Och så här blev det ...

Det som är viktigt för själen får komma tillbaka till bordet.
Muggen med pennorna.
Det är viktigt.

Och guldstjärnestunderna från sommaren 2010.
Hur mycket minns man från somrar som flimrat förbi?
Själv har jag svårt att sortera och komma ihåg.
Och vilken sommar var det, egentligen?

Några gånger har jag skrivit ner på det här viset .., samlat det bästa.

Sommaren 2010.
Ingbritt Persson .., ja, just det, det var hon - kund i lilla affären där jag arbetade under tretton år - som knackade på ytterdörren i min lilla 1:a, det var just som vi höll på att flyttstäda och svetten rann och håret var lockigt och där stod hon med en liten blomma och sa ..."du var alltid så snäll mot mig i affären under dom där åren och särskilt när jag hade ont om pengar ..." och så kramade hon om och försvann.
Det tog inte mer än en minut.
Men ..., så otroligt vänligt av henne; tänk, att ta sig  t i d att svänga förbi bara!

Och semestern i Bohuslän .., alla besök .., middag i Ystad med "Fru Grå" ..., cocsprickar med posten från "P" - glädje ! - ... Emma och Emil i Göteborg .., ja, allt det där som jag vill komma ihåg.

Tack livet! vill man säga.
Eller jag.

Det bästa för Eva på Rödön ...

Hej!
 
Det bästa i veckan var att vi flyttade ut till skogsbrynet och att värmen och sommaren kom. 
Under tre dagar har vi njutit stugliv med sommarvärme och solsken. Otis är lycklig när han får springa fritt, så även jag (fast jag springer inte så mycket).

Igår åkte vi ner till sjön, som var helt stilla. Otis tog ett premiärdopp i det kalla vattnet. 
På Oviksfjällen finns det fortfarande snö kvar men här hos oss spirar grönskan för fullt.

Kram Eva

Och nu är ni fyra .., Kattis, Ann i Göteborg, ellem och så Eva. 

Andra är också välkomna i byttan!

Före och Efter ...

Före: här finns det mesta.
Min mascara, överstrykningspennor att dutta prickar med .., Idominsalva, lottsedlar, en tumstock, monteringsanvisningspapper till växthuset .., tändsticksaskar .., en reflex .., en liten ask som jag tror att Hilda en gång har gjort .., en handspegel .., snäckor, ljus, tillbringaren .., utblommade vitsippor .., samt skålen med snäckor från stranden i Ugglarp.

Efteråt: nej, fy så tråkigt det blev!
Det påminner mest om ett kontor hos Fonus.

Men lite blommor - plockade under promenaden med harry - gör susen.
Nu känns det bättre.

På frukostbrickan ...

Det finns inlägg som skuttar rakt in i hjärtat.
Det här är ett sånt.

Via Hilda på facebook tittar jag in hos en - för mig - helt ny bloggbekantskap.
Läser och ler.
Faktiskt mest hela tiden.
Härligt befriande i dessa Sköna-Hem-tider.
(Glöm inte att titta in i hennes webb-shop .., vilka smycken! Och vilka bilder!)

Eva på Frösön har varit på holiday i Skottland.
Vilken resa!

Och Fru Hansson har besökt London! 

Tavlan som ska hänga på en vägg i det gula huset.

'Och så finns ju madamen i Västergötland som har väckt mitt intresse för sländor!
På lördag kommer hon hit - tillsammans med Annika från Kävlinge -!
Och tillsammans med äppeltavlan som sländfotografens mamma har målat.
G l ä d j e!

Om man under en bild av en liten gosse som dricker läsk ur sugrör skriver så här ...
"Vid halvtiosnåret, då har någon serverat sig själv, hävdar att det till och med är bra för tänderna att dricka läsk med sugrör ...", ja, då har i alla fall jag fallit pladask.
Jag faller ofta pladask när jag tittar in på den sidan.
Hela hennes dag finns här.

I Örebro finns en madame som visar misslyckade bilder.
Efteråt ler man.

Ni vet, dom här små filmerna "Fifty people, one question" .., jo, jag tycker så mycket om dem.
Mest för att jag blir så himla glad och då kan man fråga sig varför?
Tja, kanske för att människor som intervjuas bjuder på sig själva och ofta ler.
Tänk, vad det betyder mycket!
Här kan ni se och höra ett antal tillfrågade i Seattle .., det handlar om frågan "vad gör du här?"
(Ann i Göteborg berättade för övrigt i sitt "det-bästa" om vad ett möte med en vänlig människa kan betyda).

Han fick också frågan ....

Ännu en finns här, men med en annan fråga.
Och när jag tittar på filmen tänker jag så här ..., ååå, så många vackra människor det finns på vår jord .., så många leenden .., så många kloka frågor .., så många ljuvliga småttingar .., så många olika röster .., så många tankar vi människor bär på! 

Här är den.
(Lägg märke till hur fint filmad den är! Vilken kvalitet!)

Såja, det var allt för den här gången!

Det bästa för ellem i Skellefteå ...

Hej Elisabet!

Det bästa denna vecka är nog värmen som kom tvärt. 

Och lika tvärt hände det en massa i trädgården, kungsängsliljorna och tulpanerna slog ut, påskliljornas gula ruggar lyser lite här och där. 

Björkarna är gröna men jag hann inte klippa rosorna i musöronfasen. 

Men det går nog lika bra att göra det imorgon. 

Tre liljebaggar har jag hittat och klämt ihjäl. De är ju röda och granna men det hjälper inte, dö ska dom ändå. Även de vita julrosorna blommar.

Jag har jobbat i helgen men ändå hunnit njuta av livet i en trädgårdsstol. 

Imorgon är jag ledig och förhoppningsvis finns det ork för lite utearbete. Jag såg att det har regnat hos er idag. Jag behöver nog gå runt med vattenkannan imorgon för sandbädden ser torr ut. 

Kanske jag ska drista mig till att så lite frön där.

Ja nu går jag ju över gränsen till nästa vecka men du brukar ju inte vara så noga.

Hälsar ellem

//Nej, ellem ..., det är inte så noga ..., det viktigaste är ju glädjen ,-)

Och där kom en madame från Västerbotten också!
Välkommen i byttan! 

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Veckans bästa var när Maria och jag träffades och fikade. 

Maria är en ny vän, som jag bara känt några månader.

Vi träffades på Blå Stjärnan en kväll då jag var chaufför till Stampe, som inte ville äta. Stampe är en dvärgvädur och bor hemma hos Anders (min yngste) och Ella.

Vi kom in på akuttid en söndagskväll och då får man ju vänta. Maria jobbade i receptionen och en mer passande människa till att vara i receptionen kan jag inte tänka mig.

Det dröjde inte länge förrän hon kom och frågade om vi ville ha kaffe – och det ville vi ju – och pepparkakor fick vi också. Hon verkade så rar och lättpratad och vi skojade och hon gav mig komplimanger för mitt hår. Hon lättade verkligen upp stämningen för oss när vi satt där och Ella var lite orolig för kaninen.

Det var inte så många patienter där, så vi väntade väl inte stort mer än en timme, men det kändes som bara några minuter med sådan service.

Prover togs på kaninen och vi blev färdiga att gå Jag gick fram till receptionen och tackade henne för att hon varit så trevlig och för kaffet och hon sa att det inte var så svårt med sådana underbara människor som oss.  Vi bestämde oss för att gå och fika nån dag, eftersom jag gärna ville prata mer med henne och hon tyckte att det var sällan man träffade människor som det “klickade” så omedelbart med.

Men det roligaste av allt var att när vi skulle gå så såg jag att hon minsann också hade en fräck frisyr. Det hade jag inte sett först, men det var inte så konstigt eftersom det bara var på ena sidan – en “hårtatuering”!

Sedan dess har vi träffats på stan och fikat flera gånger och hon är en sån person, som gör mig på gott humör och sådana ska man samla på!

Ann. 

Såja, nu har Kattis fått sällskap.

Dagens fönster ...

"Hej!

Det här fönstret har du fått av mig förut. Nu kommer det i en lite annan version. Rullgardinen är nere på gäststugefönstret. Där inne har vi inte städat än. Storstugan är skurad och fejad rejält av mamma och mig idag i sommarvädret.

Sommarstugan är redo för säsong 2013 (nästan)

Turtlan."

// Elisabet säger: den som fotograferar ofta, vet hur oändligt mycket ljuset betyder för en bild.
Ljuset gör nästan alltsammans och det är den här övre bilden ett fint exempel på.
För titta på nästa bild .., där ljuset inte smugit sig fram!

Visst blir skillnaden påtaglig ....?

Turtlan hade först tagit den här .., men så upptäckte hon solstrålarna där till vänster och bad mig vänta lite ..., och så kom då den övre bilden!

Tack snälla madame fönsterfångerska! säger jag.

En annan sorts dag ...

Igår var det så här för kunderna. Inte idag.

Inte alls så många kunder som igår - vilket säkerligen beror på vädret -, idag har det regnat mest hela eftermiddagen och då blir allt helt annorlunda!

Det visar sig att jag ska arbeta tillsammans med Josefine.
Vi kamperar ofta ihop och det fungerar jättebra, trots en åldersskillnad på kanske fyrtio år.
Nog inser jag att hon känner skillnaden, men själv tänker jag sällan - eller aldrig -på den.
Det betyder inte att jag tror mig vara ung eller yngre, men det är just det där att jag inte tänker på det.

Josefine började i fjolsomras och nu gör hon allt det jag själv gör, förutom beställningar.
Så underbart det är att se dom här unga töserna växa inombords!
Ibland förhör jag om och om och om igen på sånt som är viktigt.

"Hur var det nu .., hur mycket får ett brev väga ..?"
"Om man skickar ett rekommenderat brev, vad innebär det ..?"
"Avtalsrek ....?"
"Paket som ska utomlands, vad ska man tänka på då ...? Behövs tullhandlingar?"

Till sist sitter allt som ett smäck och jag blir så glad för deras skull!
Det här att inte känna sig trygg i sina arbetsuppgifter, det hade jag kunnat doktorera i .., men jag vet också hur det känns när det vänder!

Och kunderna tar det piano.
Där är en man som är född i Kalix och där är en annan man som berättar att han är så lättad över att den där tryckande värmen gav med sig.
 "Jag flyttade till Florida för tio år sedan, men du vet, jag fixade inte värmen ....", säger han leende.

Och lilla Isabelle har ritat en teckning som får följa med hem.
Den ska nog ramas in.

Och nu är det kväller och det regnar rejält, säger pv som just har varit ute med harry.
Hockey på tv och vi har sett det mesta av Mästarnas Mästare, men får se det slutgiltiga resultatet efteråt.  Jag hoppas på Magdalena Forsberg, men såväl hon som Anna Lindberg är värdiga vinnare.

Over and out.

Det bästa för Kattis ...

Jag är något så vanvettigt glad över att mitt persikoträd blommar! (Barnsligt förtjust och lycklig.)
Det som jag fick, och planterade, så sent som i fjol.

För övrigt tänker min Gustav nu, absolut och utan tvekan, införskaffa sig röda chinos till skolavslutningen... Veckans värsta? ;)

Kramar från Kattis

Först ut i byttan är Kattis! Liite ensamt är det.

// Lotteriföreståndarinnar säger så här: det är så här Kattis, att Gustav, han får ha på sig vilka färger som helst på sina byxor, oavsett vad. Han kommer att bli sååå fin och snygg i dem!

Och så ett kvällsfönster ....

"För en dryg vecka sen tog jag den här bilden.
Tänk att det kan vara så vackert i verkligheten och sånt pekoral om man försöker avbilda det själv ..."

Så skriver Cecilia N i Härnösand..

Glädjen i att vara husse ...

Det kan vara detta att alltid ha sin hund i närheten.
Vad man än gör.
Alltid är han nära husse.
Här vissar pv att det är glasväggar.
"Du måste förstå harry att det är livsfarligt om du springer genom här .., det får du INTE göra!"

Liiiite svårt är det att förstå.

Glas ...?

Här har jag ju sprungit ut och in i flera dagar!

Nu är det den hitre gavelns tur .., och harry, han funderar över vad husse pysslar med.

Tar det aldrig slut det här ...?

På altangolvet ligger monteringsanvisningen på bästa Ikeamanér.

Och mellan varven kan den där hunden komma nära-nära och bli lite omfamnad av den så älskade hussen.

"Såååja, såååja, du är en fin hund du harry ...", säger monteringsmannen.

Det bästa igen ....

Veckans vinnare i Uppmuntringslotteriet blev min före detta Regementsgate-granne Ingela i Ystad (hon hade haft en "helvetesvecka" som slutade bra .., tack vare blommande jordgubbsplantor ...), och hon får nu med posten talboken "Kriget är slut" med och av Morgan Alling. 

Tröstpriset - somriga servetter -, går till madamen som har vildsvin i trädgård och sannerligen behöver tröstas; till Monet.

Grattis till er båda två - Ingela och Monet - och vinsterna läggs på posten idag eller i morgon.

Stort tack också till Eva i Tyresö för ljudboken och till pv:s moster Sonja för servetterna!

Men nu, kära vänner,  är det ny omgång! 

Ett av priserna, i den här omgången, är en kokbok - "Sveriges nya landskapsrätter" - en idé från Icaförlaget och riktigt fin är den, boken!

På sidan 58 finns receptet här ovanför och då anar ni kanske vem som har sponsrat vinsten ...?
Jodå, just det.

Och vill man inte tillaga vildsvin, kan man fixa till en salmbärssorbet i dinkelkorg!
Detta är tydligt gotländskt.

Varmt välkomna nu med det som värmde era hjärtan lite extra! 

Ni bara mejlar glädjen till bisse151@gmail.com, ja, ni kan ju det hela vid det här laget.

Differenser ....

Igår trettio grader varmt i landet Halland.

Idag tolv grader svalare.

Halleluja!

Vi funderar på att elda i kaminen.

Gårdagen ...

Målning av Eva på Frösön som visar en cyklande bloggmadame utanför lägenheten i Ystad. pElle syns också.

... blev en vanvettigt hektisk dag på jobbet!

Låååånga köer, spel och dobbel och suckande arbetskamrater och skriv-i-blocket att det hade varit önskvärt med mer personal en sån där subtropisk värmedag när alla människor vallfärdar till sina sommarhus och sedan kommer in och handlar lunch eller middag.

Och så den där känslan av att vara otillräcklig.
Känslan - eller vetskapen - att nu rasar fruktdisken och mejerikylen och vi hinner inte fylla på och inte hinner vi grädda bröd som man önskar heller!
Det är hemskt.
F r u s t r e r a n d e, helt enkelt.
Å andra sidan är väl dom här känslorna lätt igenkännbara för snart sagt alla yrkesgrupper.
Färre personal .., mer att göra.
Men var tar själva arbetsglädjen vägen ...?
Känslan av att göra ett Bra Jobb.

Man får trösta sig med annat.

Rara människor till exempel ..., på väg till dansfest i Västerhagen (typ Folkets Park bara några hundra meter från affären .., rakt in i bokskogen!) .., glada, uppspelta och finklädda .., andra som hämtar bufféer, räkbomber eller underbara smörgåstårtor .., allt förfärdigat av A-M i charken!
A-M, vars kinder blir allt mer rödblommiga under dagens gång.

Själv står jag i kassan.
En ung man säger "men vilken fin dialekt du har!" och jag själv som tänker om en kvinna i 40-årsåldern att ..."å, vilken härlig skånska hon pratar!" och när kvinnan har packat i sina varor säger hon ..."vet du, jag känner igen dig från Fridhems Livs i Ystad och från Supermarket ....." och så blir det prat om Ystad förstås och flytten hit och jag blir så innerligt glad av att träffa en före detta kund därifrån, ja, så där så hjärtat tar extraskutt! 

Och så moppeturen hem och värmen som ännu är kvar .., pv som kommer hem från Göteborg och är glad och lycklig och säger att det har gått över förväntan .., Eurovisionsfinalen med suveräna Petra Mede som är så vacker i sin rosa klänning ...., Islands bidrag som inte vinner och Robin som ser ut som en liten pojke och hamnar i mitten.

På familjechatten sms:as det friskt!
Jag är den ende som håller på islänningen och Äldsta Dottern tror att Robin ska vinna och hon som trivs i Kiev tycker att Ukrainas bidrag är ganska bra ...., och från sonen kommer ett meddelande att han arbetar och har klappat två fina hundar tillhörande en mindre-lyckligt-lottad-medmänniska och då skickar vi hjärtan till honom och en av systrarna skriver att "näst efter pappa är du nog världens snällaste polis" och då förstår ni ju hur det känns i mammahjärtat.

Och nu är det är morgon.
Göteborgsvarvetmannen sover ännu .., det gör även harry.
Ett fönster står på glänt.

Jag hör näktergalen.

Dagens fönster ....

"Jag är hos min syster och fönstret är fullt av leksaker och  utanför syns Vasaparken i Norrköping."


Så skriver Eva från Tyresö.


Tack snälla! säger jag.

Efteråt .....



Hjälten hela kvällen är han.

Jo, minsann.

Här berättar han om Loppet.

Och så ett eftermiddagsfönster ....

Ett fönster i den lilla byn Les Baux de Provence, ännu en av dessa vackra byar uppe på ett högt berg. Här finns också en gammal borg med befästningar och hela trakten är historisk. 

 

I närliggande kalkstensgrottor kan man uppleva den mest fantastiska "konstutställning" - här projiceras just nu verk av alla impressionisterna på de höga vita väggarna - Carrières de Lumières heter detta.

 

Kram från Monet

Och här är vinnarna ...



Stort grattis till er båda!

Och  t a c k   som ville dela med er av det där som gjorde hjärtat lite extraglatt!

// Till vinnaren: förstapriset finns även i pocketform - en tidigare gåva av mossfolk -, det är bara att välja! (Ja, jag tror att boken var från henne .., men kan ha fel.)

Fredagsglädje ...

... kan vara att få ett vanligt, handskrivet vykort med posten.

Och vilken bild, sen!
Ja, Skottland hamnar definitivt på "dit-ska-vi-resa-någon-gång-listan"!

T a c k  Eva!

Idag är det dragning i lotteriet ...

Och i tillbringaren finns bland annat Cecilia N som - återigen - ska bli matte om några veckor.
Vilken glädje!
Tio kullsyskon finns på bilden!

Och där finns Monet som haft bästa-vän-besök nere i Frankrike.
Här äts det minsann smarrig glace-au-four!

Eva på Frösön har tillsammans med maken bilat i dom skotska högländerna.

Stor glädje, även om det mellan varven regnade och var kallt.

Särskilt på hotellrummet.

Här sitter hon och mumsar på något gott och tittar ut över världen.

Ingela i Ystad hade haft en helvetesvecka, ja, den förra alltså, men nu, när hon upptäckte att jordgubbsplantorna på balkongen tycks ska ge skörd, då kändes det genast bättre.

Helena/Cruella har tillbringat några dagar i sommarhuset på Österlen. 

Så här skriver hon: 

Veckoslutsbesöket i Skånehuset var det allra bästa på mycket länge.
Tre hela dagar av sol, umgänge, praktiskt arbete, frukost, lunch och middag ute...
Lammen skuttar på Haväng, fruktträden blommar.
Och jag sprang en runda och såg en sandödla:)

Putsa fönster hann hon med också - Helena - och så blev det ett fönsterbidrag, så där i all hast!

 

Eva på Frösön hade fler bilder .., körsbärsträden som blommade så vackert i Kungsträdgården i Stockholm ..., "tänk, om där inte hade varit såna massor med människor bara!" skrev hon.
Och så blev hon så glad över att Ann i Göteborg blev glad över olivtvålen (vinst i lotteriet), som Eva inhandlat under ett besök på Rhodos i Grekland.
Tänk, så är det verkligen .., att glädje sprider glädje!

Turtlan i Värmland hade - precis som Eva på Frösön -, varit på Bruce-Springsteen-konsert och var lyrisk! 

Så här skrev hon:

Hur gör han för att få med sig alla 55 000 st människor som var där?
De framme på scenen var som små myror från där vi satt och vi alla i publiken måste ha varit som ett helt jättehav av människor från scenen. Men trots det så var det en otrolig stämning i över tre timmar. Hur orkar han? Ingen paus utan fullt ös hela tiden.
Sen lämmeltåget därifrån bort mot Solna station. Ett helt hav med människor som skulle med pendeltåget. Hela havet kom med utan problem allt eftersom.
Det liksom flöt på.

Ulrika i Västmanland skriver så här: 

Max oerhörda glädje när rottweilern Roy kom och på besök. Åh som dom lekte!!

Och så idag, söndag. Min födelsedag.

Utflyktsdag i mina nya hemtrakter. Underbart!!

Anna-Lena i Tumba, som just nu befinner sig i ett halvregnigt Paris där hennes make firar sin födelsedag, hon vittnade om sin glädje: 

Här i Tumba har det varit det bästa i flera dagar med härlig försommarsol och grönska. 

Jag har varit ledig i fyra dagar vilket i sig har varit härligt, men allra bäst har det varit att kunna vara ute nästan precis hela dagarna. Lite trädgårdsfix och omplantering, men mest bara njutning. Detta får illustreras av första tulpanen som slog ut i förra veckan och som fortfarande faktiskt inte ätits upp av rådjuren som gästar vår trädgård dagligen. En annan trevlighet är ett för oss nytt fågelpar som tydligen häckar i närheten - svarthätta - och som trivs i vårt äppelträd. 

 

 

Nu är det den storartade Ann i Göteborgs tur: 

 

Förra veckan var inte så rolig, men det roligaste som hände var när vinsten i uppmuntringslotteriet kom.

Paketet var skickat till ateljén och brevbäraren hade uppenbara svårigheter att få det genom brevinkastet. Till slut gav han upp och ringde på.

Tvålen är underbar och har använts sedan den kom. Huden blir underbart mjuk och jag är så glad för den.

Kram till alla i skålen!

 

 

annannan i Portugal skriver så här:

Det var ett mejl från min bästa kompis under många år (nu mera sporadisk kontakt), som tackade mig för att jag visat henne Bruce Springsteens musik, då en gång för 25 år sedan. Som det ofta är när vi minns varsin del av det som skett, hade jag inte något minne av att det var så det gått till, men när jag tänker tillbaka vet jag att jag var närmast besatt av Springsteen under några år på 1980-talet. Nu hade hon varit på konserten i Stockholm. "Du skulle ha varit med" skrev hon, och det håller jag med om.
"My hometown" var det som jag föreslog att hon skulle börja lyssna på. Ibland kan man inte alls förstå varandras musiksmak, ibland träffar man verkligen rätt.

 

Tack alla ni rara som delat med er av er glädje! 

 Snart är mobilen fulladdad, då blir det dragning!