Det är precis lika vackert som vanligt när tåget tar mig från Skåne till Halland.
Men jag blir sjuk.
I ett par dagars tid har jag haft våldsamt ont när jag har kissat och nu blir det akuta och rent av djävulska smärtor på höger sida ryggslutet eller mer som där man sätter tummen när man står med händerna i sidan .., och ideligen får jag besöka den äckliga tågtoaletten och jag har så ont så jag knappt kan ta mig upp.
Ååååå, det skär som en kniv i sidan!!
Jag tillhör inte dem som i onödan uppsöker en akutmottagning, men nu ber jag pv att köra mig dit .., eller han frågar och jag säger inte nej.
Sjukhuset, vissa delar av det, är gammalt och underbart vackert, men själva akuten är modern och i luckan möter en sååå vänlig sköterska och fort går det att man hamnar i ett undersökningsrum (under tiden sitter pv i väntrummet och kollar på hockey-VM på tv .., himla smart att ha en sån - tv, alltså - till väntande anhöriga ..) och en lika vänlig manlig sköterska kommer med smärtstillande spruta, i väntan på läkaren.
"Det är väl inte morfin .., för det tål jag inte ..?" frågar jag.
"Nää .., det är det inte ...", säger sköterskan och så får jag ett stick i rumphullet.
Det tar inte lång tid förrän taket börjar snurra och kallsvetten rinner .., och jag översköljs av illamående och sedan kommer det som på beställning: ååå, jag kräks av och till och känner mig som den minsta människan i världen och jag, som gått in själv i undersökningsrummet, hasar iväg i korridoren och ropar på pv .., jag vill inte vara ensam längre .., och han blir sittande intill mig och är så underbart rar och omtänksam så det är inte sant.
Från nio till ett blir vi där.
Vad det handlar om?
"Jag är helt övertygad om att det handlar om njursten ..", säger läkaren som kommer från Island.
Jaha, ja, det var ju bara det som fattades.
Nu kan man x:a i den rutan på sjuklistan också.
Innan vi tackar för oss .., med plast-kräkpåse i min ena hand - utifall att - (och det kommer att behövas under resans gång och så fort vi kommer hem ...) får jag några smärtstillande piller att ta med hem och den vänlige sjukskötaren visar sig ha en faster i Arvidsjaur och en farmor i Glommersträsk och en varm kram får man bara därför.
Och nu är det lördagmorgon och livet har återvänt.
Tror jag.
24 kommentarer:
Näe, nu får det väl räcka snart! Du har väl haft nog med elände länge nu.
Jag hoppas det där är helt borta nu och att du får njuta av resten av helgen!
KRAM!!!
Ellis: idag är det MYCKET bättre. Bara lite molvärk. Men igår ..., det var stundvis som att föda barn ...-(
Nej men fy och usch och stackars dig! Jag håller förstås med Ellis, tycker att det får vara nog nu.
Hoppas att den fortsatta helgen blir bra helg UTAN otrevligheter!
Så skönt!! Jag hoppas det försvinner helt nu.
Och hälsa den där PV att jag avgudar honom!
Men åh, Elisabet!
Usch och fy och blä! Det gör ju så vansinnigt ont!!!
När jag 'råkade ut' för samma sak då minns jag att sköterskan bad mig gradera hur ont jag hade, sådär på en skala från 1-10. Och så sa hon att du kan ju jämföra det med hur det känns att föda barn...men Nej!, sa jag. Det går ju inte. Föda barn det valde jag att göra, den där smärtan hade jag minsann inte valt... Håller alla tummar och tår att det är över idag. Var rädd om dig! varmkramar!
ellis, annika och mossfolk: idag har jag bara molvärk, det är ingenting. Men IGÅR. Jag håller med dig Annika.
Och ellis ..,jo, jag ska hälsa pv .., han är allt det du tycker!
(nu spricker han väl av allt mall-prat ...)
Nämen... Sån infernalisk otur du har!
Så liten man känner sig i sådana lägen. Tur att det finns underbar vårdpersonal och att pv var vid din sida.
Hör av dig om du tycker det blir för mycket med tisdag. Jag förstår i så fall och dp tar vi det senare!
Kram!!!
Jag vet precis hur ont det gör. Har haft njurstensanfall många ggr (har tagit bort 2 riktigt stora stenar med hjälp av stötvågsbehandling) men nu är det ett antal år sedan jag kissade ut någon sten som jag kände av.
Hoppas att det var en liten sten som du nu fått ut den naturliga vägen
Drick ordentligt så har du större chans att bli av med den!
Usch nej! Ensam på tåget med sådana smärtor. Nu gör det lite ont i hjärtetrakten!
Skönt att det är bättre nu och mysigt att veta att pv kan pyssla om dig! =0)
Hör fortfarande din klingande dialekt.
Hedgren: nej, det är helt okej! Jag har inte ALLS så ont nu!
Mian: min syster och systerdotter har haft våldsamma besvär med njursten och min mamma, sjuksköterska, sa ibland att .., gallsten, - och njurstenspatienter, dom känner man alltid igen ., för ena sorten klättrar efter väggen och den andra på golvet ..- så ont har dom -.
Mian: men hur vet man att det har kommit ut ...? Jag hade ju inte en TANKE på att det kunde vara nåt sånt. Jag trodde det var uvi.
*P*: ,-)
Jo, man känner sig inte alltför kaxig, det ska jag säga.
Tack för sms och pratet!
Så många rrrrrrulland r var det länge sedan jag lyssna till .-)
Ensam på ett tåg med vålsamma smärtor, det låter mycket tufft. Vilken tur att pv hämtade dig och att du snabbt kom till sjukhuset. Njursten har jag inte haft men maken och jag förstår att det är fruktansvärda smärtor. Var rädd om dig! Håll dig varm och njut av dagen och pv.
Stackars dig Elisabet! En till mig, för länge sedan, närstående person fick en gång ett njurstensanfall. Det var bland det värsta i smärtuttryck jag upplevt. Jag trodde han skulle bli galen... Jag körde honom till akuten där han fick läggas in ett dygn för att få smärtlindring. Efter att i någon vecka ha kissat genom melittafilter (!) kom stenen ut...
Hej darling !
Jasså du hade lite ont igår.Bra att PV hjälpte dig.Fast idag är det ju inte alls synd om dig. ;-)
Bättre så?
Hoppas att PV slipper ha mer besvär med dig....Det blir ju jobbigt för honom.
BAMSEKRAM
Vi har haft njursten hela familjen (mor, far och min bror), några av oss flera/många ggr. Min bror hade anfall från och till hela tiden då han och jag åkte bil till Nordkap tillsammans.... dålig tajming.
Det är ganska ärftligt vad jag kan förstå. Den sortens stenar jag får (de är analyserade i USA...) kan ej förebyggas via kostkorrigering dessvärre. Jag försöker dricka hyfsat mycket om dagarna och nu för tiden tycks jag klara mig fint.
Hur man vet att den kommit ut? - jo jag har hört det säga kling i toastolen helt enkelt! (eftersom jag då haft lite extra "bevakning" då jag haft ont. Annars inspekterar jag faktiskt aldrig resultatet vid toabesök :-) ha ha
Det också?! Njursten. Aldrig haft. Vill inte ha. Tur att någon annan tar på sig den uppgiften. Ni behövs.
(Jag tror på uppmuntran. ;) )
Krya på dig!
Kram!!!!!
OJ! Det lät nästan som njurbäckeninflammation. Det har jag haft väldans mycket eftersom det kommer av obehandlade urinvägsinfektioner som jag plågades av under en lång tid för nåra år sedan. Honeymoon disease kallas det visst. Och det var på den tiden jag levde i tvåsamhet javisst.
KRYA PÅ DEJ allra finaste Elisabet vän!
Krya på dig!
Oj då, en njursten!
Stämmer så bra att det kan vara värre än att få barn i smärta.
PV är inte bara en PV utan också personlig sjukvårdschaufför av och till *L*
Skönt ha någon som väntar när man ligger där på akuten.
Vila lite lagom idag och hälsa till PV att han ska pyssla om Dig!
Har man haft njursten så ska man bli ompysslad ;-)
Krya på Dig från mig!
Åh, stackare... det är så himla hemskt att bli sjuk när man är mitt i en resa... Du borde slippa vara mer sjuk nu, tycker jag. Krya på dig...
söta rara elisab elisabet! Åh vad det får vara nog med elände för dig nu!!!
Skickar oändlig många tankar till dig med krya pådig innehåll!
Kramar i massor, Anna-Karin iH
Vilken otur nu när du skulle njuta av en skön helg hos PV. Skönt att höra att värken är lindrigare idag. Hoppas eländet försvinner helt så fort som möjligt.
Var rädd om dig och låt PV pyssla om dig ordentligt. Kram.
Eva, Mian, qi, Kent i Småland, Bert, Anitha, Lilla B, turtlan, Leva, Anna-Karin i Halmstad och Cicki: idag är det mycket bättre, men mol-ont .., så där som mensvärk och det väl du Bert eller Kent hur det är ..-)
Och det var precis som Turtlan beskrev det .., man kunde omöjligt sitta stilla och det gick inte att ligga på britsen i undersökningsrummet .., tills sprutan kom.
Men det blir nog bra nu.
Tack för alla snällord!
Ni får kaffe och pepparkaka varenda en av er!
Aouch! Jag undrade inför barnafödandet i januari om det skulle vara värre än ett njurstensanfall och kunde i efterhand konstatera att det var det ju INTE. När jag hade mitt sista njurstensanfall ville jag bara DÖ. Fy satan så ont det gjorde innan jag äntligen, efter massor av timmar, fick smärtstillande sprutor! *rys* Hoppas det är över nu för din del!
Skicka en kommentar