Ännu ett kvällsfönster ...

Den alltid så omtänksamma och rara madame Hedgren, hon som också bor här i Skåne, har hittat två fönster som hon pytsat iväg genom rymden.

Så här skriver hon:

"Hej!

Här kommer två fönster från fyren i Smygehuk.

Har varit där på lägerskola med alla mina sockertroll från torsdag till fredag!

Härligt (men trööööttsamt ...)!"

Ett kvällsfönster från ellis ...

hos bloggmadamen just nu:

korsordslösande

öppet fönster

fågelkvitter

pulmicort

vattenglas

torunprat

johan wester

rolig historia

tv 2

eu

förbipasserande bilar

hudkräm

Sedan mitten av mars ..

... har jag hostat.

Nu håller jag på att bli galen.

Hela dagen host på jobbet och att försöka att i n t e hosta, det är precis lika kämpigt.

Lika hemskt på tåget hem igår.

Kommer hem i eftermiddag.,. fryser ., känner mig febrig och hostar.

Får avsluta två telefonsamtal .., det går inte att prata och hosta samtidigt.

Nu har jag meddelat den snälle Magnus på jobbet att jag blir hemma i morgon.

Jag ska ringa vårdcentralen och be att få komma upp och få nån slags hjälp.

Det känns som om jag har alldeles för lite luft i mina lungor.

Så är det.

Och ja, det här är rena gnällbloggen just nu.

Dagens fönster ....

Vännen Ellis har varit på upptäcktsfärd och skickat en hel drös med fönster; det ena vackrare än det tredje!

Här är det första.

Och idag är en lång dag på jobbet .. från sju till fem och jag är ofta där en kvart innan jag börjar, så nu får ni vila ögon och öron från bloggmadamen prick hela dagen.

Ni glömmer väl inte att läsa Joms underbara reseberättelse?

Nu är han i Kambodja och berättar så fantastiskt levande om sina öden och äventyr!

Ett sent kvällsfönster från ...

... den här madamen.

Hon som bara har fyrtioåtta dagar kvar att sitt livs äventyr i Skåne.

Och fönstret hittade hon i Kopparsmedjan i Häglinge.

På agendan ....

Vilka härliga dagar som nu väntar!

Först arbete i två dagar (ringa vårdcentralen och boka tid för ultraljudsundersökning av njuren ...., order från den isländske läkaren i Halmstad) .., därefter tågresa till Halland .., middag hos pv:s granne Göran med hustru och liten terrier ..., hemresa och arbete hela helgen.

På lördageftermiddag biltur till norra Skåne och hemifrån-Anitha och hennes Per-Erik och så papegojan som jag inte kommer ihåg namnet på. Om det nu är en papegoja.
Nu återstår endast 48 ynka dagar av deras år i Skåne, därefter blir det Västerbotten igen.
Där, i norra Skåne, blir det middag.

Nästa vecka: på tisdag kommer ellis ., och på kvällen är det träff med den hurtiga madame Hedgren!

Onsdag åker jag till Halland, ellis stannar i Ystad.

Torsdag blir det middag hos pv = ellis och Gunnar från Jämtland (fågel-Gunnar, ni vet).

Fredag ska jag laga all maten inför bloggträffen nästkommande dag/kväll.

Lördag bloggträff.

Alla rum på vandrarhemmet lär vara uppbokade och ikväll har den rara Bente lovat att Hedgren får dela rum med henne.
Bra! Så ordnade det sig.

Söndag .., blir det fint väder hoppas jag kunna ta med den som har lust på den där härliga längs-havet-möta-hästarna-promenaden och efteråt blir det kanske kaffe och nygräddade gifflar på pv:s pensionat.

Och sen, tänk ..., är det mindre än en månad tills vi åker hemöver på semester.

Som en enda lång räcka av guldstjärnedagar känns det!

Till Anna-Panna ...

Och ja, jag säger fel.
Dr Böhlander kom för att hälsa på sin lillasyster.

I högstadiet uppmanades vi av vår musiklärare att sjunga en sång inför honom, ja, klasskamraterna fick vänta utanför i korridoren.

Jag tilldelades "Billy Boy" .. , ni vet .., "ohhh, where have you been, Billy Boy, Billy Boy ..?"

Den skulle jag sjunga.

"Aldrig i livet!" sade jag och tänkte på Johnny, Dan, Gunnar och dom övriga pojkarna i klassen som hade lovat/hotat (fast filurigt smajlande ...) att stå bakom dörren och smyglyssna och jag som var så blyg!

"Elisabet, det är så här, att om du inte sjunger så får du sänkt betyg i musik ...", sa musikläraren bestämt.

"Jaha, då får det bli så ...", svarade den unga bloggmadamen och så blev det.

Från en medelmåttiga trea till en eländig tvåa.

Men ..., något måste ha hänt under årens gång .., för nu sjunger samma madame gladeligen inför alla bloggvännerna och faktiskt inväntar hon nu bara telefonsamtal från den här mannen.

Just så.

Men det viktigaste av allt är ju ändå att hela inlägget tillägnas födelsedagsbarnet!

Söndagsfönstret ...

När jag kommer hem från landet Halland och öppnar min inkorg, ramlar jag nästan baklänges!

Där svämmar nästan över av de allra mest ljuvliga fönster!!

Nu tar jag dem i ordning.

Först ut är madamen som trivs så bra ute till havs; i skärgården.

Och i London, inte att förglömma.

Här är hon!

Och så här skriver hon:

"Hej Elisabet!

Efter en morgon då vi vaknade till det härliga ljudet av regn så blev
det efter ett tag strålande sol igen.
Frukost på lilla glasverandan och melodikryss.
Sen bar det av till affären för att köpa morgontidning och mjölk.
Då tänkte jag att jag skulle skicka dig ett av mina båtfönster idag.
Ha det gott och hälsa PV och Pelle!
Kram ... Londongirl!"

// Och tack snälla alla som har skickat fönster! Ni är ena riktiga ä n g l a r!

Om man nu tänker efter ...

Igårkväll. Möte med med medverkande från kofilmen.
Det var också en slags lycka.

Tänk er en jättelång promenad längs illgula och ljuvligt doftande rapsfält .., och tänk er att svänga av grusvägen och passera sommarstugor där syrénerna blommar som bäst .., tänk er att kliva över stegen som går över stängslet och tänk er att komma till hedmarken som på vissa ställen är sank och där man blir våt om tårna .., tänk er havet till höger och tjugofyra hästar som väntar vid första färisten .., och tänk er att hälften av hästarna ligger utsträäääckta på marken och halvsover och njuter av värmen och tänk er att man sätter sig på en sten intill och fyra hästar kommer fram till en och en av dem puffar hela tiden på pv:s hand och jag fattar ingenting, men det gör hästen .., för i handen håller pensionatsvärden ett rött äpple och det är det hästen känner doften av.

Tänk er sedan att man går längs havet och att marken översvämmas av lila och rosa trift och stora sjok av små, små violer!

Fiskmåsar mot blå himmel.

Och sedan hemma igen och kaffe på altanen och uppvärmda gifflar och en katt som ligger och sover i skuggan under bordet.

Fågelkvitter.

Citronfjärilar.

På stentrappan en samling pyttesmå myror.

Och vi har spelat in och sjungit för födelsedagsbarnet och filmen får jag lägga in när jag kommer hem, för om en timme går tåget från Halmstad Central och jag ska packa min rosa väska och ryggsäcken och ta med vattenflaskan och göra mig redo.

Kan livet vara bättre än så här? tänker jag.

Nej.

Inte för mig.

Något för filmkrönikan, kanske ...?

Det finns en mig närstående person som har synpunkter på såväl dialogen (läs: monologen ...) som handlingen i den här eminenta filmen .., ja, personen ifråga menar att den är aningen torftig.

Enjängd, skulle han också kunna säga.

Ja, ja .., jag har minsann tittat på filmer av Ingmar Bergman där jag inte har förstått ett enda dugg efteråt och att ändra inriktning från Ica-kassörska till filmproducent är minsann inte gjort i en handvändning.

Men vänta ni ....

Kvällsfönstret ...

Oj, jag höll alldeles på att glömma bort dagens fönster!

Som får bli kvällens .., och finns här på pensionatet.

Filmstudio ....

I fredags packade jag ner en av mina älsklingsfilmer i min ryggsäck.

Den ska vi se ikväll.

"Är den bra ...? Men det låter inte som särskilt mycket action ...?" sa pensionatsvärden.

Om jag säger som så ., så delar vi inte alltid uppfattning om vad som är sevärd film.

"Italienska för nybörjare", som jag ÄLSKAR, orkade han inte ens se till hälften.

"Jodå, den här är helt underbar, jag tror nog att du kommer att tycka om den!" sa jag till honom.

Ja, om kvällens dvd som jag har med mig, alltså.

Det ska bli spännande att se vad han säger.

Fast action ....

Dagens outfit ...

Overall som en gång har tillhört pensionatsvärdens hädangångne far; Viking Göransson.

Trätofflor.

Kalsonger och t-shirt från designföretaget Ica Maxi.

Och som den uppmärksamma läsaren kanske ser, så har pensionatsvärden en gång varit scout.

Javisst!

Alltid redo, är han!

Projekt göra-fint-på-dansbanan.

På eftermiddagen ser det ut så här.

"Kom och kolla på min handöverfräs!"

Allt eftersom tar det sig, bygget på det som en gång var en dansbana.

Ni observerar väl hur oerhört elegant han har sågat på snedden ..., ja, jag fick minsann komma ut och titta.

Det blir alltså inget regelrätt staket alls, utan mer som en långbänk fast med en högre och en lägre del.

Då kan man ha olika stora eller små blommor i krukor där och det blir, enligt mitt sätt att se det, mer "levande".

Och så kan man slå sig ner på bänken också, om man vill.

"Man kan också förvara saker på insidan ...?" säger pv.

"Aldrig! Då blir det bara ett rat-hål ..., nej, det får bli brädor för på insidan också ...!" säger bloggmadamen bestämt.

Förresten hälsar han att det inte alls var nån "kompromiss"; den här varianten var enligt hans förslag.

Tror han, ja .-)

(Medan han bygger lagar jag mat och diskar. Här frodas könsrollerna, jepp. Ser ni spaljén i bakgrunden? Det var i alla fall helt och hållet min idé. Där växer humle som ska täcka den biten av väggen ....).

Insikt nr 145 ...

Tanken var att jag skulle köpa två tomatplantor till pensionatsvärden.

Jag återvände med en Schersminbuske och en Kaprifol.

"Men var ska du sätta dom då ...?" frågade en häpen pensionatsvärd.

"Ja, det får vi väl se ....", svarade jag.

(Precis så var det när jag bodde på landet. Jag kom hem med den ena blomman/busken efter den tredje och dom fick byta plats eller stå och vila till sig, tills jag hade hittat ett bra ställe. Och jepp, han fick sina två tomatplantor. Körde hem längs illgröna ängar och kossor som tycktes prata med varandra .., jag såg strandskator och sädesärlor och här och var svalor.)

Pensionatspyssel ...

Nej, det ska inte vara öppet in mot altanen, men dit har han inte hunnit än.
Och bänkarna blir i två olika höjder, så blir det lite liv på det hela.

Så här är det.

När pensionatsvärden fyllde 50 för ett par år sedan, då byggde han en stor "dansbana" framför huset .., eller, den sitter förstås ihop med själva huset .., och där skuttade ett sjuttital gäster omkring och så småningom förvandlades dansbanan till en altan med utemöbler i plast, så där som man brukar ha det.

Men så fick pensionatet besök av en bloggmadame.

"Att du inte gör ett staket som ramar in altanen ...?" säger hon en dag när det är fika där ute i solskenet.

Och så diskuteras det hur ett eventuellt staket skulle kunna se ut.

En kväll ringer pensionatsvärden och säger att nu har han ett förslag och så berättar han.

"Nää, aldrig i livet! Det blir ju som ett häststaket, ett sånt som dom har till hästar i hagen .., nä, aldrig!" säger bloggmadamen, hon som inte har lärt sig att man kan linda in åsikter lite.

Då blir det nytänk.

"Man kanske skulle kunna ha krukor bara .., stora krukor ? Eller nån slags bänkar som man inte ser benen på ...?" föreslår den där sturska madamen.

Mera tänk.

Och så en kväll ringer pensionatsvärden och säger att ja, men nu har han en idé och så berättar han.

Det låter jättebra!

Resultat blir en total kompromiss och nu är han i full fart med att bygga där ute och han är såååå glad över sin "maskinpark", nyss kom han upp och bad mig komma ut och titta på hans "handöverfräs" och det gjorde jag förstås .., och jag stod där och sa .."men åååå, den är ju JÄTTEFIN!"

Det är sånt man ska säga när män visar sina maskiner.

Sedan satte jag den gulemaljerade byttan som jag planterat blommor i .., den fick provstå på en av bänkarna och åååå, det kommer att bli hur fint som helst!

Förra helgen planterade vi humle, stockrosor och kaprifol.

Nu ska ännu mera komma på plats!

Och nu blir det kaffe med nybakad mjuk pepparkaka.

Kom alla vänner och sitt där ute med oss!

Resa med förhinder ...

Det är precis lika vackert som vanligt när tåget tar mig från Skåne till Halland.

Men jag blir sjuk.

I ett par dagars tid har jag haft våldsamt ont när jag har kissat och nu blir det akuta och rent av djävulska smärtor på höger sida ryggslutet eller mer som där man sätter tummen när man står med händerna i sidan .., och ideligen får jag besöka den äckliga tågtoaletten och jag har så ont så jag knappt kan ta mig upp.

Ååååå, det skär som en kniv i sidan!!

Jag tillhör inte dem som i onödan uppsöker en akutmottagning, men nu ber jag pv att köra mig dit .., eller han frågar och jag säger inte nej.

Sjukhuset, vissa delar av det, är gammalt och underbart vackert, men själva akuten är modern och i luckan möter en sååå vänlig sköterska och fort går det att man hamnar i ett undersökningsrum (under tiden sitter pv i väntrummet och kollar på hockey-VM på tv .., himla smart att ha en sån - tv, alltså - till väntande anhöriga ..) och en lika vänlig manlig sköterska kommer med smärtstillande spruta, i väntan på läkaren.

"Det är väl inte morfin .., för det tål jag inte ..?" frågar jag.

"Nää .., det är det inte ...", säger sköterskan och så får jag ett stick i rumphullet.

Det tar inte lång tid förrän taket börjar snurra och kallsvetten rinner .., och jag översköljs av illamående och sedan kommer det som på beställning: ååå, jag kräks av och till och känner mig som den minsta människan i världen och jag, som gått in själv i undersökningsrummet, hasar iväg i korridoren och ropar på pv .., jag vill inte vara ensam längre .., och han blir sittande intill mig och är så underbart rar och omtänksam så det är inte sant.

Från nio till ett blir vi där.

Vad det handlar om?

"Jag är helt övertygad om att det handlar om njursten ..", säger läkaren som kommer från Island.

Jaha, ja, det var ju bara det som fattades.

Nu kan man x:a i den rutan på sjuklistan också.

Innan vi tackar för oss .., med plast-kräkpåse i min ena hand - utifall att - (och det kommer att behövas under resans gång och så fort vi kommer hem ...) får jag några smärtstillande piller att ta med hem och den vänlige sjukskötaren visar sig ha en faster i Arvidsjaur och en farmor i Glommersträsk och en varm kram får man bara därför.

Och nu är det lördagmorgon och livet har återvänt.

Tror jag.

Iväg igen ..

Bilden togs av Jom.
Är den inte makalös ...?

Vilken underbar dag det här har varit!

Rara kunder och lika rara arbetskamrater och full fart hela tiden!

Tack till dig Inga-Lill som förgyllde min eftermiddag.

Hon berättade om vilken succé pv:s heta räkgryta hade gjort och hon berättade det med ett enda soligt leende!

Jag var glad låååångt efter att du hade lämnat affären!

Nu mot tåget!

(Och Bert, du har som vanligt helt rätt. Inte ligger Stensjö i södra Halland. Det ligger i Falkenbergs kommun, däremot.)

Dagens fönster ...

"Hej Elisabet!

Har varit i Stockholm/Danderyd under underbara Valborg och första Maj där jag bla fotat "statyfönstret."


Avsändare är den här rara madamen.

Tack snälla! säger jag.