 |
| Mamma på geriatriska avdelningen i Ystad. Bra bemötande av ung läkare. |
Tittade igår på dokumentären i SVT om äldreboendet i Lycksele - som säkerligen inte är vare sig bättre eller sämre än andra -.
Kontentan: jag hoppas att det finns piller som gör att man snabbt kan ta sig av daga innan det är dags.
Ja, detta att hamna på ett boende och få torftig mat till middag (färdigstekt fläsk som värmts upp .., som t.om var härsket ...), nej, aldrig och helt utlämnad till andras godtycke!
"Vill du ha en smörgås?" frågade en ur Smedsbergets personal ( i tv-programmet).
Smörgåsen till kvällsfikat bestod av ett tunt smörgåsrån, ja, man kunde få en dubbel också.
Kanske är det 5-2-dieten som satts i system på boendet?
(Och ja, det är väl det enda roliga man har att se fram emot .., frukostar och middagar .., på ett sånt boende, menar jag.)
7 kommentarer:
..., och vi tänkte att vi får lov att göra matlådor till vår Gustav, den dagen då det beger sig! (I hans föreställningsvärld, där är måltiderna på den lilla ortens äldreboende, där han kommer att äta då han flyttar, en finare restaurangmåltid.)
För den sakens skull, så är det där vad många av våra barn serveras på sina förskolor och skolor, och då till en ännu mindre peng.
Kattis: ja, det är bedrövligt!
Mina barn - om dom läser här - kommer förstås att gapskratta och säga att "å, mamma tänker bara på maten!", men det är ju en sån viktig del i det hela.
När man väl sitter där, om inte ens dom stunderna är trivsamma, vad har man då?
Och Gustav och alla hans vänner?
Och alla skolbarnen!
Nej, det är skamligt, helt enkelt!
Självklart är det viktigt, när det är nästan det enda som händer under en dag!
Hemskt för de som fick en dygnsfasta på 16 timmar...
Fattar för övrigt inte varför alla verkar så förvånade om undernäringen. Redan för 25-30 år sedan vet jag att min mamma nämnde att det var vanligt med undernäring och att man därför inte skulle t.ex servera lättmjölk osv; men det verkar inte ha hänt så mycket!
Snygg läkare för övrigt...
Jag håller med, Då jag jobbat som chef på några äldreboenden så vill jag absolut inte hamna på där utan stilla och lugnt somna in hemmavid, och jag är lyckligt lottad som har dotter som är sjuksköterska i grannbyn som kan ge något smärtstillande i livets slutskede.
kusinen
Rexxie: och jag som ofta är sugen på nåt gott till Aktuellt ,-)) Hur skulle det se ut!
Mellansystern: det värsta är ju att blir man dement, då har man inte förstånd att avsluta det hela.
Rexxie igen: han var inte bara snygg, han var helt underbar och visade mamma sån respekt .., bara det att han satte sig på huk .., och han hade läst journalen och sa .."Ann-Gerd, jag ser att vi har varit kollegor, du har arbetat som sjuksköterska ...".
Efteråt, när han pratat med henne en bra stund och gick ut, slog mamma händerna för ansiktet och grät tyst.
Hon hade verkligen FÖRSÖKT och KÄMPAT för att visa sig klar och redig.
Skicka en kommentar