Ja, just det .. man kan nog nästan säga att jag har blivit besatt av alla småfåglarna!
Alldeles intill mig, där jag nu sitter, finns ett fönster.
Genom det fönstret ser jag ut till altanen och där hänger nötpåsar, till stor glädje för främst blåmesar och talgoxar.
Hela tiden flyger dom fram och tillbaka!
Nötskrikan. Ingen hyfs där inte.
Ibland kommer nötskrikan på besök; den river och sliter i påsen .., rent ut sagt ohyfsad är den!
Hackspetten har varit här (den skyggaste av dem alla) och så alla koltrastherrar.
Två eländiga koltrasthonor kommer ofta på besök och sitter lite för sig själva .., inte sällan blir dom bortkörda av sina manliga bekanta.
Det där har retat mig omåttligt, så nu har jag lagt små, små ostbitar på fönsterblecket och tänk, en av honorna kommer nu och sätter sig där och tittar in genom fönstret .., ja, nästan uppmanar mig att komma med mera mat.
Nu är hon här igen!
Titta på filmen ska ni få se!
Vi kommer kanske att bli bästa vänner, fru Koltrast och jag.
9 kommentarer:
Det är något visst med koltrastar, eller hur?
Jag tror du har en trofast vän för hela vintern i fru Koltrast!
qi: ja, visst är det! Och hur ska jag någonsin kunna åka bort?? Nu förlitar hon sig ju på mig ...-(
Jag hänger ut talgbollar, äpplen och en med stor möda delad kokosnöt. Och lik förbannat äter fåglarna bara inne hos grannen!!! Och jag har ju inte ens katt.
baratradgard: dottern - AP - beklagade sig över samma sak .-)
sigge och pElle är inne hela dagarna, om nu någon undrar.
Först på kvällskvisten går dom ut.
Men att de kan vara så ljusa på bröstet?
Jag tänkte näääästan på björktrast, men de brukar väl inte vara så mörka och enfärgade på ryggen?
(Och hur långt söderut de flyttar har jag ingen aning om.)
Cecilia: ja, tänkte samma sak .., kanske en taltrast ,-)
Visst är det fascinerande när man väl börjat. Vi har fågelrestaurangen precis utanför köksfönstret fast vi bor på andra våningen. Maken hänger ut de olika matstationerna med hjälp av ett metspö. Det ser ganska kul ut när det sker. Sedan kan vi stå i timmar och titta. Ungarna tycker vi är lite töntiga, men barnbarne är gärna med och tittar. Vanligast är blåmes och talgoxe som kommer i massor, men även koltrast (både hanar och honor), nötväcka, hackspett, grönfink och pilfink. Lite mer sporadiskt gulsparv, steglitsar, bofinkar, domherre, stenknäck och stare framåt vårkanten. Den mest sällsynta är en mindre hackspett som kommer ibland och hälsar på. Hur söt som helst. Ja det här blev långt så du förstår att vi också är bitna...
Anna-Lena: ja, det är så underbart roligt! Hemma i Malå (V-botten) fanns ju inte så himla många varianter, här vimlar det av olika fåglar!
När staren kommer är det fest. Då sitter den på tv-antennen och flöjtar så fint ,-)
Jag lade just ut en bild på min blogg tagen från vårt fönster.
Skicka en kommentar