Efter jobbet ...

... tar vi cyklarna (obs.pluralis .., nu har jag också en egen cykel .., en lilafärgad histora med tre växlar och ååå, tänk ., att man kan bli så lycklig över en c y k e l!) och susar iväg längs lilla vägen som går bakom gamla regementet och så korsar vi Österleden och tar sikte på stranden.

Det blåser friskt.

Och vi lägger oss i lä och krumelurar med DN:s korsord och fastnar på två ord, ja, rent hopplöst är det och vi får inte till det.

"Hörru .., om du bortser från jobb och sånt .., ja, om du finge välja alldeles fritt, var skulle du då vilja bo ...?" säger pv helt plötsligt.

Ojdå.

Jag säger som det är.

"Ja .., får jag välja helt fritt .., då skulle jag vilja bo i Ystad eller i alla fall nära Ystad .., nära havet här i Skåne .., jo, så är det nog ...", svarar jag.

Det är då som pensionatsvärden letar fram husannonser i lokaltidningen Ystads Allehanda.

Ännu en insikt ....


Ja, jag tänker inte bli marataonlöperska i alla fall.

Tänker jag när den kenyanske löparen flera gånger kräks på upploppet.

Det är just som jag äter citronkaka.

Nån slags insikt ...

Ja, himla roligt är det att vid sextiden lämna sängvärmen .., och en halvtimme senare säga "hejdå, jag kommer hem vid halv två ...!" till en pensionatsvärd som har ledig dag och ligger där och njuter av ingen-tid-att-passa.

Men himlen är ljust blå och idag blir det frukost med rara Maria H och det ska nog gå bra.

Och i eftermiddag när jag kommer hem, då väntar min nya-men-begagnade-cykel på mig!

Det nyinköpta cykellåset är kraftigt och stort och jag säger inte vad det påminner om, men det är nånting som dinglar under hingstar.

Här ska cyklas!

Ajöken, sa fröken.

Lördagsfönstret ..

... finns i Norrbotten och det är ellis som tog bilden.

Rena rama snurren ...

På semestern åker bloggmadamen och pv norrut och mellanlandar hos bloggvänner runt om vårt land .., i Vaplan hos Gunnar, i Västmanland hos ellis .., på Rödön nära Östersund hos Eva och hennes M ., hos Jom i sommarstugan nära Storavan ..., och det blir lunch i Malå hos Ingela som komposterar lika idogt som pv .... och trevlig träff i Vilhelmina tillsammans med kusinen Barbro ..., och fika i Härnösand hos den alltid så minnesgoda Cecilia N.

Och sen åker Gunnar från Vaplan på en bloggrunda och njuter av ett möte med självaste Madonnan, samt övernattar på en soffa i Göteborg hos bloggerskan Annela, Annela som för övrigt var med på bloggträffen i våras.

Och Bloggblad kommer till Skåne på semester och äter middag på Marinan, tillsammans med bloggerskorna Hedgren, Lindalotta och bloggmadamen och inte att förglömma: kommentatorsdamen Bettankax.

Från Hamar i Norge anländer Bente som kommenterar flitigt och som för övrigt var ordförande i pv:s Vasalopps-fan-club i vintras, ja, Bente hälsar på i Ystad och sover gott på soffan Ektorp.

Sist av allt susar ellis iväg .., först till Micke som är i Umeå .., sedan till Anitha och Per-Erik i Adak och sist av allt hälsar hon på hos den eminente bildmakaren Jom i Norrbotten.

Var det nån som sa att bloggare är asociala typer ...?

Och fönstret har resemadamen ellis, som snart flyttar till Lund, fångat.

Det är sjön Storavan som speglar sig i glaset.

Vilken höjdhoppsfinal!

Och nu håller jag alla tummar för att undret ska ske och om det händer, då vinner den ystre och glade polacken.

(under tiden kokar jag köttsoppa .., och vi har kalasat på ljummen citronkaka .., konserverade persikor och Sias vaniljglass ....).

Titta här ...!

Om man har bott ute på landet och älskat att pyssla i rabatterna och man har planterat kryddväxter i stora krukor längs stengången och haft ett stenparti fyllt med aklejor och rosor och annat vackert .., då grips man lätt av abstinens när man väljer att bosätta sig inne i stan, i en liten lägenhet utan vare sig balkong eller markläge.

Så .., man får göra så gott man kan.

Alltså sätter jag ut några blommor på stentrappan mot gatan och jag frågar hyresvärden om jag får ta upp några kullerstenar och plantera Stockrosor under mitt fönster och han hummar nånting om att det ju inte är så bra .., och att jag måste ta vara på stenarna, "för om du flyttar härifrån ska allt vara som förut", säger han med myndigaste rösten.

Och jag lovar.

Med posten kommer då frön av Stockrosor och minns jag rätt, så kom dom från en alldeles omåttligt rar bloggvän vars dotter heter Ebba.

I våras spanade jag lite efter eventuell tillstymmelse till växtlighet, där ute under fönstret.

Icke, sa Nicke.

Men så plötsligt ...., titta här bara!

Och gissa två gånger hur glad man blir!

Blå pil är Stockrosor.

Pling i min inkorg ...!

Och där upptäcker jag en bildhälsning från sonen.

Ååå, så glad jag blir!

Så här är det.

Om någon människa skulle be mig säga vad jag tycker är typiska egenskaper för sonen, då skulle jag nog svara att ..."ja .., förutom att han har ett stort och varmt hjärta (köper man hamburgare till uteliggare, då har man i alla fall fått nån slags empatisk förmåga), men framför allt har han en stor glädje till själva livet. det tycker jag.

Och det tycker jag att bilden också visar.

Här ligger han vid vattnet i Stockholm och läser en bok, medan båtarna tuffar förbi.

En guldstjärnestund.

Förstås.

(Bilden tog han med sin mobil och den har han fått ärva av sin ena syster, som också har ett stort och varmt hjärta.)

Fredagsfönstret ...

Tänk .., att detta såg vi i somras, när vi bilsemestrade norröver.

Utsikten från rara bloggvännen Evas fönster.

Jämtland .., detta det nästan vackraste av våra landskap!

Och det blå trädgårdsbordet som jag kånkade iväg med .., så där så vi kunde ställa datorn på bordet och så att sladden skulle nå kontakten.

Och hästarna i hagen.

Spaljén som jag tyckte var så vacker.

Och så enkel.

En guldstjärnestund, så där mitt i sommarlivet, det var det.'

Tack Eva!

Och så ...

... en sån där bild bara för att man blir så glad av att se stranden och havet.

En trevlig torsdag önskar jag er alla .., ty nu promenixar jag till jobbet och i nio timmar stundar arbete och sex dagar på raken och det går förstås det med och nästa helg är det camping på ön Ven utanför Landskrona och idag strålar solen och det är som högsommarvärme.

Ajöken, sa fröken.

Ett hotellfönster från Holland ...

Min arbetskamrat Olof åker med ojämna mellanrum till Amsterdam på stora musikfester.

Det var vad han gjorde förra helgen.

"Olof .., ta gärna ett fönster när du ändå är på gång ...!" bad jag honom.

Och Olof log.

Men ser man på .., tror ni inte att det var precis vad han gjorde.

Så här skriver han:

"Hej Bettan!

Här kommer en bild på ett fönster.
Det är då fönstret på vårt hotellrum, och Reiman har fastnat i gardinen.

/Olof"

Avtryck ....

Å, vad jag beundrar dessa människor i Afghanistan som, med risk för livet nästan, går till vallokalen och lämnar sin röst.

Fylld av respekt är jag.

Men en enskild man eller kvinna med framåtanda, kan också Göra Skillnad.

En enda människas idé ..., kan verkligen förändra andra människors liv.

Till det bättre.

Bindeshwar Pathak, han är just en sådan människa.

Högt upp i det blå ...

På väg till landet Halland, men ännu i Ystad, slår jag mig ner vid vattnet.

En stor segelbåt ligger förtöjd alldeles vid kajen.

Jag äter glass.

Det gör en av männen ombord också; lojt tillbalutad sitter han och tittar upp mot skyn.

Så jag följer hans blick .., och då förstår jag vad han håller ögonen på.

Forewer .....

Några minuters glädjeinjektion ..?

Fem, närmare.

Okej.

Torsdagsfönstret ...

.... kommer från Emma Nilsson.

"Ett öresundstågs ruta en tidig morgon.

Min make är fotografen.", skriver hon.

Tack till den för mig okända Emma! säger jag.

Ett sent kvällsfönster från ...

.... Monica.

Så här skriver hon:

"Här får du ett sommarfönster från mig.

Bilden tog jag från vårt sovrum i gästhuset hos min väninna i Stockholms skärgård där vi var på besök för några dagar sedan.

Det är sensommarmorgon, långfrukost väntar på glasverandan och rabatten utanför fönstret doftar underbart!"

I Malmö just nu.

Och jag tänker nog inte åka dit.

Nu gäller det att hålla igen lite.

Finns det ...


... en töntigare reklam än den Ö o B har ...?

Tänka sig ....

För två år sedan .., i augusti .., kapten Lintott, småländske Kent och lintottens mormor som är jag, på semester i Grekland.

På Samos.

I Kokkari.

På samma hotell där vi nu ska bo.

Så kändes det.

Hurra, hurra!

Idag fyller den här madamen år.

Femtiofem.

Tänk, att jag tyckte om henne från sekund ett.

Och här kommer ett stort grattis från mig!