Att vara körsångare, alltså.
Klockan 17.00 konsert i vackra kyrkan i Åled (fast prästen säger Enslövs kyrka, ja, så heter församlingen) och i ena hörnet där framme står en stor klocka (ungefär som en Moraklocka) och t i c k a r så där så man hör den .., aldrig har jag sett något sådant och det är så härligt hemtrevligt, ja, låter som när man sitter vid ett köksbordet och känner värmen från en järnspis.
Konserten är trivsam och pv står i mitten där bak och jag tittar på alla körmedlemmarna och funderar över vad dom kan tänkas att arbeta med .., "kvinnan där nere till väster är säkert lärare!" tänker jag och "jaha, han är väl läkare av nåt slag .., och mannen längst till höger, tja, är han inte jordbrukare, så är han nån slags affärsman?"
Den mannen är i 70-årsåldern och står väldigt rak i ryggen .., han har stora, nästan grova händer och vickar lite fram och tillbaka på kroppen när han sjunger. Fyra tenorer är dom.
Ibland vänder sig dirigenten (som heter Hans och nog är till åren kommen han också ) sig om och dirigerar även oss i publiken och eftersom jag sitter nästan längst fram och närmast herr dirigenten - bänkarna framför är tomma -, får vi ögonkontakt och han ler så filurigt, så där så man blir glad långt in i hjärtat.
Mest av allt tycks han så förvånad.
Efteråt kör vi hemåt, men först förbi Halmstad och i korvkiosken nära järnvägsstationen köper vi var sin korv. Mannen som äger korvkiosken visar sig komma från Libanon, men har tillbringat fem år i vårt land och med tanke på detta så talar han en fantastiskt bra svenska.
Vi får veta att han är 46 år, har bott i Stockholm, är singel, heter Josef, hans pappa - som är död - hette George och drev någon slags restaurang och hans mamma (som fortfarande bor i hemlandet), heter Carmen.
"Jaa du Josef, då får du se till att hitta nån Maria ..." säger jag lite på skoj.
Eller mycket.
"Å, det heter min syster", säger Josef leende.
Sen önskar vi Josef en trevlig helg och så åker vi hemåt.
Det är ingen direkt sommarvärme ute ..., och i Gullbrandstorp ligger kalldimman över vägen.
Nu eldas det för fulla segel, allt medan det gestikuleras hejvilt i SVT.
Från bilens cd-spelare hörs den här musiken.
Jag sjunger med så gott jag kan.
4 kommentarer:
Vad mysigt att gå på adventskonsert! Säger jag när jag hör på det lilla klippet (som för min del gärna hade fått vara längre ;)
För övrigt är det verkligen ingen värme här heller... och jag hoppas att det inte blir det än på några månader!
Å så roligt att få vara med er på sångresan.
Nu har Maja familjen rest. Ulf körde till Centralen MEN deras matsäck blev kvar i bllen under en stol. De var ledsna och fick ta Mac Donalds på Arlanda.
Men vi har ägg mackor yoggi godis äpplen m.m.här hemma. Termosar får de köpa på Teneriffa.
Jaja nu har planet lyft och vi har 15 grader kallt och ni har snövarning.
Ja Otto Olsson är nåt väry späcial!
Synd jag missade sjungningen i år. Men jag fick i alla fall vara med och öva en gång.
Otto Olsson är den absoluta favoriten i juletid om jag måste välja. Men det måste jag inte:-) ALLT får man njuta av. Och Otto några extra gånger:-)
Skicka en kommentar