I morgon blir det dragning ....

... i uppmuntringslotteriet.

Ja, bara så ni vet.

Jag har varit så slut på, att vare sig ork eller lust har infunnit sig.

Men nu.

Må

Ni

Tro.

Och så ett eftermiddagsfönster ...

... som kommit susande genom rymden från Skåne, närmare bestämt från Kerstin Hedgren.

Kerstin är en av alla kvinnor som har drabbats av bröstcancer - och klarat livhanken -, så där så man tänker att man nästan blir haffad av någon otäcking, men hinner stänga dörren om sig och pusta ut!

På sin facebooksida har Kerstin dragit igång en insamling till Cancerfonden.
Man kan skänka allt från 1 krona till 1 miljon, ja, mer än så också - och så förstås allt däremellan -, för så är det ju, att alla bidrag behövs!

Vill ni vara med och hjälpa till, så kan ni klicka in er här.

Lillrundan ...

Nästan alltid när pv rastar harry, väljer han Kvarntorpsrundan.
Då cyklar han längs grusvägen mellan två åkrar, svänger vänster rakt ner mot sommarstugeområdet vid hästhagen .., genom hästhagen .., längs lilla stigen, ner till båthamnen och så hem längs lilla vägen och havet på höger sida.

Jag går som regel åt andra hållet.

Först ner mot stranden och idag är detta vad jag ser .., en massa fåglar längst ute på lilla ön, men för långt borta för att jag ska kunna identifiera dem.

Havet är grått och vresigt.
Det dåååånar, fast vågorna inte är höga.

Från Jämtland och Norrbotten kommer de mest fantastiska bilder på höstfärger.
Det här är allt jag hittar.

Så här ser det ut nu .., borta är alla sommarblommorna!
Överallt ligger hästlortar och igårkväll hittade harry ett sälkadaver som han - överlycklig - rullade sig i, till husses ilska och förtvivlan.

Det blev till att duscha och få schampo i pälsen och jag hörde hur pv stod inne i badrummet och muttrade och gormade på harry ..., "varför ska du göra såna här saker .., fy, vad du luktar illa!"

Idag fick harry gå i koppel.

Och så vinklar vi av från grusvägen och går rakt upp för åsen .., kommer först till en fiskarstuga där någon klipper gräs .., därefter passerar vi fabrikör Johanssons bygge som nu är klart och inte en enda gång har vi sett någon människa där!

En välkomnande infart, måste man säga.
Eller inte.

Sen kommer nästa hus .., som är byggt 1809. 

Bakom det här huset finns ännu ett hus, mer som ett gårdshus, mycket lägre och enklare.

Två nästan identiska hus har tillkommit det senaste året.

Båda byggda av Haaks stenhus. 

Det här är det senaste bygget och här har ännu ingen flyttat in, men en av bilarna hade dekalen "Byggstädning" på ena långsidan .., så det dröjer nog inte länge nu förrän husägarna är på plats.

Och här är deras grannar.
Det här huset som har något år på nacken, har flera gångvägar fyllda med en slags singel .., och varje gång jag ser det tänker jag på hur obekvämt det måste vara att gå barfota där på sommaren.

Såna här gångar.
På åkern bakom springer rävar och små kaniner .., ibland går där en älgfamilj och så finns ju alla harar och rådjur, förstås.

Sen svänger vi vänster och passerar "polska ambassaden" och även där finns ett litet gårdshus.
Här, på gården, finns flera träd och alltid när man går förbi hörs flaxandet och tjattret från kajor, skator, duvor och andra fåglar.

På det jättestora lagårdstaket sitter ett sällskap och gör sig morgonfina.

Nästan hemma.
I det lilla röda huset som en gång var arbetarbostad (ligger just nedanför vårt gula .., eller pv:s), bor Elizabeth med z. Hon hyr huset och trots att hon har bott här i flera, flera månader, kanske ett år, har jag bara sett henne ett fåtal gånger!

Bakom det röda huset rinner bäcken ....

.., som passerar Eckes hus, det bortre är själva boningshuset, eller sommarstugan.

"Etthundrasextio år gammalt är huset", förklarade Ecke när vi senast möttes.

Såja, då är vi nästan hemma och nu ska jag tömma tvättmaskinen!

Boktips ...

Cosmos matte berättar om sina lästa böcker och då ska jag också komma med ett tips .., för det ska jag säga er .., att det var länge sedan jag läste en sån oerhört gripande historia.

Ytterst läsvärd!

Och tänk, av en ren händelse ramlade jag över den på biblioteket.

Ps. En blogg har hon också, författarinnan. Den hittar man här. Ds.

Så här ser det norska omslaget ut.

Nja, jag föredrar det övre.

Torsdagsfönstret ...

... finns i ett litet gult hus nedanför en kulle, allt uti landet Halland.

Där det bara regnar och regnar och regnar och regnar och regnar och regnar.

Apropå Åbergs Trädgård

... ja, dagens fönster var därifrån och jag skrev att Åbergs Trädgård, det är nästan som paradiset, ja, fast kanske lite överdrivet ...?

Den lilla videosnutten visar Kjell Åberg .., denne underbare man som är så varm och sätter sån prägel på hela trädgården! Och den undre bilden visar hustrun Lena .., driftig och energisk och påhittig och gladlynt!

Och så, apropå paradiset .., kommenterar annannan så här:

annannan sa...

"Nja, varför inte? Ett slags paradis i alla fall, ett exempel på hur man kan _åstadkomma_ ett paradis med hjälp av händer, hjärta och tankar. 

 

Mostern och jag var där för en och en halv månad sedan, en halvregnig halvvarm dag. Vi mötte Kjell Åberg direkt på vägen in och han (som inte känner oss mer än han känner någon annan kund) stannade och frågade om det var något vi undrade över.

 

(Det var det. Ifall caféet var öppet och vad som var lämpligt att plantera på en kyrkogård i slutet av augusti). Sedan åt vi himmelska kakor (som chokladbiskvier men med rabarberkompott i stället för smörkräm) och jag köpte mörkröda sirliga höstöga att sätta i krukorna vid trappan i föräldrahemmet. De är otroligt vackra mot stengrunden och den vitkalkade väggen. Om de är kvar nästa gång jag kommer hem ska jag fotografera dem.

 

Ett paradis som man kan ta med sig en liten bit av när man åker."

Dagens fönster ...

... fångades i ett av växthusen på Åbergs Trädgård i Ystad.

Paradiset på jorden, tänkte jag skriva, men det var kanske att ta i.

Men underbart vackert är det där.

DBIV för Cecilia N i Härnsösand ...

Det är nog att jag följde med maken ut i skogen i måndags. 

 

Vackert väder och det blev bär plockade också.

 

Cecilia N

Det sket sig ....

Dom där tre hellediga dagarna som glittrade för mitt inre, dom försvann all världens väg.

I morgon blir det jobb från åtta till två .., torsdag fyra till åtta, men fredag, dåååå kanske ...!

Nåja, jag gör som mamma .., "lever med siktet inställt på lönen".

Hon brukade leende säga just detta och menade då förstås den himmelska lönen.

Själv tänker jag på nästa lönebesked.

På resekontot finns nu - efter äventyret i London - endast tusen kronor!

Jo, men då blir det jättebra med extrajobb.

På´t igen bara!

En vanlig tisdag ...

Glädjerader från Eva från Tyresö som vet att någon tycker om små fågelfjädrar ....
Då tejpar hon fast en sån.
Och hon berättar om svampplockning och våfflor.

Och björnbär.
Jag läser och blir varm i hjärtat.

En vanlig tisdag innan det är dags att åka till affären, kan man titta på underbara Katherine Hepburn och likaledes lika underbare Spencer Tracy!

Vilken film! 

Vilka skådespelare!

Innan man lämnar sängvärmen kan man läsa några sidor från låneboken och man tänker att med vissa författare är det så att man alltid känner sig hemmastadd.

Jorden runt på fem minuter ...

Hebergs Auktioner .. inte långt härifrån.

Oavsett om det gäller Anna i Sheffield som berättar om sin ofta hektiska vardag - varvat med de allra mest ljuvliga promenader -, eller Monica i Frankrike som tar oss med på svindlande åkturer över Alperna eller låter oss följa med in i doktorns väntrum .., eller en annan Anna, en som bor i Portugal och som berättar om kampen för att få forskningsanslag, eller som idag: Guy från Arvidsjaur - numera Thailand - som har var varit och tittat på en soffa, så är det alltid lika intressant!
 
Och sista raden i Guys inlägg - ååå - den fick mig att le stort!

Nu blir det frukost och därefter hyrfilm.

Ja, det kan man ägna sig åt när man arbetar kväll.

DBIV för Ulrika i Västmanland ...

 

Veckans bästa är också det bästa på väldigt mycket mer än en vecka: jag har varit på mina vänners bröllop. Bruden är en av mina allra närmaste vänner, och brudgummen är även han en mycket kär vän. Jag hade lyxen att få vara hos och med dem under hela helgen. 

 

Bodde hemma hos dem och hann umgås med dem och ett helt gäng andra underbara människor även utanför själva bröllopet, så att säga.

 

Själva vigseln skedde i deras trädgård och sedan blev det middag och fest i en lokal inte långt därifrån. Underbart underbart bröllop! Annorlunda och till 100% alldeles väldigt L & T. 

 

Och trots att gästerna kom från alla möjliga olika "världar" så kändes det (och inte bara för mig törs jag säkert påstå) som om vi alla känt varandra länge -helt enkelt en fantastisk stämning!

Dagens fönster ...

... finns i ett torp i trakten av Alingsås och där har Ulrika varit på "Världens Bästa Bröllop".

När jag tittar på den lite grovhuggne mannen på tavlan, tänker jag osökt på den här konstnären.

Ja. liiiite i alla fall.

Emil från Småland ...

En klar fördel är det att ha brorsöner som är utbildade till snickare, elektriker eller rörmokare.

Ja, i alla fall om man har ett hus som nu och då fordrar viss tillsyn.

Idag är rörmokaren Emil här och monterar nya element.

Sedan en tid tillbaka arbetar han, som så många andra ungdomar, i Norge, närmare bestämt i Bergen.

"Jag arbetar åt ett bemanningsföretag och det är mest irländare och svenskar .., irländarna är förresten himla trevliga ..., och haha , nej du .., jag är nog den mest rödhårige av dem", säger han. 

Två veckors hårt arbete, därefter en veckas ledighet.

"Helt perfekt, det passar mig bra ...", säger rörmokaren.

Och på den här veckans ledighet åker han således på jobb hos sin farbror.

Emil är Stenbock .., nr 3 av 4 syskon, har vänster tumme upp och ett filurigt leende.

Och så är han singel.

När fyra element är på plats (det bakom soffan får justeras senare .., det blir inte riktigt i synk med fönsterbrädan, men jag säger att det spelar ingen roll .., vi har ju alltid soffan stående framför fönstret ...), tar herr rörmokare paus.

Det gör även harry, som har busat våldsamt med vallhunden Sverker som har gjort Emil sällskap och finns utanför bild. pElle bryr sig inte ett dugg i främmande hundar .., han bara ligger där som en kung, precis som alltid .., viftar lite med kloförsedd tass när Sverker blir för närgången, men för övrigt är det helt lugnt.

DBIV för annannan i Portugal ...

Hej Elisabeth,

Den här gången har jag lagt in en massa länkar.

Och så skickar jag med en något märklig bild på scenen i Casa de Música innan kören kommer in.
Det är nämligen strängt förbjudet att fotografera under själva konserten och jag satt dessutom av en händelse vid sidan om en dam som går på samma yoga som jag och hade därför ingen lust att sticka ut genom att bryta mot denna bestämmelse.

Den här veckan kan jag inte välja mellan det här och det här och en ljuvlig stund i solen på lördagsförmiddagen när jag inte jobbade (till skillnad från lördagseftermiddagen och söndagseftermiddagen och förra helgen) och en mycket fin konsert med Musikhusets kör som sjöng renässansmusik a capella dirigerade av Paul Hillier (annan kör, annan kompositör men musik från samma epok).

Det var en bra vecka. Och den vecka som nu börjar har bara fyra arbetsdagar (fredag är helgdag här, till minne av att man den 5 oktober för 102 år sedan installerade republik i Portugal) och i morgon vid middagstid släpper jag greppet om en mycket krävande arbetsuppgift. Det blir också bra.

Hälsn
annannan

Måndagstankar ....

Man kan fundera över om män i allmänhet - ja, i Saduiarabien - är mer lättantändliga än andra .., ja, när kvinnorna i Ikeakatalogen helt enkelt har retuscherats bort - vips bara - så var dom försvunna från alla bilder! 
Oj, så enbarmligt dåligt! 

I Dagens Nyheter kan man läsa att kastrerade män i genomsnitt lever fjorton år längre än män som fått behålla sitt heliga.
Se där.
Hmm ..., man kanske skulle höra med pv hur han ser på sin framtid ?
Sen kan man ju fundera över, ja, huruvida kastrerade män lättare skulle tåla att läsa en ickeretuscherad Ikeakatalog?

Söndagkvällar kl.21.50 är numera Helig Tid.
Då sänds nämligen brittiska tv-dokumentären Akuten och jag har sagt det förut och säger det igen: jag tycker att den är helt fantastisk!
Så mycket värme, humor, allvar, sorg, glädje ..., allt på en gång!
Missar man programmet, finns alltid SVT-play.

Orkar man inte titta på hela Akut-programmet, kan man få en kortversion av livet på en - nej, inte akutmottagning -, men väl på en vårdcentral, genom att klicka in sig här.
Den doktorn var ju nästan före sin tid.

DBIV för Agnetha i Skellefteå ...

Det bästa som hänt mig i veckan är att Emelie, min yngsta dotter, kom hem på besök från Uppsala och hade med sig sin lilla kattunge.

Plus ett besök i Obbola i lördags för att fira min äldsta dotters födelsedag.

DBIV för Turtlan i Karlstad ...

Det kanske är en upprepning men min bästa blir söndagens båttur! Årets sista tur.

Sol, vackra höstfärger och vår fina båt. Vad annat kan bli bättre?

Vi åkte till min favoritö med den fina fyren. Pytt i panna med ägg som båtlunch. Sen en promenad runt ön som inte är stor så vill man så tar det högst 5-10 minuter. Men vi gick sakta runt över de fina klipporna med varsin kamera. Det var lugnt och stilla med ett vackert ljus.

En fin dag som förgylldes med de här tre små fina sommarblommorna där på en ö ute i Vänern.

Nu får vi längta till nästa båtsäsong.

Turtlan

Dagens fönster ... och några hyrda filmer.

.... finns i Halmstad bibliotek och det ska jag säga er .., att har ni vägarna förbi Halmstad, då är ett besök i biblioteket ett "måste", i alla fall för den som är det minsta intresserad av arkitektur.

Vilken rymd där är!
Sååå vackert!

Där tittade jag in igår - det var när vi var på väg till Sonja och Gösta - och jag hyrde tre filmer och några böcker, så nu har jag nånting att syssla med under veckans lediga dagar.

Här är filmerna: 

1. Adams revben.
Jag ÄLSKAR dom här skådespelarna och jag älskar filmen!

2. Brief Encounter - har jag mig veterligen inte sett tidigare -, 3 Oscarnomineringar fick den -.

3. Broderier - också helt ny för mig -. Verkar intressant.

"Nä, men gode värld, Gösta!!"

Och denne åttioårige gentleman, tillika morbror till pv, är fylld av entusiasm!
Nu ska han minsann lära sig!

Ett mailkonto fixas ("lägg in din adress Elisabet, så kan jag skriva till dig och här är en till som vi ska ha med, han heter Ulf  ...!" säger han upprymt) .., vi ordnar med bokmärken .., och med oförställd förtjusning läser han kommenterarna på bloggen där några bloggvänner kommenterar bilden av Gösta i hängslen.

Alldeles extraglad blir han över qi:s rader ,-)

Så här lyder kommentaren från den nyblivne lap-top-ägaren:

Anonym sa...

tack snälla alla för de vänliga
kommentarerna om mig!
hälsningar till alla i Elisabets
trevliga och goa bloggaregäng.
hälsningar morbror Gösta.

Men det är kämpigt ..., nej, inte alldeles enkelt och hur ska man nu skriva adressen och ...?

Gösta, om du vill se filmen igen, klicka då här.