Tankar om det där brevet ...
Allt detta handlar om inlägget här nedanför.
Bloggblad säger så här ...
Jag undrar hur jag hade reagerat över att få veta om så många halvsyskon....
Jätteförvånad
är jag inte, för jag tror inte att det är så ovanligt - nyligen fick en
väninna till mig klart för sig hur otroligt många andra kvinnor hennes
sambo hade haft. Han hann inte göra sig av med sina almanackor innan han
hastigt dog. Och där hade han noterat ... i 40 års tid...
Sorgen efter
honom gick över illa kvickt.
Jag håller helt med dig om det här med vardagsöden, alla sitter inne med spännande berättelser om livet.
Anna-Karin i Halmstad ...
Spännande!
Har en liknande bakgrund, en biologisk "pappa" som for land och rike
kring och förökade sig här och där. Tror jag räknade till ca 12
halvsyskon när jag höll på och forska kring detta. Skillnaden mellan mig
och Lena är att de halvsyskon och den biologiska "pappa" jag sökte
inte
ville ha kontakt. Så olika våra öden kan vara. Intressant. Kanske
fler med liknande bakgrund?
Annika i Kävlinge ...
Oj
oj... vilka historier både Lena och du, Anna-Karin, har att berätta. 12
okända halvsyskon, otroligt. Jag träffade en halvsyster till mig när
min farmor begravdes i Uppsala. Henne hade jag dessförinnan ingen aning
om. Och ja Elisabet, jag håller med till fullo: inget är mer spännande
än människors livsöden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar