Det bästa för friherrinnan i Steninge ...

Den gångna veckans bästa var utflykten till Ystad med Bettan.

Vi bara gick runt och tittade.

Ja lite shopping blev det väl också.

Väldigt vacker stad.
 

Även helgen var varm och fin, så jag satt utmed husväggen och åt frukost.
Härligt!

Men nu idag verkar det som om hösten har kommit ifatt oss.

Friherrinnan

Sju månader ....

... nästan på pricken, är det sedan det nya knäet kom på plats och idag när jag gick johanssonrundan med harry, så tänkte jag att nu ..., nu börjar det kännas riktigt, riktigt bra!

Halvvägs är det uppförsbacke och det går det med.
Härligt!

Nere vid havet blåste det rejält .., men jag hade garderat mig med mössa, halsduk och fingervantar och luften var ljummen och solen gjorde sitt bästa för att tränga igenom molnen.

Och visserligen finns här ebb och flod, men såååå till den milda grad med lågt vattenstånd som det var nu på morgonen, var det länge sedan jag såg! Där vita pilen är, där går vattenlinjen i vanliga fall, sommartid. Nu, kan man ju nästan promenera torrskodd runt lilla halvön!

Nästan hemma hälsar jag lite på ett av två ston som går i en jättelik hage för sig själva.
Och öronen framåt .., det har AP lärt mig att så ska det vara.

Idag har Birgitta namnsdag ...

På bilden ser ni en av alla birgittor, nämligen min storasyster, hon som sedan evigheter tillbaka bor i Australien.  Jag tror att vi har setts tre gånger under loppet av trettiofyra år!

Birgitta har alltid varit en äventyrerska.
Hon var den av oss tre systrar som mopsade sig mot pappa (som var ganska sträng ibland) .., hon åkte till New York och arbetade som au pair när man knappt visste vad ordet betydde .., efter tre dagar i Stockholm träffade hon mannen som hon skulle gifta sig med och fortfarande är gift med .., hon är envis som synden, tålig, modig, rättfram så hälften hade räckt .., slog nästan ihjäl sig när hon skulle beskära ett träd och då dråsade i backen och slog huvudet i en betongsarg ..., hon har ett härligt gapskratt och går ofta på teater och ser film och är väl den mest kulturella av oss systrar.

Birgitta var sex år när hennes mamma dog och det har säkert påverkat hennes liv.

På besök hos sonen Fredrik i Portland ...

Och varje morgon har jag i min mejlbox ett brev från den här madamen .., där hon berättar om livet down under och vad dom har ätit till middag (ofta med superlativ som "skitgott!") och vilken bra film hon har sett eller vilken bra bok hon har hittat!

Hon läser absolut inte bloggar .., bryr sig inte om Facebook eller Instagram, men det struntar jag i .., jag säger grattis på Birgittadagen ändå!

Det gäller även alla ni andra som heter Birgitta ..,goa, rara bloggvänner eller bekantingar!
Grattis-grattis!

Min egen glädje ...

Nästan som nobelfest. Vilket ljuvligt papper!

Å, sicken lycka, att upptäcka att man är ledig den tionde december, då, när det vankas Nobelfest!
Helt ärligt fullkomligt älskar jag att sitta i soffan och titta på spektaklet, från början till slut.
Halleluja!

Ännu mera glädje: att bläddra i sin kalender och då inse att man - enligt schemat - är fri såväl julafton, juldagen som annandagen! Klang och jubel!

Sist av allt: tacksamheten över en omtänksam Bodil på jobbet igår!
Jag hade strulat till det med ett kvitto - eller egentligen blev det tre i ett, men samme kund  - och i mitt försök att skriftligen förklara det hela för Bodil som ska bokföra eländet, tyckte jag att det bara blev krångligare och jag tänkte .., men ååå, hon kommer ju att tro att jag mist förståndet!

Det trodde hon  i n t e.
Hon var bara helt underbart vänlig.

Tisdagsfönstret ...

... finns i ett gult hus på en kulle, allt uti det fagra landet Halland.

I början av oktober ...

Lövhögar nästan överallt och friska vindar!
Jag tar harry med mig och går på Johansson-rundan .., ner mot havet, sen höger och så höger igen uppför ljungheden.
Solen flödar .., men jag har - detta till trots - stickemössa, halsduk och fingervantar!

På toppen är detta det andra huset vi passerar.
Det är här fabrikör Johansson har sitt sommarviste.
Överallt syns övervakningskameror .., där finns en stor, otymplig elektrisk grind med larm .., men aldrig att där är några människor i huset!

Fjärde huset på rundan är tämligen nybyggt, har kanske något år på nacken.
Det är uppfört i samma stil som grannhuset som skymtar där vid garaget.
Fina hus, tycker jag, men små fönster.
Grannhuset som bara skymtar .., har förvandlats från en åkerplätt till rena drömträdgården!
Två jättehäckar med bokharabinda lummar till det hela .., där finns även en lekstuga, en syrénberså,
en damm - inhängndad av ett staket i pil - .., och där finns mängder med buskar och ja, det är så fint!

Eckes hus är det sista vi passerar.
Eller hus och hus, det är uthuset, lillstugan.

Och detta - Stora Stensjö - är det tredje huset längs promenadslingan.
Det orangefärgade huset bakom det stora, hör också till.

På väg hem .., "polska ambassaden" syns längst vill vänster i bild.
Här, vid gärsgården, såg pv en orm i somras.
Nu är där lugnt och fridfullt .., bara ibland möter man en travhäst med sulky i släptåg ..., då gäller det att hålla sig på behörigt avstånd.

Efteråt, när vi väl kommit hem, räfsar jag upp gräsklippet och fördelar i rabatter och växthus och sen sitter jag nog i en timmes tid ute på altanen, med ansiktet vänt mot solen.
Det är nästan som sommar!

Typiskt ...

... katter .., att hitta den absolut mest krångliga platsen att lägga sig på.

Knöligt, bökigt .., trångt.

Perfekt! tycker sigge.

Måndagsfönstret ...

.... fångades i Långshyttan, Dalarna och det var Ulrika som höll i håven.

Tack och bock!

Veckans vinster i DBV ....

Det här är förstapriset; en gåva från friherrinnan Lena i Steninge.
Visst är den helt ljuvlig .., den lilla raden av domherrar!!

Andrapriset är ett dubbelvikt kort, målat/tecknat/författat av den kreativa madamen i Jämtland, hon som nyligen besökt Stockholm och tittat på musikalen Chicago, nämligen Eva på Frösön.

Titta, så många detaljer hon fått med på bilden!!

Nu är ni alla varmt välkomna att dela med er av just er glädje!

Dragning på lördag mitt på dagen.

Ps. Om Friherrinnan eller Eva skulle bli vinnare, får ni glödhett chilipulver från Västmanland i pris. Ds.

Den sjunde dagen ...

Lördageftermiddag är det full fart i affären .., vi är två som arbetar och det finns hur mycket som helst att göra! Mejerikylen fixas .., backarna är tunga och otympliga .., Fanny frontar juiceavdelningen och gör det med den äran - det blir jättefint! - .., brödvagnen ska förberedas .., och eftersom vädret är så vackert har många sommarhusägare kommit körande från Småland och släpvagnar hyrs ut (nu röjs det i sommarstugorna!) och lämnas tillbaka och det spelas på hästar och Lotto, Keno och Lången.

En äldre man är irriterad över att det inte längre går att tanka och betala med kontanter.

"Nej, jag äger inget bankkort och tänker inte skaffa något heller och inget bensinkort ska jag ha .., nu är det ju hopplöst att tanka!"

Visserligen brukar han låna sin frus kort, men själv tycker han att det borde införas nån slags "bongar", så där så att kunden betalar för x-liter bensin i butiken, får med sig en "bong" som ansluts/kopplas till bensinpumpen och på så sätt skulle inga kort behövas.

Ja, en inte alltför tokig tanke, men jag antar att bensinbolagen gärna ser att korten ska användas till så mycket mera än bensinköp .., men mannen är ihärdig .., och jag föreslår att han kontaktar något bensinbolag och framför sin idé.

Mera kunder.
Två av dem (som inte är bekanta) visar sig vara från Kalix och den ena - en ung flicka med ljust hår - säger ..."men oj, är du norrlänning! - när det är hennes tur att betala.

Ja, så där håller det på.

När jag moppar hemåt vid kvart över åtta, är luften ännu mild.
Inte en enda bil möter jag.

Och nu är det söndag och fortfarande helt ljuvligt höstväder.

Tittar i mobilen.
Äldsta dottern har nu På Riktigt påbörjat sitt nya arbete på KS/neonatalavdelning, enbart attjobb ..,  och hon skriver att hon är på väg hem för att sova.
Sonen var igårkväll på nån slags fest, lät glad i luren när jag ringde .., och om bara några dagar susar mellanbarnet, AP, iväg till Ghana.
Min storasyster i Australien skriver i sitt dagliga mejl om trädgårdsarbete och ett teaterbesök.
Så många olika liv det ryms inom en och samma familj/släkt, tänker jag.

Mitt eget liv är som en stillsam flod ...., samma yrke i fyrtio år .., DN och GP och mat och sömn .., resedrömmar och längtan efter en hotellövernattning i Ystad .., ja, det är väl vad det handlar om för egen del.

Och här och nu ...?
Jo, Pv ordnar med räkgryta .., jag ska dammsuga och plocka undan, men först ska håret torkas.

Det är för övrigt något konstigt med mitt hår den här hösten;  det är som om det har tappat precis allt liv!

Over and out.

Dagens fönster ...

.... finns - även det - i det lilla gula huset inte långt från hästhagen.

Och bäcken.

Det bästa idag ...

Den gamla resårlösa baddräkten duger gott. Några nyckelben syns inte till.

.... var inte doppet i sig, utan stunden på stranden - efteråt -.

Det är helt ofattbart hur varmt och somrigt skönt det är just idag .., nästan vindstilla .., och man hade lätt kunna ta med sig solstolen och bara sitta där nere och njuta.

Efteråt blev det kaffe och en kanelbulle på altanen.

Och om två timmar stundar jobb .., nu är det slut på friheten och dags att tänka på plu-nummer, Lotto, mejerikylen, datumkontroll, brödvagnen och allt möjligt annat.

Och så blev det dragning ....



Grattis till dom tre vinnarna till dessa excellenta priser - sytråd, chilipulver och en bränna-fett-dvd med Paolo Roberto! K a n   det möjligen bli bättre :)

Vinsterna går med posten idag och borde vara framme på tisdag.
(Pytsade i en extravinst i kuverten .., håll i hatten! säger jag bara).

Från hjärtat tack som delade med er!

Lördagsfönstret ...

.... finns i ett litet gult hus i landet Halland.

Till vänster om sängen, vid det fönster som inte syns i bild, står travar med plastlådor fyllda med äpplen.

Från Skåne ...

... närmare bestämt från Klippans yllefabrik, kommer dom - i mina ögon - så fina bordstabletterna, inhandlade igår för en billig penning.

Och såklart borde jag ha haft matchande tallrikar, men det har vi inte och det går bra ändå.

Oktober ...

Så här var det.
Vindstilla.
Småfågelkvitter, men bara lite.
En sädesärla nere vid strandkanten.
Sjöfåglar längre ut.
Skarvar med utbredda vingar ännu längre ut.
Fjädrar i sanden.
Vågkluck.
Löv på marken.
Prassel.

Jag kände en alldeles ofattbar tacksamhet över att få leva.

Dagens fönster ...

... finns i Ystad.

Bilder från en resa ...

Idag tog jag med mig friherrinnan på en sväng till Skåne. 
Vi åkte vid tiotiden och kom hem nio timmar senare.

Nå, men vad gjorde vi då
Jo, vi besökte Klippans yllefabrik som är som himmelriket!  

  
Alldeles helt bedårande filtar finns där! 
Sen körde vi till Hörby och ytterligare några kilometer ut på landet och drack kokkaffe hos min för dagen inte rödvitrandiga störstasyster och harry lekte med dalmatinern tara och livet kändes gott att leva.

Och så Ystad.
Vi promenerade på gågatan .., jag hälsade på bekanta ansikten och blev glad över vänliga leenden.
En tygaffär besöktes och muddar till anoraken inhandlades.

Gågatan bjöd på bekanta ansikten och andra - helt okända -.
Vi såg utsidan av min lägenhet vars fönster nu inte längre är mörklagda, men allt ser så ruffigt ut på Regementsgatan och jag förstår det inte .., jag tycker ju att där var så fint.

Och vi gjorde ett besök på Ejderns gruppboende, där Eva-Lena och Marie hade eftermiddagspasset.
Det hade bakats kanelbullar och nu bjöds dom boende på kaffe med färska bullar.
Anar ni doften ...!

Vilket underbart boende detta är!
Av de som var där under mammas tid, var endast ett ansikte bekant mig för, damen som var född i Polen och tyckte så mycket om att dansa och vars förnamn nästan enbart består av konsonanter.

I en annan fåtölj satt en kvinna som tidigare var kund i lilla affären Fridhems Livs.
Hon var solbränd i ansiktet och en av få boende som - enligt personalen - hade trivts med att sitta ute på den härliga balkongen i sommar!

Åbergs Trädgård ville jag gärna visa upp för friherrinnan.
Vi kom dit en halvtimme innan caféeet skulle stänga och jag frågade om där fanns någon mat kvar ..., "ja, soppa kanske ...", svarade expediten som nog gärna ville gå hem för dagen och jag lovade att vi skulle skynda oss.
Nåja, vi fick vår mat (rödbets, - och chevrépaj ...), även om det kändes lite avslaget.
Bemötandet, alltså.
Nästan så där som att man inte var välkommen.

Nu kan ju alla ha en mindre lyckad dag och jag har säkerligen själv kanske uppfattats exakt likadant, när någon kund kommit in i butiken just innan stängning .., så jag borde akta mig för att säga något negativt.
Maten var i alla fall god och alla andra gånger har det varit precis tvärtom - det vill säga - jättetrevligt.

Och en ljufvligt vacker syrénhortensia för 165:- fick göra oss sällskap hem.
Den ska planteras vid sydvästväggen i morgon.

Gågatan, igen och Lerans Keramik.
En mer underbar innergård har jag svårt att tänka mig.
Ser ni blåregnet (för dagen grönt) som väller ner över gården?
Expediten hälsade vänligt ..., och efter en stund frågade hon hur jag trivdes i Halland och så blev det lite småprat så där.

Sista bilden - Österportgymnasiet - där Anders en gång stod och väntade tillsammans med sina klasskamrater när det var dags för studentavslutning. Det var en dag fylld med dubbla eller trippla känslor och den separerade delen av familjen skulle på kvällen umgås "som vanligt".

Det tar tid, det här med att läka sår.

Nu, är det helt annorlunda.
Och nu .., är jag hemma i landet Halland, som mötte oss med en fullkomligt magisk solnedgång!

Dagens fönster ...

Hej.

Här kommer ett fönster till dig från Reykjavik. 
Det är vårt lägenhetsfönster som vetter ut på Laugavegur som är en citygata med massor av små butiker.
Vädret är typiskt isländskt, dvs regn och kyla :)

Hälsningar Christel.

Idag ...

... blir det Johanssonsrundan med harry ..., förbi hästen i hagen nära Eckes och lillkatten Messi som springer in i hagen och blir jagad av unghingsten och aldrig har jag sett Messi springa fortare, nästan som en raket .., ja, rädde sig den som rädda kan! ..., och så förbi Stora Stensjö och det vackra huset i sten .., vidare mot Fabrikör Johanssons enorma hus där aldrig någon människa syns till, ja, förutom trädgårdsarbetare som ligger på knä och gör fint på tomten .., sen ner mot havet till ....

 ... där jag upptäcker en man som ägnar sig åt multifiske .., det vill säga, han har två uppställda spön och ett i handen och det är bara att hoppas att han får napp .... och ute på ön där mitt emot, hörs inte längre några skrin från sjöfåglar .., nu är där alldeles tomt, i alla fall ser jag inga fåglar.

Åt andra hållet till, med hjälp av zoom som gör att allt ser så nära ut .., och ännu går några hästar i hagen .., båtarna är inte upptagna .., igår såg jag minst tre som var ute och tog upp nät ..., och ljungen blommar försiktigt .., ut och in ur enbuskarna flyger småfåglar .., och tänk, det är nästan vindstilla, men bara nästan.

Nästan hemma. 
Vi har mött en blonderad kvinna med fart i benen och nere vid parkeringen den äldre mannen med sina två terrier .., det är allt. 

Och nu är vi inne i oktober och igår passerade den allra första av årets julmust på bandet.