Dagen idag ...

,,, tar jag bilen och kör till bloggmadamen från Arjeplog - -ifeblog, eller Solveig, som hon heter.

Vägen är nästan helt bar och ganska slaskig och på ett ställe har en timmerbil eller långtradare vält och kasat ner i diket, så polisen står någon kilometer därifrån och varnar och jag bromsar in och tänker att ååå, nu har jag kört för fort, men det har jag inte .., det är liksom bara för att få oss att sänka hastigheten innan vi kommer till olycksplatsen och det gör vi ju.

Saktar ner, alltså.

Mitt ute i skogen, bland höööööga tallar och granar, bor Solveig med sin man.
Där finns två katter (men jag träffar bara en av dem, en svart och vacker katthona som är sååå fin!) och där finns även en gråhundstik och mängder med tavlor och böcker (många hemifrånförfattare .., Åke Lundgren, Torgny Lindgren ...) och huset är från början ett häbre och sedan tillbyggt och nåt så vanvettigt fint är det!

Utanför fönstret ser jag småfåglar, en hackspett och en ekorre!
Att där finns såväl varg som björn i skogen vittnar herrskapet också om.

I matsalen bjuds först på våfflor och hjortronsylt och innan jag åker, blir det även hemlagad soppa som smakar som b ä s t!

Jag har tagit massor med bilder från Solveigs hem och av hennes egenhändigt målade tavlor (hon är en sann konstnär!), men det är hopplöst att ladda upp dem här i fjällstugan, det får vänta tills vi kommer hem till det gula huset.

Men t a c k Solveig med make för allt!
Tack för våfflor, soppa, fågelholkarna (AP, yngsta dottern ska få en av dem och hon blev såå glad!) och för äggen från era höns .., det får bli till morgondagens uppladdning!

Tack för värme och generositet och ett varmt välkomnande!


Kör sedan hemåt förbi Vansbro, passerar en skylt till Äppelbo och tänker på gånglåt till Äppelbo med Evert Sandin - den som jag tyckte så mycket om - och sedan Malung och allt det andra som numera känns bekant .., Limedsforsen, Lima, Transtrand och Sälen.

När jag kommer hem står Micke vid den nyinköpta vallabänken och fixar sina skidor.
Ny valla har inhandlats (vallabänken köpte pv) och alla är dom dödens trötta efter dagens träning som gick i tuuuuuuuunga, tuuuuunga spår!

På agendan ...

Det här med stafettvasan blir allt mer viktigt för, ja, åtminstone herrarna i sällskapet.

Idag inhandlas nämligen en vallabänk och Micke, som i fjol åkte sträcka 1 (som Anders nog tar i år ...) har lärt sig lite av vallandets knepiga mystik, så här ska nu bli fina sträckor för deltagarna.

Just nu är det lugnt.

Anna håller upp sin datorskärm där förra årets sträcka nr 4 (dr Böhlander) syns i sin röda tomtemorsmössa och vi säger att vi ska ha den bilden som maskot ..., och så ler vi alla och våra hjärtan blir varma.

Själv ska jag ta bilen och köra mot Vansbro, en bra bit faktiskt.

Och vad ska jag göra där?

Jo, jag ska ta en kopp kaffe hos madamen som en gång bodde i Arjeplog.

Ajöken, sa fröken.

Dagens fönster ...

Ja, det blir många promenader om man har en liten hundvalp och det har ju Ulrika.

Just därför kommer här ännu ett dagens-fönster från henne.

Och vilket bidrag sen!!

Vid lägerelden ...

... är vi ikväll många.

I alla fall ovanligt många på min lilla savann,

Här finns Hilda och Patrik, Anders och Josefine och så kom AP och Micke och lilla Nelly och nu har vi ätit mat och mera mat och blivit bjudna på AP:s lösgodis och vi har sett fotbollsmatchen mellan Sverige och Kroatien och pv hjälper just nu sin dotter med Matte-B-uppgifter och jag är glad att jag inte är tillfrågad när det hjälper dylika spörsmål.

Och vi har pratat om stafettvasan (såklart), om hur vi ser året - linjärt eller som en cirkel - de två poliserna, en lärare, en kassörska och en fotograf såg året linjärt, två projektledare och en skribent såg det cirkulärt och en dessutom som såväl cirkulärt som med ett motsolsvarv -!

Om detta surrade vi länge och det blev många skratt.

Och så spelade vi Plump.
Vi voro fyra deltagare och mina läppar äro förseglade när det gäller vem som vann .., men så mycket kan jag ju säga .., som att segrarens förnamn börjar med ett E.

Ja, och slutar på ett t.

Om ni nu nödvändigtvis vill veta det.

Och ni då ...?
Hur ser ni året?

Ja, jag är medveten om att den frågan säkerligen ställts här förut, men nu är det ju så .., att har man bloggat i sju år, då ärdet - i alla fall för mig -, oundvikligen så att mängder med frågor återkommer.

Ha förbarmande!

Tjuvlyssnat ...

Och så sitter jag återigen (nej, inte på handlarns trapp och gråter så övergivet ...) i backen i den där svarta hopfällbarala stolen och har solen rakt mot ansiktet.

Det är varmt och skönt ute.
Småbarn skrattar och pratar .., någon har krångel med pjäxorna .., en räddningsskoter kommer körande nerför backen med en kvinna som sitter baktill.

Människor tittar upp.
Människor återgår till sitt.
Människor dricker Bacardi Breeze mitt på dagen.

Intill mig sitter ett sällskap ungdomar och pratar högt.
Mest pratar dom om gårdagskvällen och om hon Eva som inte har nån kropp och har lockigt hår.
"Fy faaan!" säger en killarna.
Och det pratas fotboll .., kvällens match mot Kroatien analyseras i förväg - vem spelar på vilken plats - och jodå, det är nog okej, det ska nog bli bra.
En av pojkarna är från Degerfors och känner Olof Mellberg, fotbollsspelaren.

En bit ifrån kämpar en ung kille med skyddväst på ryggen, för att ta sig till liftkön.
Ungdomarna intill mig skrattar rått .., viskskrattar ..," hahaha ., vilken en!" säger dom och pojken hör inget av deras prat, ändå får jag ont i hjärtat och har god lust att putta omkull alla dom här kaxiga typerna så där så dom ligger med benen i vädret allesammans.

Men det gör jag förstås inte.

Jag har gjort det en gång tidigare - på pågatåget mellan Ystad och Malmö - då till synes urtuffa tjejer som hela tiden spottade (i väntan på tåget) pratade så illa om en fjärde flicka som inte var där och till slut sa jag till dem att ..."tänk, om jag hade varit den flickans mamma och ni har suttit här och spytt galla över henne .., över hennes utseende och att hon är så blyg, hur skulle det ha varit?!"

Inte det minsta brydde dom sig, dom bara glodde tillbaka på den där galna kärringen som väl var jag och tyckte att jag skulle sköta mitt.

Så den här gången sitter jag tyst och lyssnar förstrött, allt medan jag läser om prinsessan Madeleines känslor för sitt syskonbarn.

Att tidningarna o r k a r hitta på alla vinklingar på detta med den lilla prinsessan, övergår mitt förstånd.

Det är som om dom har tappat all sans och vett!

Och nu är jag hemma i stugan och bakar kanalbullar och sträcka 2, 3 och 4 har varit ute och tränat och åkt ett par mil och Josefine har vallat om i vallaboden (hon fick det gratis! det var nog hennes charm som åstadkom det ...) och nu är det eftermiddag den tredje lediga dagen och tulpanerna här på bordet är snart utslagna.

Ungefär så.

Första träningspasset ...

"Ja, du förstår Anders, det är jättebra med kardborrefästen på öglorna, ja, jag tappade min stav alldeles i starten en gång och du vet, då förlorar man många placeringar när man måste åka tillbaka och leta ....!" säger pv.

Jodå.
Anders håller med.


Vid bilen diskuteras fäste och glid.

I gröna ryggsäcken finns varm choklad och lite annat smått och gott.
Det är Anders som har tagit med sig "förning".

"Ååå, det är ju orättvist att ni har blåbärssoppastationer på era stafettvasa-sträckor!" säger Josefine.

"Ja, jag tror att på min sträcka var det minst tre såna!" svarar Anders och ser nöjd ut.

Snart dragning igen ...

Förra veckans vinnare blev Inga i Vännäsby (förstapriset) och Fourmum i Sollentuna.
Eller Vallentuna.

Om Inga vet jag precis ingenting och om Fourmum lite mera. Henne har jag träffat i affären, ja, då hon och familjen var på besök i landet Halland.
Ett tvärbesök bara, då jag stod i kassan och knappt han säga mer än "hej!"

Så Inga .., du får gärna berätta lite om dig själv och framför allt, mejla mig din adress, så jag kan skicka förstapriset och Fourmum .., du får gärna göra samma sak!


I en liten butik i gallerian (jo, en sådan finns!) i Sälens centrum, hittade jag en skylt i plåt.

Den får bli den här veckans förstapris!

Spridda skurar, akt.2

Tulpaner på bordet ..., ja, det kändes så tomt utan en endaste liten blomma i stugan!
Det blev Coop-tulpaner som sprider glädje här i huset!


Och i ugnen gräddas just nu frukostbullar.
Snart ska sonen telefonvittna i ett jobbärende .., pv är ute på dagens första träningsrunda och övriga sover.

Nytt köksbord och nya stolar har tillkommit sedan i fjol.
Jag tycker oerhört mycket om det gamla bordet i furu, här skramlar det av stolarna och ..., ja, men det går bra ändå.

Utsikt mot soffan (där dynorna hela tiden glider ut ...).
Här sitter vi på kvällarna - alternativt ligger och läser -, det beror lite på hur många vi är.

Och på matbordet låg detta när jag kom ner i morse.
Fjolårstiderna för Team Taurus ,-)

Dagens fönster ...

finns i landet Västmanland och vackrare hus än där, torde knappt gå att uppbringa!

Fönsterfångerska var Max stolta matte.

Om en inte så het man ...

Här utanför.
Bilden togs i fjol, nu är här betydligt mindre snö.

Och jag sitter utanför skidstugan - eller den kombinerade baren/restaurangen - längst nere i backen och jag lutar huvudet mot väggen och vänder ansiktet mot solen.

Alldeles helt ljuvligt är det!

Intill mig sitter andra som har tagit paus från skidåkningen; där är barnfamiljer med småttingar som sover middag halvliggandes i någon stol .., där är hundar som viftar på svansen åt andra hundar och allra närmast mig sitter en ung kvinna och pratar i sin mobil.

Hon är i 25-årsåldern, eller kanske 30?

I nästan en timmes tid pratar hon om sina kärleksbekymmer .., om den nya kärleken - han som gör henne så frustrerad -, han som drar sig undan lite.

"Fy faaan, jag blir så jääävla frustrerad, just det, ja, e x a k t, du vet ju att jag är lite udda och kanske skrämmer jag männen med att vara så på .., men vad faaan .. och man skulle ha två män, en som man har skitbra sex med och en som man har till vardags och bara har det jättebra med, ja, just det .., e x a k t!, men vad ska göra .., jag blir så ..., åååå, jag blir galen, så jävla frustrerad alltså!" säger kvinnan om och om och om igen.

Hon har blont hår och en fläta som ringlar sig likt en liten, liten orm och slutar en bit på axeln.
Lila täckjacka, svarta tights.

Och helt obekymrad tycks den unga kvinnan vara om att vi är säkerligen tio andra personer som kan höra precis allting och visserligen blundar vi och låter solen värma våra kinder, men ändå .., hela samtalet går rakt in i våra öron!

När timmen nästan är tillända, kommer en lång man och slår sig ner hos henne.
Det är kanske han, han som inte är så het av sig? tänker jag.

Kvinnan skyndar sig att avsluta samtalet .., hon säger "puss, puss, puss och kram, I love you!" och mannen lägger handen om hennes rygg och frågar om hon vill ha soppa och det vill hon.

När han kommit åter med sopptallrikarna, tycks kvinnan något mindre frustrerad.

Det tar sig ...

... nu har vi hämtat sträcka 2 (Anders) och sträcka 4 (Josefine) nere i Sälens by.

I hallen ligger Josefines skidor och vilar sig och vi har ätit sen lunch och pv har testat slalombacken, men kom hem och sa att njaaaa, högerknäet tycker nog inte så där jättebra om dylik belastning.

Ute på "bron" (det sörlänningar kallar trappa eller nåt) hänger Taurusflaggan, den som min högt älskade systerdotterdotter målade åt oss i fjol.


Taurus galopperar visserligen omkring på himmelska ängar, men är ändå med oss.

Och bilden togs några dagar innan det blev himmelsfärd .., och det var Taurus matte, AP, som höll i kameran.

Jag ä l s k a r den här bilden!

Utanför Coop i Sälen ...

... upptäcker vi den här skylten.

Underbart för kunderna, förstås.
Måhända aningen mindre lustigt för den kvällsarbetande personalen ...?


Mängder med skidåkande turister vimlar det av förstås!
Danskar, stockholmare och ..., såklart norrmän!

En norsk inköpslista låg slängd i snöslasket.
Lite diskret böjde jag mig ner och tog upp den .., lät den ligga ovanpå diskmaskinen för att torka och ser man på .., här är den nu!

I hästhimlen ....

... galopperar nog AP:s häst Taurus just nu.

Har han tur .., kanske han har träffat AP:s morfar, Ivar-Nicke, som var en stor hästvän och hade god hand med den sortens djur .., säkert skulle han ta emot Taurus och ge honom lite himmelska morötter och lite annat smått och gott och sen kunde Ivar ta med sig honom till den allra finaste hagen och där kan dom umgås nästan varje dag.

Och världens underbaraste bilder - tagna av Taurus matte - finns att titta på här.

Bilderna togs några dagar innan det var dags för himmelsfärd och togs av matten själv .., sååå mycket känsla är det i dem!

Andra lediga-dagsfönstret ..

.... finns i ett gårdsmejeri högt uppe på en kulle i landet Dalarna.

Ja, närmare bestämt i utkanten av Lima.

Och nu är det förmiddag .., det har varit lååångt telefonprat med AP och med en nyvaken dr Böhlander i Åre och pv är redo för inköp av valla och i dag kommer älsklingssonen med sin Josefine!

"Älsklingssonen ...?"'

Ja, jag har bara en.

Solen skiner ..., kaffet smakar gott och oj, så mjukt vattnet är här i norr .., håret blir mycket lockigare och lenare!

Ännu mera vifteri ....

Efter pv:s träningsrunda och en stunds vila, tar vi bilen och åker ut en sväng.
Igår, på väg till Sälen, upptäckte jag flera små gårdsbutiker; det var hantverk och kött och det var ost och inte att förglömma: skinn, förstås - ja, vi är ju i Malungland -!

Den lilla hantverksaffären som jag mest av allt vill titta in, fyra mil bort, den är förstås stängd.
Jaha, ja.

I stället tittar vi in i en skinnbutik där en pratglad man, tillika ägare, berättar om bilden av björnen ..., han visar tavlan där hans far och de tre bröderna sitter på en myr och har säkerligen tio hinkar fyllda med hjortron intill sig ., och han frågar var jag kommer ifrån .., "Kiruna ..? Jaha, Västerbotten!" och till sist tipsar han oss om att det finns varor även på våningen ovanför och där finns fina kuddar i fårskinn och vackra Lovvikavantar och jag köper ett par sådana, fodrade dessutom - det är väl nån nymodighet förstås -?

På väg hemåt igen (vi passerar Lima där statyn av Sixten Jernberg står för sig själv i snöyran och inte långt ifrån ser vi en stor skylt som gör reklam för Thaimat, ja, det är den nya tiden, tänker man ...) stannar vi till vid ett gårdsmejeri, beläget höööögt uppe på en backe.


Getter möter oss och det bräääks och hälsas!


Inne i själva butiken, som är mer som ett ostökigt rum bara .., där ligger grönmögelostar i vita plastkorgar och jag lovar att dom - ostarna, alltså - sannerligen gör skäl för namnet!

Det är husets dotter som expedierar oss.
I vanliga fall arbetar hon som bagare fyra mil bort, men nu råkar hon vara hemma och öppnar dörren åt oss och så får vi smaka på en ost som liknar vanlig Camenbert, den tar vi .., plus en annan variant som pv vägrar att befatta sig med .., i smaken påminner den om S:t Agur som är min favoritost alla kategorier, ja, av de jag smakat här i livet.


Albert Blå, heter den.
Och huset dotter, bagerskan, berättar att även hon ska delta i stafettvasan på fredag, jodå, hon och våra AP ska tampas mellan Hökberg och Mora!


Här är Fly i full aktion och på slutet kommer den stora, stora getabocken för att inspektera!

Och nu är pv ute på sin andra träningsrunda .., 15 km skulle det kanske bli .., och ikväll blir det nog dvd-film och i natt befinner sig Anders och Josefine på nattåget till Stockholm och så buss hit i morgon .., ååå, det ska bli så roligt, så roligt!

Och när vi betalat (pv betalat ..) får vi hälsa på getterna och där kommer vallhunden som heter Fly och är en engelsk border collie och vi skrattar och säger att ååå, vad vi känner igen beteendet från Harry i den här tiken .,. det här smyyyygandet och kryyypandet när han ser något spännande, om det så bara är sigge eller pElle!

1:a lediga-dagsfönstret .....

.... skymtar till höger uppe i bilden och är det lilla fönstret som vetter mot stora backen till.

Kaffekoppen är holländsk och inhandlades i Ystad i förrgår, ja, på bageriet Söderberg & Sara.



Det här med helhetstänk, det är nånting som jag tycker så mycket om!
På bageriet, som till en början endast sålde nybakat bröd och lite mjöl och müsli, där finns nu ett betydligt större utbud tillbehör och även några små bord och något som kallas för en "kaffebar" och på väggen, på ett slägs nät av stål eller nåt sånt, hänger såna här kaffekoppar med olikfärgade "öron"/handtag.

Jag valde som synes den röda varianten.

När vi igårkväll gjorde natt, upptäckte jag att herr pv hade ställt väckarklockan på 7.00 piiip.

"Ställer du väckarklockan när du har semester ...?" utbrast jag häpet.

Jodå, det här var minsann ingen vanlig semester, detta är ett träningsläger, menade han.

Jaha ja .., ja, det hade jag ju glömt.

I skrivande stund är klockan 07.40 och någon pv har ännu inte synts till ..., ingen annan heller för den delen.., och undertecknad, som inte befinner sig på något träningsläger, är den enda som är uppstigen.

Kaffekoppen är invigd ., termometern visar på minus fyra .., och jag hör småbarnsröster och tripp-tripp-fotsteg från stugan som sitter ihop med "vår" - å, sånt gör hjärtat glatt -!

På Hemköp är dom nu igång med charkförberedelserna ..., hej på dig Anne-Marie om du läser här!

Jag säger som vi brukar göra: "hello sweetheart!"

Ps. Under uppresans gång utbrast pv plötsligt: "äntligen!" Det visade sig då att han haft flimmerkänning sedan kvällen innan och under en stor del av uppresan, men vid trakten av Värmland släppte allt och sedan var det frid och fröjd. Helt övertygad är jag att det - till viss del - handlar om stress.
Första gången pv träffade min storasyster fick han läggas in på Ystad lasarett för elchock och vid tanken på detta har vi skrattat många gånger ...., nej, se där .., den Nilssonska släkten är minsann inte att leka med! Igårkväll, nästan innan vi ens installerat oss, tog han så en träningsrunda på sex kilometer och allt har varit bra ..., ja, kanske bäst att höra om han svarar på tilltal .., och det gjorde han nu. Allt väl, således. Ds.

På vift ...

Spegelblanka isar nästan överallt.
Vi ser människor som åker skridskor eller sitter och pimplar fisk.

Ja, det är förstås bara att invänta kvällstidningarnas anbud .., såna fantastiskt lockande rubriker som jag skriver, men har nu någon enda lockats hit, så grattis till mig!

Uppresan gick bara fint!

Strååålande sol och vårlikt ute .., bara åkrar och ängar och > formade sträck av gäss på väg norrut!

Norr om Karlstad började karavanen av mötande bilister, de flesta med skidboxar på taken och sen var det alla vi andra som var på väg norrut.

Två kaffekauser ., en söder om Mellerud och den andra vid trakten av Sunne.
Pratade med danska skidturister på väg till Hovfjället och fick våtservett av vänlig kvinna från Stockholm.


Vi turades om att köra .., först pv, sen jag själv och under tiden satt herrn intill mig och filurade på sångverser inför..., eller till den - hopefully - avklarade stafettvasan, och på detta är pv helt enkelt m ä s t e r l i g!

I baksätet halvsov Hilda som arbetat från åtta igårkväll till fem i morse .., Patrik var något piggare.

Dåligt med snö mest hela tiden .., det påminde mycket om april hemma i Malå.

Nu är vi i alla fall installerade i stugan och fjärrkontrollen är inte längre i våra händer .., nu ska det tittas på "Äkta människor" och hade vi haft riktigt otur, hade det blivit Simpsons också.

Från soff-fönstret skymtar stora backen här intill (vi bor i Lindvallen, nära Sälfjällstorget) och allt känns bara bra.

Söndagsfönstret ...

.... fångades i Ystad, men för flera år sedan.

Det var i den vevan som bageriet Söderberg & Sara skulle öppna och jag tycker att konceptet var så finurligt!

Och nu bär det snart av norröver.
Snälla grannen alldeles intill tar hand om hus och katter och själva tar vi sikte mot nordligare trakter.

Fungerar internet i stugan, lär vi nog höras.

Annars .., ha det så gott!

Spridda skurar ...

Innan vi susar söderut, hämtar jag smörgåstårtebiten på Ankaret.
Här står den alltid, alltid, alltid så rara och vänliga Malin och visar upp den.


Och så iväg .., mulet, men barmark nästan överallt.
Den här bilden togs dock på hemvägen och då strålade solen!
Vid markslandet hitom Landskrona räknar jag till säkert femtio svanar samlade på ett ställe och överallt på åkrarna ser vi stora sällskap av gäss!


Ystad och Regementsgatan tar emot med gråmulen himmel och jag står utanför bageriet Söderberg & Sara och tänker att den här gatstumpen har betytt så mycket för mig i mitt liv.
Här bodde jag i sju år .., på 19 A fanns min första egna lägenhet .., min första egna nyckel till ett eget hem .., här hände så otroligt mycket.
Här känner jag mig hemma.
Och här bodde under en period AP och här bodde även mamma .., alla tre har vi haft samma lägenhet!
Inte en enda bekant ser jag och efter att ha köpt bröd, åker vi raka spåret till Bjäresjö, till mina barns pappa och hans fru, ja, det är där harry ska tillbringa den närmaste tiden.


Oj, en bild till från bageriet!
Där har byggts om .., eller man har flyttat disken och nu finns där några bord och stolar, en liten kaffebar, helt enkelt!
Inhandlar ett stycke fruktbröd, samt två valnötsdito.


Framme i Bjäresjö och Harry och Meja leker själva ute på tomten.
Efter en stund kommer Harry och tittar in genom altandörren .., men vart tog nu matte och husse vägen ...?

När vi åker därifrån har jag ont i magen och har exakt samma känsla inom mig, ja, som i min ungdom när vi hade åkt från Stockholm till Malå och hälsat på hemma i Malå ..., och i nästan tjugo mil brukade jag sitta alldeles tyst och titta ut genom sidorutan.

Exet sade inte ett pip - han förstod precis - och jag torkade alltid bort tårarna så ingen skulle se dem. Man kan undra varför?

Nu känner jag på precis samma sätt, ty just som vi ska ge oss iväg, sätter Harry sig vid dörren och gör sig klar för att åka med.

Ååå, jag känner mig som en s v i k a r e.

"Du vet, den där hundexperten Ceasar .., han från USA, han sa i ett program att hundar, dom lever i nuet .., inte tror du väl att Harry går och deppar för att vi har åkt ..?" säger pv.

Nej, det tror jag kanske inte .. , men han kanske undrar var vi är?
På nåt sätt.

Sen på kvällen, när vi kommit hem, upptäcker jag en bild på Facebook som gör hjärtat glatt.


Foto: Karin Eikedahl.

Den här!
Exet har varit ute på lång promenad med hundarna och nu ligger dom totalt utslagna och sover i vardagsrummet!
Harry har hoppat upp i Mejas fåtölj och Meja tar saccosäcken.
Och äntligen kan jag andas ut och känna att ååå, så roligt det ska bli med semester!


Sen blir det en sväng förbi hos Bettankax, där vi bjuds på hennes jättegoda kaka .., och vi sitter runt köksbordet och det blir många skratt och prat om allt möjligt, däribland lillprinsessans namn och vi pratar också om tapeter och röjning och lite annat.

Och nu tänker jag hoppa i bingen!
Reveljen går vid sex och stackars Hilda (pv:s dotter), arbetar 20.00 - 05.00 och får väl sova i bilen i morgon?

Adios companeros!

And the winner is ...

Sent om sider ..., men vi kom inte hem förrän vid sjutiden och nu, äntligen, är allt klart!

Grattis kära vinnare!


Ja, här är den vikarierande Notarius Publicus och hon gör det med den äran!
Om jag skulle beskriva den här madamen med några ord, så blir det ..., en omtänksam, rolig, självironisk och stilig kvinna!

Och nej, hon går inte med solglasögon inomhus i vanliga fall, men solen lyste rätt in genom köksfönstret och rakt på madame Publicus och då fick det bli så här.

Ser ni kakan i bildens nedre kant?
Det är Bettankax specialitet och gissa, vad vi ska kalasa på under uppresan till Sälen .., just det, kaffe och en kakbit!


Och på hennes köksbord står ett fång med de allra vackraste tulpaner!


Och ser man på .., förstapriset i Uppmuntringslotteriet, den ligger ovanpå mikron!
Nystruken och fin.


Och på kylskåpsdörren träffar vi kommisarie Montalbano.

Just det.

Dagens fönster ...

... finns på innergården i Ystad .., ja, den där innergården som kändes lite som "min".

Där hördes koltrastsång och t.om ljudet av mattpiskning.

Och idag åker vi just till Ystad för att lämna harry hos Tommy och Karin - mina barns pappa och hans fru - och oj, vad det känns i hjärtat att inte få harry hos sig hela nästa vecka, men jag vet också att så snart vi har klappat om honom och sagt "hej", så går det bra.

Han är i trygga händer.

Och kom ihåg ...

... ni som fortfarande skvalpar omkring i skålen, att idag blir det en senarelagd dragning.

Men innan sängdags så ska filmen vara på plats.

Följande finns kvar i byttan:

Tessan (finns du kvar Tessan ...?)

Fourmum

Inga i Vännänsby

Biggan i Hudiksvall

Max Matte i Kopparberg - dvs - Ulrika

Monica i Skellefteå

Cecilia N i Härnösand

Gunilla

Tankevågor i Stockholm

Lena från Gävle

samt

Christina Berglund i Lycksele

En slags frihet ...

Den lilla filmsnutten togs idag när vi var ute på prommis.

Numera nästan flyyyger han över A:et.

Vid halvtretiden ...

... tar jag harry och går på långprommis.

Solen flödar.
Ååå, så det doftar jord och vår!

Och kråkorna kraxar lika mycket idag som igår .., jag hör fiskmåseskrin nerifrån havet till .., och överallt ligger hästlortar från förra sommaren och jag har ett evigt sjå att hålla harry ifrån dem .., han är som besatt av dessa, ja, det är som han tycker att detta - hästskit - är rena delikatessen!

Å, så äckligt!

Men vackert är det och nu väntar jag bara på Tofsvipor och Starar och att herr Koltrast ska börja flöjta.

Och nu blir det middag .., renskav med skedpalt och lingonsylt!

H a l l e l u j a!

Smått och gott från jobbet ...

"Bettan, du skriver väl en hälsning som vanligt ..?" säger Sven-Åke.
Så det gör jag.
"Trevlig helg önskar kassörskan!" står det på kvittot som kunden får och en liten dit-ritad blomma brukar finns med också.

Förmiddag.

Sven-Åke - denne underbare och sprallige man - plockar ihop varor som ska köras ut.
Det är samma kund varje fredag och vi vet på pricken vad som står på listan!!
Om jag är enjängd, har jag min överman här.
Citronfyllda muffins och Lingongrova är två av sakerna som alltid hamnar i korgen.


Charkpersonalen är - enligt mitt sätt att se det - butikens hjärta.

Nu har Anne-Marie börjat att göra smörgåstårtor som säljs i lösvikt .., man väljer själv hur mycket man vill ha och detta tror jag kommer att bli dundersuccé!

Tänk, när turisterna kommer i påsk ... (Eva i Tyresö .., tänk, så gott till kvällskaffet!), så lättsamt att köpa var sin bit smörgåstårta!

Räkbomber är också nånting som vi planerar att börja med.

Härligt!

Syster Nilsson meddelar ...

.... att vid ronden nu på morgonen kunde konstateras att patienten - här kallad pv - inte längre uppvisar tecken på svår sjukdom.

Patienten är nu feberfri och ikläder sig vid sextiden sin fars bröllopskostym och en vit (nåja, den har varit vit ...) skjorta och är elegant värre när han en timme senare beger sig till landet Småland för att därstädes sjunga vid en begravning.

Herr pv förväntas återkomma till hemlandet under kvällen och ser med tillförsikt fram emot stafettvasan om exakt en vecka.

På bilden syns förra året lagupställning.
Bilden togs vid målet i Mora.

Vid protokollet: syster Nilsson.

Och snart dags igen ...

Förra veckans vinnare blev Ruta Ett (förstapriset) och Titti i Haverdal.


En liten Ruta Ett ...., så go så man vill äta upp henne!

Ruta Ett har jag träffat - en på alla sätt och vis färgstark madame från Skåne, men numera hemmahörande i Göteborg -.

Till den madamen åkte den lilla tavlan iväg, den som Eva på Frösön har gjort.

Titti har jag aldrig träffat, men det blir säkert, när hon alltså bor i Haverdal, där jag arbetar.

Här kan ni läsa mera om förstaprisvinnaren.


Titti befinner sig just nu i Spanien och därifrån kom igår den här bilden och Titti berättar lyriskt om hur underbart goda avocados är där nere!!! Och billiga: tre för en tia!!


Och prunkande grönska ..., tänk, så ljuvligt!

I morgon blir det också dragning .. men osäkert vilken tid, så ni får hålla ögonen öppna .,. kanske det blir en helt ny notarius publicus just i morgon - det är vad vi hoppas på -!

Ett sista-dagen-på-jobbet-fönster ...

"Hej igen!

Här kommer ännu ett soprumsfönster.

Och tänk, vi har papegojor i fönstret bland grovsoporna! Inte illa va?

Och i det rummet stod ett fint datorbord ( om man målar om det) och en kontorsstol.

Jag förundras över allt som människor slänger, saker som är helt användbara.
Vilket slöseri! Hade jag nu haft gott om plats hade jag släpat upp bordet och målat om det. Tyvärr finns inte det utrymmet och bordet får sälla sig bland sina kamrater på sopberget (om ingen annan tar det).

Men papegojorna står kvar och dem ska jag jag norpa och använda till lite bus i sommar.
Vad det blir?
et berättar jag kanske om till sommaren :)

Kram Eva.

Ha det nu så jättefint i Sälen! Och hälsa pv lycka till. Jag håller tummarna."