går fint det med.

Elisabet. sa...

Ulrika: det VAR ljuvligt! Ofattbart att vattnet kunde kännas så varmt .., och oj, om inte maneterna vore där, tänk, vad man då hade kunnat simma!

Nu har jag suttit ute i solstolen och tagit siesta, somnade en stund och oj, så skönt det var! Det är livsfarligt.
Så blir man pigg på kvällen i stället och ja .., du vet, men jag är fri i morgon också, så det löser sig ju.