Tankar om det där brevet ...
Allt detta handlar om inlägget här nedanför.
Bloggblad säger så här ...
Jag undrar hur jag hade reagerat över att få veta om så många halvsyskon.... 
Jätteförvånad
 är jag inte, för jag tror inte att det är så ovanligt - nyligen fick en
 väninna till mig klart för sig hur otroligt många andra kvinnor hennes 
sambo hade haft. Han hann inte göra sig av med sina almanackor innan han
 hastigt dog. Och där hade han noterat ... i 40 års tid...
Sorgen efter 
honom gick över illa kvickt. 
Jag håller helt med dig om  det här med vardagsöden, alla sitter inne med spännande berättelser om livet.
Anna-Karin i Halmstad ...
Spännande!
 Har en liknande bakgrund, en biologisk "pappa" som for land och rike 
kring och förökade sig här och där. Tror jag räknade till ca 12 
halvsyskon när jag höll på och forska kring detta. Skillnaden mellan mig
 och Lena är  att de halvsyskon och den biologiska "pappa" jag sökte 
inte
ville ha kontakt. Så olika våra öden kan vara. Intressant. Kanske 
fler med liknande bakgrund? 
Annika i Kävlinge ...
Oj
 oj... vilka historier både Lena och du, Anna-Karin, har att berätta. 12
 okända halvsyskon, otroligt. Jag träffade en halvsyster till mig när 
min farmor begravdes i Uppsala. Henne hade jag dessförinnan ingen aning 
om. Och ja Elisabet, jag håller med till fullo: inget är mer spännande 
än människors livsöden.
 

 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar