torsdag 27 december 2012

Smått och Gott ...


Alldeles totalt "dagavill" är jag .., blandar ihop helgdag med vardag och blir hur förvånad som helst när pv kommer bärandes på post!


Där är ett helt ljuvligt litet julkort från Lund och där är en hälsning från en madame i Tyresö och jag ler så hääääär mycket när jag sitter och tittar på bilden!

Det är underligt - eller inte - vad barndomen kan prägla en människa.

När jag var liten lekte jag antingen att jag var sjuksköterska (mamma brukade ta hem gamla droppanordningar i plast som jag fick leka med) och hur ofta som helst fick hon ligga på soffan och vara patient och bli behandlad av "Syster Elisabet" (någon vidareutbildning till doktor hanns aldrig med, eller .., det fanns inte i min tankevärld att flickor kunde bli läkare), eller så var jag hårfrisörska och satte rosa eller ljusblå plastrullar i håret på "Fru Andersson", alternativt lekte affär i köket och sålde trådrullar av trä (Mölnlyckes .. med liten etikett på toppen, man kunde pillra loss den och så frilades hålet), ja, i affären fanns även varor såsom russin, bitsocker, Samarin ..., eller diskmedel och även där fick mamma vara med, ja, då var hon kund förstås.

Ibland lekte jag bibliotekarie.
Lånekorten (Öbergs spelkort) stod på parad i en liten låda.

Eva i Tyresö, hon visste tidigt vad hon ville syssla med.
Ser ni bilden här ovanför?
Det är Eva som står längst till vänster i den översta raden .., året är 1953 och hon har samlat gårdens barn (bara dom som tog skolan på allvar fick vara med .., skriver Eva) och så hade hon undervisning, långt innan skolorna privatiserades!

Är det inte en alldeles underbar bild?

Och tänk .., jag kom att arbeta i affär (min mormor drev en gång butik!) och Eva, hennes bana var liksom utstakad och hon blev speciallärare!

Hur var det för er?
Vad drömde ni om att arbeta med?
Vad skulle stå på era visitkort  .., om ni nu fantiserade om några såna ...?

Jag tror att jag har frågat förut, men kan ju ställa frågan igen.


Från Anne i Mantorp kom ett julkort, men också en inköpslista.
Det var den här.

Vad tror ni ...?
Vilken ålder?
(Själv gissar jag på ännu fertil kvinna som antingen ska raka benen eller har en man som ska raka sig .., och så vill hon få mjukt hår ...). 

Ruta Ett sa..

.Det första jag minns vad det gäller yrkesval är att jag ville bli flygvärdinna. Det verkade så tjusigt och spännande, men jag insåg snabbt att jag inte var tillräckligt vacker för att vara flygvärdinna.

Sedan ville jag bli "fröken" och vara som min fröken Elly i lågstadiet. Hon var min idol länge och är det faktiskt fortfarande. Hon var en naturbegåvning när det gällde att ha hand om barn i småskoleåldern.

När jag var i bokslukaråldern ville jag bli sjuksköterska, precis som syster Ann Barton och Cherry Ames.
Men när det var dags för pryo och jag fick mitt förstaval infriat, insåg jag snart att det inte var något gör mig. Jag pryade på barnavdelningen på Allmänna Sjukhuset i Malmö och fattade att det inte alls var något drömjobb - tvärtom!

Mer och mer lutade det åt "fröken" och när jag i gymnasiet skrev mitt specialarbete (som det hette då) "Lärarroller och lärarlämplighet" och fick vara i 2 veckor på en skola i Rosengård - DÅ förstod jag att det där var min grej.
I 27 år var jag lärare och älskade varje minut, innan jag gick in i väggen (men det är en helt annan historia).
Världens finaste och viktigaste jobb!

Kattis sa...

Jag ville bli skomakare jag, och sitta på en pall i den pyttelilla butiken med det stora skyltfönstret, vinka till förbipasserande, och ha nubb på rad i munnen.

Gissar på en kvinna i medelåldern, som behöver ta bort vinterpälsen på benen inför nyår. Singel är hon nog inte, då hon skrivit färgen/storleken på tampongerna på listan. Det tyder nämligen på att det är mannen hennes som handlat.
Biggan sa...

Hej Elisabet, jaaa du...
redan som 12-åring blev jag fast för mitt något udda yrke.
Vi fick "praktisera" en vecka när vi gick i skolan, det var då jag blev biten...
Allra helst hade jag velat bli silversmed, men min far som gav goda råd sa, "du ska leva också jänta, det blir du inte "rik" på...
Hantverk var ett måste för mig, det kände jag...
Pappa hade en god vän som var tandtekniker, ordnade genom honom en praktikplats på hans laboratorium åt mig...bara det att teknikern själv i egen hög person låg på sanatorium för att kurera sin stenlunga, som han dragit på sig genom yrket...det ringde ingen varningsklocka!!!!
Jag stortrivdes med att få vara bland grabbarna på lab och tillverka mitt livs första löständer...på den vägen blev det och var mitt yrke i över 40 år...hittills har jag klarat livhanken, trots att jag knådat kilovis med amalgam och kvicksilver med mina bara händer och andats in ångor när jag blandat acryl/plast/ pulver och vätska utan utsugar, slipat så dammet yrt runt mun och näsa. Arbetat inom sjukhustandvården och gjort skenor för fixation av käkar ur led, suttit på lab i Stockholm och gjort guldtänder åt en hel del kändisar och slutade min bana med att göra tandregleringsapparater till tonåringar här i stan...
Det som kan kännas bittert så här i backspegeln är nog att inte så många vet om att det INTE är tandläkarna som gör alla kronor och proteser till patienterna..det är vi tekniker som sitter i våra skrubbar bakom kulisserna. HÄPP!
Men kreativt-det har det varit och kul, mycket humorisitska känslosamma personer jag mött som kollegor.

10 kommentarer:

Kattis sa...

Jag ville bli skomakare jag, och sitta på en pall i den pyttelilla butiken med det stora skyltfönstret, vinka till förbipasserande, och ha nubb på rad i munnen.

Gissar på en kvinna i medelåldern, som behöver ta bort vinterpälsen på benen inför nyår. Singel är hon nog inte, då hon skrivit färgen/storleken på tampongerna på listan. Det tyder nämligen på att det är mannen hennes som handlat.

mossfolk sa...

Jag tänkte precis som Kattis, där med färgen... men så tänkte jag i nästa stund att borde hon inte skrivit vilket märke på balsamet då (det gör nämligen jag om jag inte ska handla själv ;).

Elisabet. sa...

Kattis: skomakare? Det var annorlunda! "Sminkpads" - det skulle pv aldrig ana vad det är för nånting -! Jag skriver bomullsrondeller .., hon är nog av yngre modell ...?

mossfolk: men balsam kan jag skriva då där bara .., där är jag inte så noga ,-)

Biggan sa...

Hej Elisabet, jaaa du...
redan som 12-åring blev jag fast för mitt något udda yrke.
Vi fick "praktisera" en vecka när vi gick i skolan, det var då jag blev biten...
Allra helst hade jag velat bli silversmed, men min far som gav goda råd sa, "du ska leva också jänta, det blir du inte "rik" på...
Hantverk var ett måste för mig, det kände jag...
Pappa hade en god vän som var tandtekniker, ordnade genom honom en praktikplats på hans laboratorium åt mig...bara det att teknikern själv i egen hög person låg på sanatorium för att kurera sin stenlunga, som han dragit på sig genom yrket...det ringde ingen varningsklocka!!!!
Jag stortrivdes med att få vara bland grabbarna på lab och tillverka mitt livs första löständer...på den vägen blev det och var mitt yrke i över 40 år...hittills har jag klarat livhanken, trots att jag knådat kilovis med amalgam och kvicksilver med mina bara händer och andats in ångor när jag blandat acryl/plast/ pulver och vätska utan utsugar, slipat så dammet yrt runt mun och näsa. Arbetat inom sjukhustandvården och gjort skenor för fixation av käkar ur led, suttit på lab i Stockholm och gjort guldtänder åt en hel del kändisar och slutade min bana med att göra tandregleringsapparater till tonåringar här i stan...
Det som kan kännas bittert så här i backspegeln är nog att inte så många vet om att det INTE är tandläkarna som gör alla kronor och proteser till patienterna..det är vi tekniker som sitter i våra skrubbar bakom kulisserna. HÄPP!
Men kreativt-det har det varit och kul, mycket humorisitska känslosamma personer jag mött som kollegor.

Elisabet. sa...

Kattis och Biggan: ååå, så intressant!! Tack som delar med er!

Ruta Ett sa...

Det första jag minns vad det gäller yrkesval är att jag ville bli flygvärdinna. Det verkade så tjusigt och spännande, men jag insåg snabbt att jag inte var tillräckligt vacker för att vara flygvärdinna.

Sedan ville jag bli "fröken" och vara som min fröken Elly i lågstadiet. Hon var min idol länge och är det faktiskt fortfarande. Hon var en naturbegåvning när det gällde att ha hand om barn i småskoleåldern.

När jag var i bokslukaråldern ville jag bli sjuksköterska, precis som syster Ann Barton och Cherry Ames.
Men när det var dags för pryo och jag fick mitt förstaval infriat, insåg jag snart att det inte var något gör mig. Jag pryade på barnavdelningen på Allmänna Sjukhuset i Malmö och fattade att det inte alls var något drömjobb - tvärtom!

Mer och mer lutade det åt "fröken" och när jag i gymnasiet skrev mitt specialarbete (som det hette då) "Lärarroller och lärarlämplighet" och fick vara i 2 veckor på en skola i Rosengård - DÅ förstod jag att det där var min grej.
I 27 år var jag lärare och älskade varje minut, innan jag gick in i väggen (men det är en helt annan historia).
Världens finaste och viktigaste jobb!

Kattis sa...

Jag undrar jag, vad min P skulle handla hem, om jag skrev bomullsrondeller på inköpslistan! :) Inte för att han är yngre, för det är han definitivt inte.

Elisabet. sa...

Kattis: jag skulle nog få förklara först för honom, det där med bomullsrondellerna ,-)

Anonym sa...

Biggan! Visst vet vi att det är en tandtekniker som gjort kronan som sätts in?! Sjlvklart. Har alltid vetat det.
Hälsn från en annan Biggan

Elisabet. sa...

En annann Biggan: jag är inte så alldeles säker på att alla känner till det. När jag fick min bettskena, så ..., ja, får erkänna att jag hade inte en susning om att själva formen skickades till en pensionerad tandtekniker som gjorde det hela.