lördag 18 september 2010
Sakta ....
... men ganska så säkert .., tar lilla gästrummet form.
Först målades väggar, tak och lister.
Och nu har tre av fyra hyllplan kommit på plats och hittar vi bara den fjärde konsollen .., så är den biten avklarad.
(På bilden endast två och på de två nedersta hamnar böckerna från Jan och Mian. Och ja, jag ska ställa alla böckerna i fin ordning sen, när allt är klart.)
Persiennen i trä (från Ikea) är precis på gång att sättas upp och sedan återstår bara småsaker.
Några krokar på väggen .., Andrew Wyeth-tavlan ska komma på plats .., jag ska hitta tyg till kuddar och så ska det stora bruna skåpet få flytta till garagets innandöme.
I takt med att bananlådorna töms på böcker hittar jag allt möjligt.
Ja, men titta, där är den lilla naturdagboken som är så ljuvligt illustrerad av Marjolein Bastin, och med dom filuriga texterna översatta av Gun Wanders.
Som jag tyckte om den lilla boken!
Och jag hittar vännen Tomas bok om Figeholm - den tackar jag återigen för, Tomas - och där är Harriet Hjorths "Blomstervandringar" och inte att förglömma Europavägboken med kommentarer i kanten från bilsemestrar i Frankrike och södra Spanien.
Det kommer att bli ett fint litet gästbibliotek det där.
Så här kan en teckning av Marjolein se ut.
Där är ofta många små fåglar.
Och medan jag plockar upp det som kommer från mitt tidigare liv, tänker jag på hur mycket det betyder -åtminstone för mig, men troligen för alla - att i ett nytt hem, ett som sedan länge är inbott, känna igen sin egen personlighet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Jag ser att den lilla ekorren har hittat sin plats...
UllaMona: ja, det är Kurre.
Klart att han måste få vara med.
Nu har han fått flytta från Skåne till landet Halland .., det är inte alla små ekorrar givet att få uppleva en sån resa!
Ja det är inte alldeles lätt det där att flytta in i någon annans "historia", så att säga.
Så fint du gör det!
Vad fint det blir och vilka underbara illustrationer! Måste läsa vidare om henne....
Ulrika och Londongirl: koltrastteckningen, den sidan, den rev jag helt enkelt ut och satte inom glas och ram. Sååå fint!
Och Ulrika: nä, det är inte det enklaste. Det här rummet är väl det första som jag verkligen upplever att det är ... "Elisabetkänsla" över.
Det betyder mycket.
Kommer det någon helhetsbild på ditt rum? Tror det blir jättemysigt. Härligt att ha något som känns som ens eget.
Vad fint det blir, så trevligt med hyllor och bibliotek, och träpersienner och nya kuddar, väntar på fler bilder:-) här sätter du dina touche Elisabet förstår jag och karlen verkar ju mycket lydig och hörsam:-)
Eva och Monica: det är svårt med helhetsbilder, för rummet är så litet och ligger mot norr, men jag ska försöka när det är helt klart.
När jag nu på morgonen passerade den öppna dörren och tittade in .., såg alla böckerna och det varma ljuset från lampan ..., och det lilla fotografiet av min pappa som försöker locka mig ut på djupare vatten .., ååå, vilken glädje jag känkde!
Skicka en kommentar