Det här är Sandra, en av två städerskor som håller rent i affären.
Vi brukar småprata lite, ja, medan jag gör i ordning vid kassorna, tar in morgontidningarna och rapporterar dom som är kvar från kvällen .., fyller på med cigaretter och allt sånt.
Och Sandra, hon far omkring med dammsugaren eller moppen och några långa pratstunder blir det inte, men så där lite småprat om allt och inget.
 |
Hit ska hon återvända ...
Bilden har jag lånat från en chilensk turistbyrå på nätet. |
Att hon är från Chile, det visste jag, men inte att hon är skild och numera gift med en italienare.
Kanske anade jag - men visste inte -att hon längtar till pensionen, då ska hon flytta hem igen, till Valparaiso och till tjocka släkten och de nio syskonen.
Inte heller visste jag att hennes mamma nyss har avlidit i en ålder av nittiosex år.
"Hon dog två veckor efter att jag varit hemma på besök ...", säger Sandra.
På nästan alla arbetsplatser där jag har varit, har städpersonalen varit nästan osynliga.
Osynliga för den övriga personalen, alltså.
Jag kan på ena handens fingrar räkna de gånger jag har hört någon säga "godmorgon" eller frågat hur städaren/städerskan har det; det är som om dom inte finns.
Någon gång i min ungdom läste mamma Maja Ekelös bok "Rapport från en skurhink" och när det sedan var frågan om att sjuksköterskorna skulle strejka för högre löner, meddelade mamma att det tänkte i alla fall inte hon göra; först skulle sjukstugans städerskor få löneförhöjning, ja, förresten tyckte hon att alla borde ha ungefär samma inkomst - för skulle städpersonalen tacka för sig, så kunde resten av sjukstugan också säga goodbye och slå igen -.
(Jag vet, detta har jag berättat flera gånger, men det finns kanske någon som i n t e råkade läsa dom gångerna ...).
Bacilluskerna skulle ta kommandot!
Och förresten var alla i personalen lika viktiga.
Pappa, trogen socialdemokrat, befarade att mamma hade blivit totalt galen .., fanns där då ingen solidaritet alls med facket och arbetskamraterna, ja, sjuksköterskorna alltså?!
Mamma tyckte precis tvärtom ..., och att en av kollegorna kom hem till oss och satt vid köksbordet och med milda ord och och många argument försökte övertala den bångstyriga kollegan, det hjälpte inte det minsta.
"Men tänk på vårt Ansvar, Ann-Gerd!" sa kollegan uppbragt.
"Ansvar och ansvar ., städerskorna såväl som biträdena har minsann också ansvar!" tyckte mamma.
Nu blev det ingen strejk (hon hade garanterat inte ställt upp) men på något sätt tror jag att allt detta
satte spår i mitt inre.
 |
| Hon, den "icke-solidariska", på ett jeepflak i Bolivia, utdelandes medicin till indianerna. |
Helt ärligt tycker jag att det är bedrövligt hur många behandlar den här yrkesgruppen!
Att byta namn till "hygientekniker" - det är för mig bara ett sätt att än mer nedvärdera ordet städerska - tänk, vilket oändligt viktigt arbete detta är!
Man ändrar ett ord .., snitsar till namnet, just för att man inte tycker att det duger i sig själv.
Är inte alla städare och städerskor själva navet eller grunden i vår tillvaro?
Tänk er en vecka, eller en månad på jobbet utan städpersonal!
Vilket kaos!
Jag minns dom som städade gatorna i Ystad .., vilket arbete och hur där såg ut innan dom kom igång; krossade glasflaskor, McDonald´s-papper, tomma cigarettpaket, ja, allt som människor slänger omkring sig! Och så några timmar senare ..., trottoarerna rena och fina igen!
Så, all världens heder åt er som städar!
Och
här kan man läsa något intressant om städarnas villkor.
(Och så kommer jag plötsligt ihåg nekrologen i Sydsvenskan för många år sedan, där en kvinnlig överläkare på MAS berättade om en arbetskamrat som var så fantastisk; hur denna kvinna hade spridit sån värme och glädje på avdelningen. Jag trodde i min enfald - och det säger förstås lika mycket om undertecknad - att det handlade om en kollega till överläkaren. Det var det inte. Det handlade om städerskan på avdelningen. I glädjen över detta kontaktade jag läkaren som hade skrivit det hela och berättade hur inutivarm jag hade blivit och fick då, en lång berättelse om den avlidna kvinnan och vad hon hade betytt för dem alla! )
