Två minuter blev två timmar ...

Igår var jag med om nånting som var så helt ..., ja, jag vet inte hur det ska förklaras. 

Nästan alltid (tror att det har med medicinen att göra) blir jag våldsamt trött vid halvsex-tiden på eftermiddagarna. Med "våldsamt" menar jag, att det inte på något vis i världen går att hålla sig vaken. 

Lägger jag mig då ner - vilket jag gör -slocknar jag ögonblickligen och  sover sååå djupt och hårt. En halvtimme, kanske. 

Samma trötthet igår. Pv sitter i loppisfåtöljen och läser DN .., det är eld i kaminen.

Vaknar efter vad som känns som flera timmar .., yrvaken och helt borta, kastar en blick på väggklockan och frågar pv om klockan är halv tio? Nej, den visar sig vara tio i sex. 

"Du har bara sovit i max 2 minuter!" säger då pv. Detta var som ett trolleri. Att uppleva sig kunna sova så djupt - helt borta från denna världen - vakna och tro sig ha sovit i timmar och då få veta att sömnen endast varat i några fjuttiga minuter! Men  h u r  går detta till?  Det känns som om hade man varit sövd, jo, exakt den känslan .., som när narkossköterskan/läkaren säger "hejdå Elisabet!"

Någon annan som upplevt detta ...?

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är Monet.

"Det här är min kära bonuspappa, den gamle piloten och stridsflygaren. 

Det är viktigt med väder och här kontrollerar han hur det ser ut inför den stundande hundpromenaden. 

Någon gång i mitten på 1960-talet i skånska Klippan."

// Tack Monet! säger jag. 

Här en länk om hennes bonusfar, Hans Rehnvall, född 1916 i Sundsvall

Monet skriver vidare: "Han uppnådde den aktningsvärda åldern av 102 år och tackades av på sin 100-årsdag av ÖB Micael Bygdén som den då äldsta levande svenska flygvapenpiloten vid en stor ceremoni och flyguppvisning i Kallinge/Ronneby. 

Lite komplement om du vill. Här är filmen ”Attackflyg” från,  jag tror, 1957. Hasse var divisionschef för Lansen och det är han som syns som pilot i filmen. Han har dessutom filmat nästan alla sekvenserna under pågående flygning - den här dagen från en övning på Öland till ”en tur upp till Lappland. Filmens sista replik: ”Det går undan nu för tiden”, är fortfarande en familjeklassiker och används av oss alla när det just går fort.

Ny soffa ... 

Så här är det: vår hörnsoffa Ektorp som står här i vardagsrummet, den är så nedsutten så det finns liksom inga gränser. Allra mest har dynorna säckat ihop där Harry och Sigge ligger och det ser bedrövligt ut! 

Vi har sedan lång tid tillbaka bestämt oss för att vänta med nytt soffinköp, i alla fall inte förrän har Harry har gått hädan. Det är liksom ingen idé annars.

I kväll tog jag i alla fall en promenad hos såväl Mio Möbler, Ikea och på Marketplace, bara för att titta mig omkring lite. En sak har jag i alla fall konstaterat: sofforna är numera extremt stora .., ja, sittplatser för hela släkten (och den kan gärna vara stor) tycks vara det som gäller! Hur stora vardagsrum har människor egentligen ...? Förresten kan jag gärna tänka mig att vara utan hörnsoffa och i stället ha en 3-sits och 2 fåtöljer.

Dagens soffor är dessutom så djupa och när man inte är långbent, då kommer mina ben att hänga och dingla om jag sitter nära ryggdynan! 

Hur ser det ut hos er? Vad har ni för sorts soffor? Vilka önskemål har ni det gäller en bra soffa? Kom gärna med förslag! (Bild från min lilla 1:a i Ystad). 

Bilden från när vi enbart hade en 3-sitssoffa (samma märke, Ektorp).

Dagens fönster ...

Ack, att vara lillebror och bara få stå och titta på när faster och storebror är ute på äventyr ..., och farmor, hon skyndar sig förstås och hämtar sin mobil för att ta en bild.

Den där farmorn säger också att hon fullkomligt älskar små, knubbiga händer.

Förälskelse ...

Kan man falla pladask för ett trappräcke ...?

Jodå. Det gjorde jag hos AP på Ekerö. 

Sååå enkelt och så vackert var det!

 

Idag ....

.... ser havet ut så här. 

Noll strand i sikte .., den är helt översvämmad! 

Det är när jag ser havet så här .., som jag känner rädsla. Det är sååå mäktigt .., man är så liten. 

Och dånet hörs ända hem till oss.

Dagens fönster ...

"Idag är dom två i samma fönster!" skriver den flinka madamen i Porto. 

Och tillägger - det gäller den svarta katten till höger - : "Detta är Drottningen av samma gata." 

U n d e r b a rt! säger jag, som i skrivande stund lyssnar till den allra ljuvligaste musik av John Rutter, nämligen "The Lord bless you and keep you."

Februari och den där recensionen ...

Veckan innan jul var vi inne på Elgiganten i något ärende och råkade då få syn på en massa olika brödrostar. 

Vår gamla (Moulinex) var skruttig och nu slog vi  till - väldigt impulsivt och utan att ha läst igen en enda recension - och brödrosten Menuett fick göra oss sällskap hem. Priset: 199 kronor.

Det allra första vi lade märke till, var att sladden var extremt kort, ja, så kort, så för att använda kaffebryggar-uttaget, är vi tvungna att sätta brödrosten ovanpå kaffebryggaren. 

Ovanför diskbänken finns en avlång lampa med ett uttag, men då når inte sladden ner till bänken, utan blir liksom hängande i luften. 

Nå, men hur rostar den då? Jo, bedrövligt dåligt. Här ett levainbröd (ja, jag vet att det inte är det mest hälsosamma - eller inte alls - men jag äter EN brödskiva per dag numera och då tycker jag att rostat bröd på morgonen är underbart gott!). 

Tycker ni att det ser aptitligt ut? Nej, inte alls. Då ska ni veta hur den andra sidan ser ut .... 

Nämligen så här! Det visar sig att glödtrådarna på motsvarande sida inte alls fungerar och när jag läser recensionerna, så här 1 dryg månad senare än när vi köpte den ..., så är detta något som tydligen hänt även andra köpare. 

Att sladden är på tok för kort, är något som många  klagar på .., somliga har återlämnat brödrosten just av den anledningen. 

Vad lär man sig av detta? Jo, att man naturligtvis får det man betalar för (inte ens det!) och att man måste vända brödet själv om man vill ha det rostat på båda sidorna. Detta var på rostgrad nr 5 av 6.  Kontentan är: Menuett brödrost visade sig vara ett bedrövligt köp och ska nu återlämnas.

Kväller, en fönsterittare från Ekerö och Ingunn på väg ...

För den som - likt undertecknad - ofta surfar runt på instagram, är det ingen konst att se vad klimatförändringarna gör med vår värld. 

Det är jordskred och översvämningar och inför i morgon har det i Norge utfärdats röd varning - vilket innebär vindar upp emot 50 meter/sekunden, det vill säga, orkanstyrka!

Hu, så ruggigt! 

Kalufsen på bilden tillhör lille Viggo; detta ständiga solsken som jag ibland kallar för "Potifar" och fråga mig inte varför. 

Den riktige Potifar var tydligen hovman hos Farao i Egypten.

Denne gosse har sån rytmkänsla, så sjunger man bara minsta lilla strof, så vaggar han i takt! Garanterat inga gener från hans farmor.

Apropå översvämningar.

Här en bild från Hörby - det var i förra veckan det -. Och här en länk till reportaget. Bilden togs av Ebba Granath/Sveriges Radio. Är det inte snö, så är det regn. 

Något annat. Var gång man handlar något från nätet, kommer ofelbart ett mejl där företaget i fråga önskar få veta vad man tyckte om varan, ofta innan man ens har fått paketet. I morgon ska jag här på sidan lägga ut en recension - inte ens ombedd - på en vara med namnet Menuett. Vilket uselt köp vi gjorde!

Ivardagen .., sigges flykt och lite annat ...

Idag har alltså sonen namnsdag, men det skulle även den här lille gossen - Ivar Nilsson - ha haft, om han nu hade fått förmånen att leva i 114 år. 

Jag älskar bilden med dom korviga strumporna och ser det nästan inte ut som om han tänker sig att ha den vänstra handen i något som liknar en ficka, men kanske bara är ett skärp? Aja, baja lille Ivar-Nicke!

Sonen tycker väl måttligt bra om sitt andranamn, men jag har på senare år mött flera små Ivar-pojkar och tycker att det är jättefint. Det är ett vanligt namn i Norge (oftast då som Iver), Lettland (Aivars och Ivars), Island och Estland. 

Frågade äldsta dottern om hon kommit ihåg att gratulera morfar idag? Jodå. 

"Men han var ute och jagade hare där uppe i himlen och hade inte tid att prata, han skulle återkomma senare!" sa hon. 

För övrigt? Ganska flitiga har vi varit idag. Köpte någorlunda billig nötfärs och har frusit in flera platta paket .., pv har gjort en hel ugnsplåt med lasagne (ska vidarebefordra till friherrinnan och A-M till lunch/middag) och själv kokar jag färsk kyckling, som ska bli till middag med currysås och diverse grönsaker. En annan kyckling ligger och bidar sin tid i kylskåpet. Den ska ugnstekas. 

Och fåglarna har fått mat och lite överbliven gröt .., pv har suttit i gästrummet och spelat på pianot, samt sjungit .., någon slags renässansmusik och det kunde han konstatera, att detta föll inte Sigge Nilsson i smaken. Sigge låg nämligen på sängen när pv slog sig ned och det tog inte mer än två minuter, så hoppade han ner från sängen och krävde att husse skulle öppna dörren och befria honom från detta oljud!

Medan jag skriver detta, sjunger Tony Bennett duett med Billy Joel ... "The good life". 

Gapskrattade idag på morgonen åt något som pv lyssnat till och som han berättade om. Det handlade bland annat om Kazakstans president som på ett - enligt mitt sätt att se det - genialiskt sätt mopsat sig mot president Putin och hans anhang. Länk till programmet, vilket sändes i mitten av november, finns här. Det tar bara tjugo minuter och det är ungefär 12 minuter in i programmet som det kommer. Heja kazaker, heja armenier!

Dagens fönster ...

Två fönster med två katter - det är ju nästan som ett Kinderägg -! tänker jag. 

Ser ni den lilla krabaten som tycks ha det så skönt .. , men ändå har lite koll .., öronen spetsade bakåt!

Att det var madamen i Porto, annannan, som hade håven redo, det förstod ni nog genast?  

Tack! säger jag. 

Veckans andra dag ...

För tio år sedan - minus en dag - tackade Lena för sig på jobbet. Sedan dess har hon varit friherrinna och hon sade på en gång, att icke att hon tänkte gå ut en enda dag extra efter detta och så har det blivit. 

Mycket har hänt sedan dess. För ett halvår sedan dråsade hon i backen när hon en kväll gick hem från goda vännerna borta på Kärrvägen (grannar till pv:s föräldrar, ja, där dom en gång bodde) och då blev det fraktur på axeln eller överarmen, jag vet inte riktigt vilket. Fortfarande går hon på regelbundna besök hos fysioterapeuten (eller kanske arbetsterapeuten) för att få bättre rörlighet. 

Idag på förmiddagen ramlade hon hemma i sitt köket och bröt handleden. Samma arm. 

Det var knappt att jag trodde mina öron!

Skylten i butiksfoajén.  

Då, när det begav sig. 

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren: "Vintersolen tar sig in genom vårt köksfönster och skapar vackra fönsterskuggor också på väggen. Grannfönster skymtar också. Har man fortfarande en tonårskatt med benägenhet att välta blomkrukor får man ta fram de vackra franska sidenblommorna och blanda med mindre mängd naturell ampellilja och murgröna. Blir faktiskt ganska bra tycker Monet!"

// Fantastiskt fint arrangemang, tycker jag - som är Elisabet -.

Här och nu .....

Och TV-sportens Arne Hegerfors har gått bort och för den som under hela sin uppväxt har varit sportintresserad - om än inte själv aktiv - känns det ungefär som om en nära bekant har gått bort.

Det har varit en fin dag. Hög och klar luft. Annorlunda fågelkvitter. 

En morgon hörde jag rödhaken, men vem var nu detta som drillade så vårlikt?

Upptäcker en film hos SVT 1, som visas ikväll, klockan 23.15. (Vilken tid!!) "Leave no trace" är titeln.

Den finns även på play. Här en länk till den - jag tyckte sååå mycket om den, när jag för ett par år sedan såg den på Filmstudion -. 

Tittar på Fråga Doktorn som ikväll handlar om bröstcancer.

Oj, vad jag tycker att programledaren är bra! Enkel, naturlig, hur bra efterträdare som helst till sin föregångare! Och till synes trevlig läkare är där också.

Dagens fönster ... 

I landet Uppland: 

På torsdagen blir det besök hos äldsta dottern som hyr en slags stallskötarbostad hos Stig H Johansson (inte långt från Upplands Väsby) och där är hästar i hagarna och sååå mycket ute-på-landet-känsla. 

Och vi är där och Pv och dotterns  pappa hjälper till att montera två byråer .., det är många känslor i svang och tre hundar (Charlie, Steven och Harry) ligger ihopkurade på en stor, svart skinnsoffa och vi bjuds på kaffe och dotterns hembakade bullar, dom som inte är av denna världen.

Ett annorlunda liv tar sin början. 

Ytterligare några dagar senare arbetar hon sitt näst sista pass på Danderyds akutmottagning och får av underbar arbetskamrat - med ursprung från Algeriet - såååå fina presenter och på instagram skriver denna sjuksköterska:! ”Du e gåvan från ovan min pärla!" och från en f.d. kollega på KS kommer nästa kommentar: "Men åh, va fint, dom älskar dig lika mycket som vi gör, välkommen tillbaka till Civa, ingen är gladare än vi!" och jag tänker - som så många gånger tidigare - på vad snällord kan betyda.

Det är vad jag tänker.

Söndagkväll och Dagens fönster ...

Så är vi då återbördade till det gula huset på kullen och detta efter några av de allra mest ljuvliga dagar. 

Så mycket värme, glädje och kärlek! 

Har träffat alla fyra barnbarnen, liksom alla barnen och det har varit två tre restaurangbesök, gott vin, promenad ute vid Drottningholms slott och grill-lunch i en lekpark nära Stenhamras centrum.

Och igår på dagen badade pv, fyraåringen och hans pappa i den lilla, lilla poolen där ute på tomten och vid altandörren stod en liten krabat på 1.5 år och funderade över vad som pågick. 

Jag har varit nära att falla i gråt av rörelse minst tre gånger och jag har tänkt att åttio blir nog jag inte, men det spelar ingen roll .., dom här dagarna uppväger allt. 

Vi kom hem vid halv sju kanske och bilen tömdes på rekordtid .., tvättmaskinen är satt i arbete .., Harry är överlycklig och Sigge mötte oss vid ytterdörren. Det är eld i kaminen .., och lagom varmt i huset. Nu är det vardag som gäller. Det går det med. Det är ju ändå mest vardagar som gäller i våra liv.

Och det är val i broderlandet i öster. Spännande! 

Och korruptionsskandal i Ukraina! 

"Fy ändå så skamligt!!" brukade pappa säga när något upprörde honom rejält. 

Det säger jag också om människorna på det ukrainska försvarsdepartementet som skämt ut sig så hemskt.

Tre dagar ...

Onsdag. Bilresa till Stockholm. Pratglad ex-man sitter i framsätet och surrar med likaledes surrig pv. Harry och jag själv i baksätet. Revbensspjäll, kaffe, Sverigekaka. Ahlgrens bilar. Ständig koll av laddning. Ska vi klara oss. 

Torsdag. En hit-och-dit-dag. Hälsar på äldsta dottern, nu med annat boende. Rena landet. Hästar i hagen intill. Lunch på liten restaurang inte långt från Upplands Väsby och jag äter mitt livs godaste svampsoppa. Ja, den godaste soppan överhuvudtaget. Pv och exet monterar två Ikea-byråer hos dottern. 

Klockan 18.00 middag på Nonnos i U.V. Emma och Emil ansluter. Vi är sju personer runt bordet. Många män vid andra bord. Jag äter stora, stora räkor i het sås/sky. En förrätt, men det räcker för mig. Prat med barnbarnen som blir 25 och 27 i år. På Ekerö ska de två andra barnbarnen komma på kvällen,  en blir 5 i början av april, den andre 2 år i början av augusti. 

Fredag. Halv fyra på natten kommer skåningarna. Tre laddningar behövdes .., trötta barn i bilen. På förmiddagen blir det korvgrillning i lekparken någon kilometer från huset .., det blåser isvindar och är svinhalt. 

Harry har kräkts i omgångar. På eftermiddagen bjuder exet på sin specialitet, världens godaste pita med bröd och så allt det andra. Pigga och glada småttingar. Handboll på tv. Två matcher. Godisskål på bordet. Hittar en hallonbåt. Hej-på-dig-du-det var-länge-sedan. Sverige förlorar handbollsmatchen i en dramatisk slutsekund. Vi deppar lite. Jag tar en punschpralin.

På en madrass på golvet i vardagsrummet somnar fyraåringen och hans faster. Harry sover på soffan. Jag går upp först av alla. Nu hör jag dem prata där nere. En diskmaskin startas. Ska snart skriva till min syster. I morgonbitti ska jag bjudas på tårta, men det är en HEMLIGHET.

Aktuellt ...

SVT:s Elin Jönsson som rapporterar från Charkiv i Ukraina .., hennes reportage i kväll efter dagens robotattack mot ett bostadshus,  s o m   det satte sig i hjärtat. 

I reportaget stod en kvinna - vit i ansiktet - och pratade i sin mobil. Hennes barn fanns kvar i det  raserade huset. 

Och en ung man hade sin pappa i samma hus. På bottenplanet. Samma oro där.

Å, jag känner ett sånt oresonligt hat mot den ryska ledningen, så det finns liksom inga gränser.

Upp och ner ...

Ena dagen vinter, blåis på Ejdervägen och friska vindar. 

Morgonen därpå vaknar man till .., någonting helt annat. 

Det är helt obegripiligt. 

Vid halv 11 slog jag mig ned i trädgårdsstolen och lyssnade till ett kvitter som mest påminde om vårdrillar. 

Allra gladast tycktes talgoxen vara. 

Bad pv att ställa julgranen vid fröautomen, så har småfåglarna någonsans att gömma sig, när sparvhöken dyker upp. Eller ner. 

Och jag hängde ut tvätt .., påslakan och örngott som ska följa med till landet Uppland och allt hann torka i eftermiddagsvinden. Underbart!

Och en bild bort mot Eckes till. Lite snö som ligger kvar, men inte mycket. 

För övrigt? Jo, lyssnade ett fantastiskt intressant avsnitt av Kinapodden, som tog upp detta med valet i Taiwan. 

Hanna Wahlberg var programledare och var  sååå bra! 

Så mycket jag inte kände till när det gäller Taiwan och jag tänkte, när jag låg där i sängen och hade Harry nära mig, att det är en sån gåva att få bli äldre och kunna ta till sig sånt här!

En länk till programmet finns här.

Mera? För några dagar sedan gick jag in på min mobil och klickade in mig på svt.se, valde kanal och ville se vilka program som visats tidigare under dagen, alltså, som jag missat. Det gick inte. Inte en chans i världen att jag fick fram hela dagens utbud. Kontaktade kundtjänst och frågade om det blivit något fel , eller vad som hänt? Vet jag inte vad jag har missat, får jag ju scrolla mig igenom hela svt.play. 

Idag kom svaret. 

"Hej Elisabet,

Tack för ditt mejl.

I SVT Play-appen för mobila enheter har vi i dagsläget bara tablån för dagen, och man ser bara kommande program. Vi ser dock att det kan vara bra att jobba vidare på detta då en del av publiken efterfrågar att kunna se mer av tablån i mobilapparna. Jag lyfter det vidare som ett förbättringsförslag.

På www.svtplay.se/kanaler så finns den fullständiga tablå, med alla dagens program och tablå både framåt och bakåt i tiden."

Vänligen,

Josephine

Publikredaktör

Dagens fönster ...

Ännu ett fönster från Acksjöns kapell i Karlstad, ja, beläget på en kulle i Mariebergsskogen. 

Sååå fint där var! 

Tack Turtlan! Förstår att det kapellet betyder nånting alldeles extra för er.