Dagens fönster och lite till ... 

Framme i Klaipeda vid niotiden på morgonen och efter att ha transporterats från färjan via en skyttelbuss, var ju frågan hur vi skulle ta oss in till centrum. Vare sig taxi eller bussar fanns vid terminalen.

Dryga sex kilometer hade jag ingen större lust att gå, i värme och med ryggsäck och resväska, om än på hjul. 

Nåväl, vi började gå och pv kollade kartan .., men fick ingen riktig kläm på det hela - kartan var  ju också mer som en turistbroschyr -, så han gick till sist fram till en kvinna som tankade bensin och undrade om hon kunde peka åt vilket håll centrum låg?

Det kunde hon och vi började promenera. Men så plötsligt kom hon ifatt oss och sa att hon kunde skjutsa  oss, ja, hon skulle ändå köra till sitt jobb. 

Sååååå vänligt! Väskor och ryggsäckar fick ligga i bagageluckan och så skjutsades vi till busstationen som låg en bra bit från där vi var! Under tiden berättade hon (någon frågade) om allt möjligt. Att hon arbetar som fastighetsmäklare (just nu igång med ett samarbete med en spansk firma), hon var trettiofem år och hon berättade också om många litauers oro för kriget och alla ukrainska flyktingar som kommit till Litauen, inte minst til Klaipeda. Hon berättade också att hennes namn var Asta och det namnet är som ett blomnamn. Jag tänkte att det kanske betyder Aster?

Under den kanske tio minuter långa eller korta resan till bussterminalen, kunde vi konstatera att åtminstone Klaipeda är bra mycket mer slitet och ruffigt än t.ex Riga. Jag hoppas verkligen att om denna Asta någonsin besöker vårt land, ja, att hon blir lika fint bemött som vi själva blev. 

Bilden av ungdomarna och den fina hunden, den tog jag när pv gick för att ta ut  pengar. (Inte alls! Den togs av annannan när hon var i Lund!)

Innan bussen avgick hann jag springa in i en livsmedelsaffär där jag köpte två köttfärsfyllda piroger (starka!) som var så vansinnigt goda och som blev till lunch när  vi väl satt på bussen. Måhända var vi tio, elva passagerare totalt och vi spred ut oss så gott det gick. Jag kan säga att chauffören var av det mer hetsiga slaget vad beträffar bilkörning; det var som ett rally blandat med häftiga inbromsningar!

Ingen ventilation .., det blev allt varmare .., gardiner drogs för ..., och jag fläktade mig med en broschyr som handlade om glasriket i Blekinge. 

Framme i Vilnius vid halv tre. Bilden här togs när det var rast vid ett jättefint ställe längs vägen. Såå fina planteringar och det doftade BARR och fick mig att åka baklänges i tiden. 

Bussresan tog allt som allt fyra timmar och oj, vilket böljande vackert landskap som vi kunde skåda där vi satt och flämtade i bussen! Så mycket som var annorlunda! Om detta ska jag skriva senare. Nu ska vi ut och promenera lite. 

Ajöken, sa fröken.

Ombord ....

Avresa 18.30 från Karlshamn och nu i hytten. Hur fint som helst! Ja, fint och fint, men helt okej!  Minns när AP och jag själv (1991) åkte färja från Göteborg till Harwich (tror jag) i England och vi fick hytt just ovanför bildäck. Här har vi hytt på tionde däck och hör knappt motorerna! Pv har tagit sig an fredagskrysset i DN som vi påbörjade igår. Nu är det bara 1 ord kvar. Nu inget! Härligt! 

Måndagsfönstret ...

"Lycklig resa till Litauen och härliga upplevelser i grannlandet! När du kommer hem finns det här fönstret till dig - det är taket i entrén till Norrtälje Sjukhus som är dekorerat så här med ljusinsläpp från fönster överallt."

// Den som skrev så och hade håven med sig, var Monet. Tack! säger jag. 

Kram från Monet

Resumé över en söndag ...

Det får bli i staccatoform kanske, ty nu väntar en god smörgås innan vi gör natt. (Nej, det är inte hälsosamt, men man sover himla gott efteråt. Pålägg? Visst! Cognacsmedwurst! Luktsalt kan jag tyvärr inte bjuda på.)

Men detta har dagen bjudit på. Ett besök på en plantskola i Kulladal (stadsdel i Malmö), dopp i poolen som inte är uppvärmd och iiiiskall. Igår två minuter, idag tre. 

Vi har bjudits på god middag (halloumi, curry, kikärtor, kokosmjölk,sötpotatis och goda kryddor för övrigt) och vi har suttit ute och druckit kaffe och ikväll bestämde 5-åringen och jag själv oss för att övernatta i den koja som fanns här från början, en där sonen lagt in golv. 

Om det var spännande? Det kan ni tro. 

Det pratades lika mycket som igår och jag förvarnade om att det kunde bli kyligt under natten, jo, det var okej att då bli inburen. 

Fåglar kvittrade .., vi hörde de ständiga flygplanen på väg till Kastrup och Öresundstågens susande till och från Köpenhamn. 

Vi såg en liten spindel i taket och jag hoppades att inga små eller större möss skulle komma  på besök, men det sa jag inte.

Efter kanske en halvtimme blev det tyst och jag hörde hur andningen förändrades. 

Så föll mörkret och det blev som vi trodde svalare och nu ligger han i sin säng, men ett l i t e t  äventyr blev det ändå. 

Tidigare i eftermiddag råkade vi hamna på någon kanal som visade Vi på Saltkråkan. Nej, det ville inte 5-åringen titta på. 

Nå.., programmet fortskred och ni kan tro att såväl han som minstingen satt som gjutna och tittade och looooog och blev lite orolig när Saltkråkebarnen smet in i Södermans hus och letade en klocka!! 

Plantskolan (Trädgårdspaletten) var så fin! Utanför kassadisken stod ett bord med gratisböcker och jag valde "Svensk konst efter 1945 ..." och jag tycker så mycket om den och ska ta med den på resan. 

Här en målning av Ola Billgren, 1972. 

Och här en av Sten Eklund, 1942. 

En på alla sätt och vis bra dag.

Spridda skurar från landet Skåne ...

Lördag: Solsken från morgon till kväll, två 2-minutersdopp i en iskall pool tillsammans med sonen, kaffe på trädäcket, två busiga hundar .. en timme eller två i en lekpark och lite till. 

En granne som klipper gräset och grannen intill vars två hundar springer på andra sidan staketet. Två terrier, modell större. På eftermiddagen säger son och sambo hej och "glöm inte penicillinet till minstingen!" och nej, det gjorde jag inte, men det ska villigt erkännas att det blev en pärs utan dess like att agera sjuksyster ..., och detta att överlista en liten krabat på 1 år och 8 månader för att få i honom medicin .., nej, det var inte det enklaste.

Nattning av en femåring. Prat om Döden .., om Harry, min pappa Ivar .., och allt möjligt annat. 

"Farmor? Du kanske dör före mig, då kommer jag att sakna dig jättemycket, jag blir nästan ledsen nu ...", säger han som funderar över precis allting, även om blodomloppet och "farmor, hur kommer man egentligen till himlen ...?" och jag säger att det vet jag faktiskt inte.

Söndag: Gråmulet ute. Morgonpigg minsting och pv som fortfarande är krasslig. Kollar väderleken i Vilnius. Plus 23 grader och neråt. Helt sanslöst. Annorlunda fågelljud här än hemma. Mer fiskmåsar.

Och nu, när klockan är tio i åtta på morgonen .., sover föräldrarna .., och genom vardagsrumsfönstret ser jag hundägare passera .., kanske morgonrastningen .., på himlen syns flygplan på väg att gå in för landning på Kastrup .., (igår mängder med x på himlen .., minns min då dementa mamma som så fascinerat tittade upp och utropade "Eliza Eliza! Nu har någon ritat x på himlen igen!") och pv ligger på soffan och sjunger om Den blomstertid som kommer för den minste som sitter på hans mage. 

Lite senare: Pv forfarande på soffan och i hans knä minstingen som sovit dåligt mellan oss natten mot idag. Ära och pris för barnprogram på tv! Just nu Babblarna. 

I morgon bär det av.

Dagens fönster ...

I fredags kom den här bilden susande och landade i min inkorg. Så här skriver avsändaren: 

"Hej! Det finns fönster att fånga på alla de möjliga ställen. Var detta är fångat är inte svårt att gissa. Sitter i däckverkstadens lilla fikahörna i väntan på däckbyte. Här var håven med.

Turtlan i ett snöig Solastan’ "

// Tack Annica! säger jag. Vi kör fortfarande med vinterdäcken, men nu när det nog inte långt borta till att byta ut dem.

Dagens fönster ... 

Från Maja i Tyresö kommer ännu flera fönster, som här under påsklovet när delar av familjen åkte runt med husbilen i Uppland. Så många vackra miljöer som fångades! Arton små fönster räknar jag till .., kan detta var båthus, tro?

Hemma i Malå, nedanför Domänverkets kontor, fanns ett liknande båthus, där man ibland gömde sig när det lektes Tjuv och Polis. Tack Maja som tog dig tid att ta fram fönsterhåven!

Summering av en dag i början av april ...

Mycket att göra hemma innan vi lämnade skutan. En lista på köksbordet till kattvakterna .., vattnade alla blommorna rejält .. dammsög gjorde pv .., packade resväskorna .., diskade undan (vill ha fint när jag kommer hem), ja, sånt. ¨

Ovanligt mycket trafik längs E6:an .. långtradare och fortkörare (BMW-folket) och regn när vi närmade oss avfarten till Malmö. När man kommer till skylten "Sista avfarten till Sverige", svängde vi höger. Det var jag som körde. Pv kände sig krasslig och var trött och vid Glumslöv tackade han för sig och somnade bums. 

Kom fram vid tvåtiden. Hämtade pojkarna från förskolan en timme senare. Den yngste tittade storögt och allvarsamt på sin farmor och andra småttingar sprang omkring lite hit och dit. En radio var påslagen med högt ljud och jag pratade lite med två ur personalen. Tänk, vilket viktigt arbete dessa människor har! Det vi älskar allra mest - det dyrbaraste vi har - det lämnar vi till kvinnor eller män som vi inte alls känner och vi bara hoppas att det blir bra och det blir det ju oftast. 

Så hemåt. Femåringen med mig i bilen och minstningen i cykelvagnen med pv. 

Klockan fyra kom barnens mormor och morfar, men även Sommarskuggan i egen hög person. Den stod utanför vardagsrumsfönstret och detta var så spännande så det går inte i ord att förklara!

Ja, mormor såg vi iofs inte till .., det var ju konstigt .., men Sommarskuggan fick komma in i hallen (gallskrik av minstingen) och han som nu är fem, vågade sig fram .., tog i hand och fick titta på allt skuggslem som fanns i hinken! 

Jag hade ju bett pv att snickra ihop en "mackapärlåda" (en sån finns i boken om Sommarskuggan) och på den finns en knapp och om man trycker på den, lyser en röd och en grön lampa, vilket visar att "skuggslem" finns just där man riktat mackapären. Gissa, om det trycktes!! 

Så småningen tackade Sommarskuggan för sig och efter en stund kom en förvånad mormor in .., men vad hade hänt .., hade vi haft besök?? "Du ska bara veta mormor! Sommarskuggan har varit här!" sa femåringen.

Vid fyratiden blev det kalas. Mamman i huset hade gjort två jättegoda pajer och en smarrig sallad och tårta till efterrätt. 

Halv nio tackade hon för sig - då hade ingen av småttingarna somnat - och nu arbetar hon hela natten. 

Jag vyssjade minstingen och hans storebror somnade i soffan, men bars in i sin säng av pv. 

Nu är jag ensam uppe och klockan närmar sig elva.

I morgon är det återigen kvällsjobb för de båda föräldrarna och jag tänker ofta att .., är det ens möjligt  för ensamstående föräldrar att ha ett arbete med kvälls, - och natttjänstgöring? 

Vilken tur att det finns människor som - detta till trots - väljer just sådana yrken!  Taxichaufförer, butikspersonal, väktare, läkare, sjuksköterskor , barnmorskor och annan vårdpersonal, ambulanspersonal, gruvarbetare,brandmän/kvinnor, bagare, lastbilsförare, lokförare, flygledare, piloter, flygvärdinnor, bärgare, restaurang,-  och krogpersonal ..., och poliser. Listan tar liksom aldrig slut. Yrken som håller landet igång. (Ja, det gör ju alla yrken, men det här var väl dom jag tänkte på som ofta arbetar skift). 

I morgon ska vi väl hitta på något utomhus, så hon som arbetat hela natten får sova ut. Är vädret fint, blir det nog ett besök i någon lekpark och mitt  på dagen kommer småttingarnas farfar från Ystad, tillsammans med hans Karin. Det blir trevligt.

Dagens fönster ...

"Hej,

Som så många andra fick också vi här i Djursholm ett riktigt aprilväder igår. 

Alla vackra blåa fält av scillor och snödroppar försvann i yrsnön. 

Från vårt köksfönster såg det ut så här! (Och inne i tujan pågår ett fågelbobygge - det är sååå spännande!)"

//Så skrev Monet och bilden kom i förrgår onsdag. Kanske har all snö smält undan nu ...? 

Tack Monica! säger jag.

Tv-tips .... 

Började igårkväll titta på brittiska serien The Bay, vilken finns på SVT-play.  Såg två avsnitt och det verkade bra, även om huvudrollsinnehavaren - en kvinnlig polis - är rätt osympatisk mellan varven. 

Själv föredrar jag om den som jagar mördare är mer som kommisarie Morse. Eller Vera.

Nåja, ska ta mig an det tredje avsnittet senare idag. Vädret lockar inte till några större utsvävningar. Jag var uppe först på morgonen .., gjorde upp eld i kaminen och körde ut värme från pannan .., så allt var klart när pv en timme senare kom ner. Nu sitter han här i fåtöljen och tittar på vädret i Vilnius under kommande dagar. Upp till + 20 grader en del dagar, det låter ju helt ofattbart, men prognosen är ännu inte helt säker.

Dagens fönster ...

 "Det var fint väder igår eftermiddag (läs: i måndags). Då fångade jag de här fönstren. En beskuren bild för att få bort återvinningscentralen, och en som visar hela verkligheten!"

Ja, så skriver annannan i Porto och jag valde verklighetsbilden och tycker att den är så fin, tunnorna till trots. 

Och jag skriver: "Det ser ut som skira löv .., är det så?"

Får svar: "Ja! Det var väldigt varmt här tredje veckan i mars och många träd började slå ut. Sedan blev det ovanligt kallt för årstiden och har fortsatt så, så den skira grönskan förblir skir ett tag till. Och de träd som inte hann börja bli gröna förblir kala ett tag till. Men plantanerna är alltså ljusgörna och vackra!"

Tack Anna! säger jag.

Snökaos ...

... men inte i landet Halland, i alla fall inte här, hos oss. Här blev det mer som bara ett pudertäcke och i april, det vet man ju .., då kan det komma hur mycket snö som helst. 

I norra Småland, där råder kaos. Vår minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, menade i ett inlägg på sociala medier att det faktiskt inte enbart är det allmännas ansvar när det gäller detta med snökaos och stopp i trafiken, utan att vi alla får tänka till lite extra. 

Att ge sig ut i snöyra och blåst och med sommardäck på bilen, ja, det är ju rent bedrövligt!

Hittar en bild av pv och pElle, då, när den senare ännu var i livet.

Så fin han var! Vilka morrhår!  Hans klor kunde jag klippa utan några som helst bekymmer .., det går inte med Sigge.

pElle somnade in i min famn, ungefär som på bilden och oj, vad det kändes fint.

Onsdag idag. Pv har kört till Getinge för att inhandla några säckar cement .., det blir lunch på golfkrogen i Haverdal och för övrigt står inte så mycket på programmet.

Dagens fönster ...

Sä här skriver fönsterfångerskan: "Fina fönster i detta fiskeläge - Fågelsundet -. Men svårt att stå rak då det blåser upp emot 20 m/sekund i byarna."

Och blir någon intresserad av att hyra stuga eller lägenhet där i sommar, så finns en länk här.

// Tack Maja! säger jag.

Man kan ju undra ... 

.. hur det kommer sig att man ena dagen är fylld av energi, för att nästa dag känna sig som en urlakad sill. 

Besökte affären tidigare idag och nu har sommarjobbarna börjat skolas in. I kassan stod Lukas som verkade vara en glad och trygg ung man och jag tänkte direkt att .., det där kommer att bli bra! 

Han letade länge efter plu:et till bananerna och jag tänkte säga "4011", men gjorde det inte. 

Tittade sedan in hos friherrinnan och lämnade den fisk som hon kokar till Sigge, då, när vi inte är hemmavid. 

Hon var också utan energi .., låg raklång på sin säng med en pläd över sig och vittnade om en förfärlig natt med mycket värk. 

Läser DN på nätet. En kvinnlig krönikör berättar om hur hon bjudit in sig själv till goda vänner på påskmiddag och fått ja (men utan större engagemang) och hur väninnan sedan, ja, några timmar innan det var dags, ringt återbud, nej, det gick inte. Och jag undrar hur deras relation blir efter detta. Dels detta att bjuda in sig själv, återbudet och känslan av att inte få vara med .., men också, att bli ett inlägg i en krönika och kanske anses snål och ogästvänlig? Ja, ja.

Precis nu ringer pv - han är på väg till körövningen i Halmstad - och säger att "ja, du behöver inte skotta snö, det gör jag ikväll ...!" 

Det har alltså kommit nu. Jo, jag ser det genom köksfönstret. Här går det undan. Igår tänkte jag klippa gräsmattan, idag kommer snöskyffeln fram. Hej å hå!

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är en glad värmländska: 

"Hejsan!

Här kommer ett fönster från dagens lilla besök på en liten vårmarknad i Ölme (mellan Karlstad och Kristinehamn) Där finns också en museihandel som bjöd på detta fönster. 

På utsidan fönstret kunde man köpa allt mellan ostkaka, sylter, tyger, honung och korvar. Som exempel. Loppis likaså.

Hälsningar Turtlan på tur på annandag påsk ".

// Tack Turtlan! säger jag.

Blir någon sugen av att övernatta i Ölme, så finns förslag här. 

Man kan ju för all del även bo hos Nancy i Ölme. 

Och visste ni inte hur det kan tänkas låta i Ölme, så kan ni klicka er in 22:10 i filmen, så får ni höra Håkan Nilsson prata östvärmländska.

En slags resumé ...

Igår ringde Britt och frågade om vi kunde tänka oss att komma in till stan till dem och äta någon slags lunch, "ja, inte direkt mat, mera mackor", förklarade Britt. 

Vi sa att det gick alldeles utmärkt. 

Så där har vi varit idag. Som alltid såå trivsamt! 

Det blev mycket prat om resor och vi fick veta att Britt och Ecke tidigare ofta rest utomlands kring påsk och Britt blev lyrisk och berättade bland annat om Madeira och hur outsägligt vackert där var!

Vi hann även med en sväng till Skottland (där ju även vi varit) och Ecke rekommenderade även mindre samhällen i norra Tyskland och båda hade vi varit i området kring Lüneburger Heide, ja, lite sånt prat blev det. 

Och på väg till uterummet (där två ganska stora citronträd står och det ena bär frukt!), stannade jag till och beundrade en skål med påskägg, många målade av deras barnbarn, men det var ju förstås länge sedan.

"Titta Elisabet, det här ägget är väl också vackert ...?!" säger Britt och håller fram ägget.

På andra sidan gatan (hos Bengtsssons) står det här staketet och på avstånd påminde det om gammalmanshänder med tydliga ådror. 

Telefonen ringde för några timmar sedan. Det var gossen som i morgon fyller 5 år och vi fick se hur fin tårtan var och tänk, att få äta tårta innan man går till förskolan, det kan väl inte bli bättre!

Upprymd .., var bara förnamnet.

För övrigt?

Läser DN. I en dödsannons har den avlidna kvinnan själv skrivit en hälsning. Så här:

 "Tack min kära familj, släkt och vänner för all Er omtanke och vänlighet. Livet går upp och ner, så även för mig. Men jag har haft ett bra och händelserikt liv. Om jag sårat någon ber jag om förlåtelse.Vi kanske ses igen - vem vet. Farväl." 

Så fint skrivet! Det känns som om den kvinnan varit en vänlig själ. Opretentiös. Jordnära, kanske. 

I hemtidningen kan man - på avdelningen minnesrunor - läsa om Märta Andersson som lämnade jordelivet i en ålder av nittionio år. "Varje år stickade hon tjocksockor till alla i familjen", skriver dottern Maj-Lis och jag ser framför mig hur denna för mig okända Märta sitter om dagarna med stickningen i knät. 

Och den första inskolningsdagen för Den Äldsta på akuten IVA i Lycksele är nu avklarad. Allt hade gått bra. Alla var så vänliga och välkomnande, sade hon. 

Uppdatering: Upptäcker att jag stavade opretentiös felaktigt .., aj, aj. Nu är det rättat. 

Dagens fönster och lite till .... 

.... fångades hos mormor i Dikanäs. 

Humle och hundkäx ..., det är sommar för mig. 

"Lite till" är morgon i tv4 och programledaren Sara Kinberg berättar om tiktok-influencers vilka i det här fallet är mormonkvinnor i USA vilka tydligen är oerhört populära och visar upp sina "häftiga" liv. 

Kan ärligt säga att jag känner mig som en närapå utdöd art, när jag ser detta. 

Vilket dravel! 

För övrigt kan meddelas att jag igårkväll upptäckte en ganska rejäl knöl på Sigges  högra sida av kroppen. En mjuk knöl, liksom äggformad. 

Och för första gången någonsin hoppade han i morse upp i pv:s säng och låg där någon timme och sov, med huvudet på husses hand. 

Hmmm. Vi får uppsöka veterinären när vi kommer hem från Litauen.

Så är det här hos oss, annandag påsk 2024.

En vilsam söndag .... 

Söndag. Påskdag. Har man arbetat i butik, så spelar långhelger ingen roll .., schemat rullar på oavsett om det är en röd dag eller inte. Fortfarande - snart sex år sedan jag tackade för mig i affären - känns det så ovant med en helt ledig påskhelg! 

Vi hade en sån trevlig eftermiddag/kväll hos pv:s kusin Maria igår. Tio personer allt som allt, åtta vuxna och två 9-åringar. Det blev frågesports-promenad i omgivningarna (aktuella nyhetsfrågor, så intressanta och vinnare blev deras kusin Martin med alla tio rätt) och så påskbuffé med allt som hör till och stekt kalkon och senare underbart god tårta och mina pannacottor (paranojor, som Britt sade), jo, ingen gick hungrig därifrån.

Tio stycken gjorde jag. 

Eftersom dessa inte rymdes i kylskåpet, hade vi dem i en kylväska i skuggan på altanen .., aj, aj, dom skulle ha hållits rejält kylda, nu blev dom lite väl lösa i hullet. 

Nåja, alla var artiga och åt upp och sa "men å, så gott!" och det var jag nöjd med. 

Vi hade två små byttor hemma i kylskåpet och dessa kalasade pv och jag själv på till lunch. Det är inte långt ifrån att man blir varm i hjärtat  av en sån kaloribomb.

Det blev förstås massor med prat under dom här timmarna tillsammans.

Här är lite av det som kom upp: jo, det var fjolårets tågluff genom Europa .., men i sommar till England .., hur det är att vara mellanstadielärare i Växjö .., vi pratade om att handla på nätet, om telefonbedrägerier ..om kort eller långt hår .., om Nationella prov och om katten Shadow som skadat sitt högra bakben. Om den här musikvideon pratade vi också  om och alla var eniga, den är ju bara helt  u n d e r b a r! Nu finns även en möjlighet att se hur videon gjordes. Nästan hela tiden satt Mats (mellanbarn i familjen Person) och höll sin högra arm om mor Sonja - eller hade handen på hennes stolsrygg - och katter kom och gick och den röd-orangefärgade som heter Milos låg i min famn i säkert en timmes tid och på det hela taget var det så trivsamt alltsammans.

Nu arbetar pv som vanligt med makadam och sand och allt som hör till. Vilken energi han har!

Dagens fönster ...

Från Maja i Tyresö kom igår flera fångade fönster och det här var ett av dem! Så här skriver hon i sitt meddelande: "Nu har vi minsann tänkt på Thomas, vedsamlaren! Vi är iväg med husbilen i norra Uppland (Lingnåre naturreservat), har tänkt elda och grilla nånstans kanske, men glömde stora kniven och yxan hemma. Som av ett under läggs nytt takspån på det här huset som innehåller en utställning om vikingatid på platsen. 

Vi har sorterat och torkat överblivna spän i solen, så nu har vi en stor kasse tändved utan att behöva spänta stickor! Trevlig påskaftons-syssla! Sträck med sjöfågel flyger över oss och vi gör mest ingenting. Glad Påsk! önskar vi er."

// Tack Maja som tog dig tid att ta fram håven! säger jag.

Påskafton ... 

Foto: Adam Wrafter, DN. Jag ÄLSKAR bilden!

Och jag älskar påsken, denna den bästa av alla högtider - midsommarafton inräknad -! Påsk är som en gammal kompis som hälsar på och slår sig ned vid köksbordet och tackar ja till en kopp kaffe och gärna påtår och det är bara trivsamt och inte så pretentiöst. Och så vår och sommar som närmar sig! Så mycket hopp! 

Har ägnat förmiddagen åt att förbereda desserten som vi ska ta med till Maria i Harplinge - Sonjas dotter -. Hon har bjudit in oss på kalkonmiddag, tillsammans med Sonja förstås, men även hennes bror Mats med sambo Kerstin och deras underbare son Martin med lika rar fästmö - Hanna (med eller utan h) - vilka kommit från Växjö och så Marias tvillingpojkar Alfred och Elliot. Det ska bli såå trevligt! 

Så har jag ringt och gratulerat fine mågen i Upplands Väsby. Oavsett om han - rent juridiskt - inte längre är min svärson , så är han det i hjärtat. Så fin och rar! 

Lyssnade natten till idag till det allra sista av Kinapodden och började nästan gråta, när det hela avslutades med fin sång av programledaren Björn Djurberg och Hanna Wahlberg. Det var som att ta farväl av gamla vänner. 

Och tittade igårkväll på ett program med Dr Michael Mosley som handlade om vad bristen på sömn kan föra med sig. (Väldigt aktuellt för egen del). Jätteintressant, även om det mesta var bekant. Att han själv visade sig tillhöra en högriskgrupp (för för-tidig-död) kom som en obehaglig överraskning för honom .., det var väldigt mycket sömnapné för hans del!

Nu vet jag ju att inför stundande resor - om det så bara är till Skåne eller Stockholm - har jag svårt att sova nätterna innan, men det är inte av oro, utan för att jag är så förväntansfull. Äter jag middag senare än vanligt - då blir det också svårt att somna -. 

I tidningen Må Bra i november förra året, fanns en artikel som handlade om just Dr Mosley och vad han ansåg om sömnproblem. Jag kan säga att i gårdagens program lät det lite annorlunda. Då var han på riktigt orolig över vad som uppenbarades om hans egen brist på sömn. 

Väggklockan har stannat på halv nio, men mobilklockan visar på 11:25. Ska nu bjuda husets idoge herre på försenat 11-kaffe.