onsdag 5 december 2012

Och så två eftermiddagsfönster ...

Dagens fönster från ett snöstormigt Stockholm och en Barnavårdscentral i Enskede Knoppen.
Vår dotter jobbar där och det tog två timmar dit i morse!!!!
Snöhinder och bussar som inte gick.
Stockholm står stilla eftersom vinden är hård och snön driver.
SNÖhälsning Eva i Tyresö
PS Tänk om min elev inte kan ta sig hit idag. Sorgligt. Ds.

Och nästan samtidigt som Evas bild kommer, så plingar det till i mobilen och då har sonen fångat utsikten från sin arbetsplats i Malmö. 

Två ögonblicksbilder från idag.

Hjärtevärmarbilder. 

T a c k!

Och här är vinnarna ...!

Förstapriset är Gula Husets hemlagade julgodis (se bilden ovan).., ja, det var i alla fall  t a n k e n.

Grattis till såväl förstapristagare som den som kom tvåa och faktiskt får ett likadant pris!

Idag blev filmen skakigare än någonsin, men ni får vara snälla och ha överseende.



Gunnar säger i en kommentar att länken inte fungerar.
Då gör vi så här i stället.



På väg till Halmstad ..

..., närmare bestämt på Plantagens parkering, kollar jag mejlen via min telefon.

Där är ett nyss inkommet brev från min syster i Australien.

Och jag sitter där och läser och tar in och det är rader som handlar om min svågers strålning, om ideliga kräkningar, om yrsel, lågt blodtryck och slutligen lunginflammation och "intensive care".

Så här avslutar hon brevet: "När jag frågade hur orolig jag skulle vara, svarade den lilla, purunga, asiatiska kvinnliga läkaren att Jan is seriously ill, but all is treatable .., så det är bara att vänta."

December = krångelmånaden i vår familj.

Dagens fönster ...

Den i särklass flitigaste fönsterfångerskan genom alla bloggåren, det torde nog vara Ulrika i Västmanland.

Och tänka sig, när hon knatar iväg till sin kiropraktor .., nog kommer hon ihåg att ta fram fönsterhåven!!

Snart kommer en medalj!

tisdag 4 december 2012

DBFV för Monica i Bohuslän ...

  Hej Elisabet!
  
Det bästa i veckan som gick, var för mig den fantastiska tretimmars-turen i strålande solsken i söndags.
Jag tar ju alltid en massa bilder (nästan var jag än är), så min vän säger att han skall anmäla mig till "Anonyma Fotografer".
 
Sedan den turen har det kommit en aning snö. 
Det skall komma en hel del mer i morgon, men det ser jag helst att det inte blir något av!
 
Varma Advent-tids-hälsningar från Monica!
DBFV för Monet i Frankrike ...


Mitt bästa förra veckan är av alldeles vanlig vardagskaraktär. Jag är så himla glad för att vi bor där vi bor. I det vackra Provence, i vårt lilla hus med sin fina trädgård och så att vi har vår underbara lilla franska pudelmadame som är en så älskad familjemedlem, med oss överallt.
 
Och allra mest glad är jag just nu över det livgivande solljuset som strålar in i vardagsrummet till sent in på eftermiddagarna. Jag saknar inte det svenska mörkret ett enda dugg!
 
DBFV .....

Oj, så alerta ni var den här gången på att dela med er av glädjen!

Följande ligger ännu inte och skvalpar i skålen, men kommer att hamna där:

ellem i Skellefteå som hurrade för lågt blodtryck tack vare andningsmasken!! och detta gladde Ulf ...

Rexxie i Västerås (operationen hade gått bra, men se nu har han åkt in igen - infektion i såret -!)

Eva på Frösön (hade haft det lugnt och vilsamt ute på Rödön ...)

Guy hade äntligen slängt sina kryckor och kände nu åter doften av frihet!

Turtlan och "M"  åkte till Göteborg och njöt av bubbelbad

Ulrika hade besökt kiropraktorn i Örebro och kunde äntligen sova lite på natten!

Ann i Göteborg - ååå - hennes norrbottniske man agerade symaskinsreparatör och påstod att Ann "syr för fort", men dock .., overlocksmaskinen kunde åter användas! Halleluja! (allra helst som Ann ska sy en kjol till mig ...)

Anne i Mantorp hade suttit sönder bänken i hallen och nu fått en ny - stor glädje -!

Eva i Tyresö kände glädjen bubbla inombords när hon fick coacha en blyg, femtonåring tös som behövde hjälp med skolarbetet!

Barbro i Uppsala hade haft barnbarnsbesök, sjungit Ekorrn satt i granen på svenska för det lilla barnbarnet som bor i Norge  och nu var saknaden stor ...

Monica i Frankrike känner sån glädje över att hon och maken får bo just i Frankrike och tänk, att få slippa det nordiska mörkret och kylan!

Och i Bohuslän har en annan Monica varit ute på en tretimmarsrunda och njutit av strålande solsken och frånvaron av snö.

Någon fler som vill vara med och dela sin glädje?

Ulf ....? Du är välkommen du med!
Och någon i Malå som läser och aldrig vågat sig fram ...? Nog borde du väl ändå ...?
Agnetha i Skellefteå?

Varmt välkomna i alla fall!

Dragning i morgonkväll och vinsten blir julgodis från den nilssonska fabriken i Halland.
Det ni!
Gissa vem som fyller år idag!

"Det här är den gyllene regeln när man tar bilder Elisabet ...", säger födelsedagsbarnet.
Ja, ja, men det brydde jag mig inte så mycket om.

Idag är det bemärkelsedag för en kär bloggvän.
Så här står det om Skytten och jag tycker nog att det stämmer rätt så bra.

"Den typiska Skytten är aktiv och frihetsälskande. Skytten har stort behov av omväxling och social stimulans. I relationer och samarbete är Skytten ärlig, rak och välmenande. Med sin ivriga, spontana läggning kan Skytten ibland av ren obetänksamhet vara lite klumpig och trampa andra på tårna. Skytten är öppen och pratglad, generös och frimodig. Skytten trivs i naturen och på resande fot. Det brukar bli många spännande resor för den som är präglad av detta eldtecken.

Skytten är med sin optimism och välvilliga läggning duktig på att inspirera andra.
Generositet och humor hör tecknet till. Strävan efter nya intryck och upplevelser kan göra Skytten en aning rastlös. Men Skytten bekymrar sig inte i onödan utan rusar glatt framåt mot nya äventyr. Här finns en stor kunskapstörst och nyfikenhet på livet som leder in Skytten på spännande stigar.
Ett intresse för livsåskådningsfrågor brukar komma med åren. Skytten är en sökare som vill prova sig fram i tillvaron. Frimodig och djärv, men samtidigt bestämd och viljestark till sin läggning. Lyckoplaneten Jupiter styr över tecknet. Det gör Skytten till en glad optimist med siktet inställt på framtiden. Den som är präglad av detta vetgiriga tecken slutar aldrig att längta efter nya spännande upplevelser. Skytten delar gärna med sig till andra av sina tankar och erfarenheter och är ofta en god pedagog." 

Stort grattis härifrån!
(Och vem är det nu ...? Jo, den här filuren.)


Tisdag i december ..

Kortet som Eva målat ...
Den här tiden för trettiosex år sedan, då låg min pappa på Lycksele lasarett och hade exakt tre dagar kvar att leva. Det är underligt - eller inte -, men varje år väcks det där minnet till liv.
Och idag för tre år sedan, då hade pv:s mamma Gunvor två dagar kvar att leva.

Julen blir liksom aldrig densamma.
Annorlunda, men inte densamma.

Hela tiden förändras livet.

Nu bor jag i landet Halland och det hade jag väl aldrig kunnat drömma om och jag känner mig hemma och när kunderna i affären säger ..."men nu Elisabet, nu trivs du väl när det är snö och vitt och fint?", så svarar jag att har man flyttat så långt söderut som först till Skåne och sen lite norrut till Halland, så inte är det snö man är ute efter.

Det har kommit rejält med den varan sedan igår och det underbart vackra julkortet, målat av Eva på Frösön, (kom med posten igår), passar perfekt in just nu!
Å, Eva .., så fint då målar!
En slags hjärtevärmarkonst!

Vid åttatiden tar jag harry och går ner mot havet till.
Tystnaden är  t o t a l.
Överallt syns spår i snön .., en älg har gått över vägen .., och där är spår efter en hare och harry har fullt upp ...., nosen är långt nere under allt det vita!
En rödhakes morgonprat är allt som hörs.

Ingen plogbil har synts till och det är tungt att gå längs lilla vägen.

I det röda huset - längst till höger på bilden - lyser adventsstjärnorna så fint.
På husgaveln finns en balkong och där såg jag i somras husets herre (en man i 70-årsåldern med mycket pondus ..) stå och gymnastisera .., så där armar uppåt strääääck och böööj och tääänj och jag log för mig själv ..., det påminde lite om min pappa som var kväll gympade uppe i hallen hemma i Malå.

Idag står ingen pyjamasklädd herre på balkongen, men på väg hem ser jag hur lamporna tänds i det jag förmodar är familjens sängkammare och mannen tar på sig en mörk tröja.

Och nu är det morgonkaffe och tv-nyheter .., DN är avverkad (läser att kameraövervakning i skolarna kränker eleverna och tänk, det tycker jag är bara fånigt .., gärna kameraövervakning om det förhindrar skadegörelse och annat elände .., vi har kameraövervakning i affären och det skulle aldrig falla mig in att känna mig kränkt för den sakens skull ...)och idag ska jag höra med Bodil på jobbet om jag får byta bort några timmar på måndagkväll - då är det nämligen Nobelfestligheter i tv - och ja, jag erkänner utan omsvep .., att det är nästan det bästa jag vet att titta på! 




Dagens fönster ...

"Letar efter något helt annat och ramlar över dessa franska fönster. Tagna i den privata delen av ett fantastiskt vinslott nära oss, drivet av ett svensk-amerikanskt par. Så här tjusigt kan man också bo!!"

Monet.

måndag 3 december 2012

Här och nu ....

Jag minns hur glad jag blev när jag upptäckte pv:s adventsstjärna, den som hängde uppe i sängkammaren.

Precis en sån guldig historia hade vi i mitt barndomshem i Malå, men då hängde den i vardagsrummet.

Nu dinglar den halländska stjärnan så fint i fönstret mot havet till.

Och nästan hela dagen har det snöat!
Lägg därtill rejäl blåst, så kan ni ju ana ..., och att köra hem från jobbet var ingen höjdare. Jag låg på 40 km max ..., och vägen är smal och när det blev möte gällde det att hålla sig så långt ut på kanten som möjligt, utan att dråsa i diket.

Ägnade väl en halvtimme åt att skotta snö när jag väl kom hem.
(Pv var på körövning i stan).
Och kan man tänka sig, nu har jag så ont i handleden som jag en gång bröt och en annan gång fick en spricka i, att jag inte ens kan hålla i ett glas! Ära vare handledsskyddet!

I "Gunnars rum" sover nu Hannes, pv:s underbare brorson och en av delägarna till fiskaffären i Malmö.
Arme gosse .., i natt vid tretiden ska han upp och iväg till Göteborg på fiskauktion och måtte det hinna plogas längs vägen innan han ska söderut igen!


DBFV för ellem i Skellefteå ...

Hej!
 
Idag har jag varit ledig och hade en hel del att göra. 
Jag gick och kollade blodtrycket och trots att jag kände mig lite stressad över allt som var ogjort, hade jag det lägsta blodtrycket jag haft på flera år trots medicinering. Och detta tack vare min C-PAP som hjälp mot andningsuppehåll. 
 
Så man kan säga att denna apparat är det bästa som hänt mig, inte bara i veckan,  i höst, utan t om detta år! Har skrivit om den en gång förr men jag är så tacksam och glad för den!
 
kram från ellem

Och så ett eftermiddagsfönster ...

Falköping C kl 07.00 måndag morgon.
Stationshus i funkisstil.
Dags att åka iväg till jobbet...vare sig man vill eller inte...

DBFV för mig själv ....


Förra veckan .., ja, då var det mer än en sak som gjorde hjärtat glatt.

Först besöket hos Sonja och Gösta inne i Halmstad .., middagen som dom bjöd på och som var så god och Gösta som agerade Notarius Publicus och Sonja med sin värme och jag berättade för henne om första gången när vi möttes, det var när jag hade brutit handleden och någon vecka bara efter mammas begravning och jag var så nervös för att träffa pv:s släktingar och inte minst hans dotter (hur kul kan det vara när ens pappa kommer hem med en ny kvinna och inte en aning har man hur hon är!!) och Sonja, hon tog min gispade arm och höll den så mjukt och frågade hur det var nu när mamma hade dött, ja, det hade hon hört.
Hur oändligt mycket sån omtanke betyder .., det var det jag berättade för Sonja förra veckan.

Och så detta att pElle blev frisk igen - eller i alla fall sig lik - och pv som var så glad efter adventskonserten och kom hem och var stilig i sin fars kostym ..., och glädjen över kaminen som sprider sån värme - verkligen  bokstavligen ..., den skänker en slags grundtrygghet ...,måhända nåt som sitter i sedan grottstadiet?

Annat som gjorde hjärtat glatt: vinterbilder från båda döttrarna.
Aldrig någonsin hade jag väl förväntat mig att AP skulle ha sånt här på tomten!
"Det är all in med julen nu!" skriver hon smajlande.
Och jag tänker på min pappa som älskade att julpynta och till mammas förskräckelse gärna ville ha julgirlanger - såna här flerfärgade i veckad papp - i taket!
Det här hade han tyckt om!

Och "dr Böhlander" tar ett kort från köksfönstret och berättar om makens bekymmer för småfåglarna, ja,nu nu när kommunen ska röja en hel drös med träd ..., och då ler vi hela bunten.
Av  v ä r m e.

På söndagkvällarna har sms:en gått varma!
Först är det "Allt för Sverige", därefter Arne Dahl och sist Akuten.

"Mamma, när vi åker till London någon gång ska vi köpa några tårtor och ge till personalen på Kings College Hospital och tacka för att dom bjudit så på sig själva under dom här programmen!" skriver hon.

Under varje program har våra sms sett ut ungefär så här:

Elisabet: "Ååå, så underbara dom är, alltid så vänliga mot patienterna och artiga!"
Maria: "Ja, verkligen!"
Elisabet: "Den där mannen med diabetes som är så arg och sur.., å, jag skulle bli galen!"
Maria:  "Men ge honom lugnande!"
Elisabet: "Sista programmet ...-( Hur ska nu söndagkvällarna bli?

Det har med andra ord varit en vecka fylld med småglädje.
Inget märkvärdigt alls, men ändå .., den där glädjen bildar en slags botten

Och så gick ju Rexxies operation bra.
Det var också ett glädjeämne!


DBFV för Guy i Wang Khanai ....

Det bästa som som hände förra veckan var att jag slängde kryckorna och åkte till huset i Wang Khanai.
Det kändes som en omstart på min thailandsvistelse. 
 
Planerna var ju att jag skulle bo i Wang Khanai  men min knäskada gjorde att jag i stället tillbringade tre månader i Wipharats lilla hyresrum. 
Jag har blivit mycket väl omhändertagen, men mot slutet har jag känt mig  instängd. W jobbar ju på dagarna.

Det är skönt att kunna börja planera för litet småjobb i huset, och jag har lyxen att kunna välja mellan bil och motorcykel när jag behöver uträtta något ärende.
 
DBFV för Rexxie ...

Hej hopp!

Det bästa i förra veckan var att jag inte blev en grönsak, och att jag nu kan kasta listan med alla PIN-koder, bankkoder, användarnamm osv som jag nogsamt skrivit ihop....

Även det halvpsykedeliska uppvaknandet där jag inte riktigt visste vad som var dröm/verklighet ingår nog i DBFV, liksom att jag nu är tumörfri (kanske tillfälligt, kanske permanent. Vem vet??)

DSFV var onsdagen när jag hade så ont att jag ångrade att jag gått med på operationen...

Kram /// Anders

(Lite läskiga bilder, kanske någon tycker - inte jag -, men här kan man få lite mera information om Rexxies operation och hur det gick till.)
DBFV för Ulrika i Västmanland ...


Förra veckan var verkligen ingen höjdarvecka för min del. Svåra ischiasrelaterade smärtor och stunder (många sådana) då jag önskade att jag bara kunde försvinna från jordens yta, jag stod inte ut. Men till stor tröst och glädje: lilla kattfröken Virka. Som älskar att vara NÄRA sin matte. Tätt, tätt intill vill hon ligga. Och där spinner hon som baaara den och njuter.
Veckans allra bästa var besöket hos kiropraktorn på torsdag morgon. Å hjälp så ONT det gjorde stundvis - så där så att jag var nära att svimma ett par gånger, men sen...åh, sen efteråt: lindring! Sköna, ljuva lindring! Bra är jag inte än, inte på långa vägar, men magikern Adam trollade så att jag sen besöket hos honom varit bra mycket bättre än innan i alla fall! 
Att ha en hel halvtimme utan smärta då och då, det är ren och skär LYCKA!
DBFV för Eva på Frösön ...

Hej!

Det bästa i förra veckan var igår, första dagen som jag kände att nu är jag skapligt pigg igen.
Magvärken hade avtagit och jag orkade ge mig ut. Inledde första advent med en fin mässa i stora kyrkan inne i Östersund.


Efter mässan åkte vi till skogsbrynet, där var det lugnt och tyst. Och kallt! Minus tolv grader och den varma chokladen värmde gott. Det blev en kort stund därute men det räckte för att få sig en portion stillhet och för att Otis skulle få springa av sig.

Kram till dig från Frösön!
DBFV för Kerstin i Skåne ....

Det bästa var helgen med den första snön och myskväll med adventsmys hos minstingen.

Kerstin.
DBFV för Turtlan i Karlstad ...

Hej!

Helt rätt så ska det heta DBFV :-)


Mitt DBFV blir ett bubbelpoolsbad på hotellet i Göteborg när M och jag åkte på en liten resa till Sveriges framsida.
Just det, jag är väldigt förtjust i att bubbelbada.

Vi låg där en lång stund i varsin hörna i det varma vattnet.
Startade bubblet och njöt men efter en stund så stängde vi av bubblet för det lät en hel del.

Det blev tyst och det enda som hördes var musiken från högtalarna uppe i taket på relaxavdelningen.
Sån där musik som jag kallar för "valmusik".
Mitt eget uttryck för sån musik man ofta hör på spa och relaxavdelningar. Lite meditativ musik. Hoppas ni förstår vad jag menar?

Där låg vi en lång stund och njöt.
Tysta båda två. Länge.
En stunds meditation i det varma vattnet.

Inga andra gäster kom under tiden. En söndagskväll på ett hotell kanske inte har så många gäster som ville bubbelbada till vår lycka.

Sen gick vi runt hörnet från hotellet och köpte varsin sallad på kvarterspizzerian.
Avrundade kvällen med salladerna och ett spännande avsnitt med A-gruppen.

 Ute var det regn och blåst denna söndagskväll.
En minnesvärd kväll.

Turtlan
DBFV för Barbro i Uppsala ...

Hej Elisabet

Det bästa nr 1 för mig har varit att ha dotter och barnbarn hemma .
Noelle är en snart 2 årig envis liten dam som älskar att sjunga.
Lite konfunderad blir hon när mormor sjunger Imse Vimse som inte alls låter så hemma i Oslo men det går bra att sjunga med ändå .

Lika kul som det är när de kommer lika jobbigt är det när de ska tillbaka.
Önskar vi bodde närmare.

Det bästa nr 2 är att jag vaknade i morse och marken var täckt av snö!

Kram från Babsan i Uppsala
DBFV för Eva från Tyresö ...

Att undervisa.
 
Det ringde en pappa och ville jag skulle coacha hans dotter.
Storebror som haft mig i skolan rekommenderade mig.
Flickan var här igår och det var så kul så jag kände det i kroppen hela kvällen.
Jag är nog gjord för att undervisa och det gör jag ju inte hela dagarna längre......
 
Det var verkligen stimulerande med flickan 15 år.
Hon har stora svårigheter, är  blyg och försiktig och det är trist i skolan då förstås.
En utmaning för mig..........att få henne att behålla självförtroendet  nu i betygshetsen.
Men allt bygger på relationer som det alltid gör i skolan.
Hon kommer igen om en vecka. Hoppas jag.
 
Illustration Elsa Beskow ur Tomtebobarnen
 
Hon är sista flickan i raden och det var Tomtefar som kom med henne.

DBFV för Anne i Mantorp ....

Hej!

Den här gången var det plättlätt att finna ut vad som var bäst. Det var förståss den färgglada
mjuka bänken i hallen som är rumpvänlig att sitta på när skor och stövlar ska på fötterna. Den
förra bänken brakade sönder när jag satt på den och kramade om yngsta barnbarnet och inte
gjorde det något för den var inte gjord för människor utan böcker och dessutom högst obekväm
att sitta på.

Anne i Mantorp



DBFV för Ann i Göteborg ....

Det var när mannen i mitt liv försökte laga min trilskande overlocksymaskin...och LYCKADES!
Det är många mekaniska delar i den som ska samverka och anledningen till att den går sönder är att jagf syr för fort, säger han.
Tro de’?
 
Kram Ann

Måndagsfönstret ...

Detta lok står på slutstationen  av järnvägen som japanerna byggde under andra världskriget för att sammanbinda Thailand med Burma, dödens järnväg

Så skriver herr Jonsson från Arvidsjaur, numera Thailand.

söndag 2 december 2012

Glöm nu inte ...

DBFV (ja, det bästa i förra veckan ..., som Guy tyckte att det skulle vara ..).
Bilderna visar glimtar från tidigare DBIV ..., sånt som gjorde oss glada.
Emma som tilldelades blommor när hon hade tagits ut till flicklandslaget i fotboll .., Eva på Frösön som deltog på vintermarknaden ute på Rödön (tror jag det var ..).., Kerstin i Skåne och hennes underbart lockiga lilla barnbarn (visst blir man glad!) och Ulrika och rallymannen Marcus i Västmanland! 

Dragning i lotteriet på onsdagkväll.

Vill du vara med och berätta vad som gjorde ditt hjärta varmt under veckan som varit ...?

Mejla då till bisse151@gmail.com ..., och gäääärna bild till!

(Sex bidrag har redan kommit och kommer allt eftersom på sidan i morgonbitti ...).

Efteråt ...

Och pElle och harry skymtar också ...
 
... är han så glad och nöjd och konserten i kyrkan - som var fullsatt - ("jag såg Sonja och Gösta sitta på bänken längst fram men hann inte prata med dem!", säger han) hade gått bra. 

Nu står han i vardagsrummet iklädd det som var hans fars bröllopskostym från 40-talet och han är så fin, så fin ..., och tänk, han fixade att spela in under genrepet, precis som jag bad honom göra.


Så här lät det.

Ja, lika fint som detta som "Dr Böhlander" sände mig. 

"Jag får tårar i öronen när dom sjunger, tänk, dom är bara åtta år!" skrev hon.



Och solens strålar når in i vardagsrummet ...


Här och nu, akt 2.

Klockan är 10.35.

På ett bord ligger en nästan återuppstånden kattherre på sjutton - arton år ..., en vit, nystruken skjorta hänger på stolsryggen (konserten ikväll, ja .., och till detta bärs pv:s fars kostym från 40-talet) ..., på soffan Ektorp vilar en hund som heter harry och som har lämnat ett gosedjur på golvet ..., det brinner i kaminen och på väggen till höger om dörröppningen, spelar solstrålarna över fototavlor som värmer hjärtat.

Om drygt tre timmar åker en pensionatsvärd in till Halmstad för att sjunga in advent och hans sambo ger sig då av till affären för ett antal timmars arbetande.

Redan nu har hon bestämt sig för att ha brinnande marschaller utanför butiken.

Och i Bureå ser det ut så här ...

... berättar Anitha.

Kvällen innan var där endast ett tunt pudertäcke med snö.

Och titta nu!


Snacka om insnöad!!!

Fick kämpa länge innan jag lyckades få upp dörren så mycket att jag kunde
klämma mig ut! Tur att man är smal ;-)

Och inte har de hunnit skotta än, så man sitter där man sitter. Såg en
granne plumsa fram i snön... den nådde upp till över halva låren!
Vågar knappt tänka på hur vägarna syns. Och sonen som är i Sundsvall och ska
köra hem idag :-(

Kram!

Här och nu ...

Eld i underbara kaminen och sedan sätter sig han som påstår sig vara ateist vid pianot för att öva inför kvällens konsert i Nicolaikyrkan.

"Var glad, var glaaad, vaaaar glad i din Herre och Guuuud!" sjunger han.

Det sjungs även om Frälsaren och Den Heliga Natten.

Jo, jo.


Första-advents-fönstret ...

Sex grader kallt ute och bor man nära havet är vinden  i s k a l l.

Full fart runt fröautomaten, ja, t.om. herr Fasan har kommit hit igen och ekorrarna satt uppe i stora boken när pv gick på morgonpromenad med en yster harry.

Och pElle?

Jotack.

Han har tillbringat natten i vår säng - precis som vanligt - och inte är han i kanonform, men bra mycket piggare. Han har en sårskorpa på huvudet och jag misstänker att harry kan ha lekt alltför våldsamt med honom och det där med "lek", det är kanske harrys sätt att se på saken.

Hädanefter får dom vara åtskilda när vi är borta.

lördag 1 december 2012

Nio liv eller kanske tio ...

Gulle-pElle.

Igårkväll tyckte jag att pElle var så ..., annorlunda.

Mest hela tiden låg han ihopkurad längst uppe på soffan och det gör han i vanliga fall också, men det var ändå nånting som inte stämde.

På kvällen satte jag mig intill honom och strök försiktigt över hans panna och då det lät som när man stryker över krossad cornflakes! Jag höll på att svimma!

Och hans högra öga var svullet och han var lite varm ..., bara sov och sov.

Så jag hämtade en kall bomullstuss - modell större - och baddade hans öga och pannan (då slutade det att låta så där hemskt) och så satt jag hos honom en stund och var snäll och sa mjuka och vänliga saker.

Han som annars spinner nästan på en gång när man rör honom, spann inte alls.

Det är sannerligen inte ofta som pElle  i n t e  sover hos mig på nätterna, men natten mot idag låg han kvar på soffan.

Jag var omåttligt orolig när jag gick ner i morse och jag tänkte att nu är nog pElles dagar tillända?

Och nej, jag har inte tänkt söka veterinärvård, för om man är sjutton eller arton år och inte verkar plågas, så får man somna in så där enligt naturens gång.

Fortfarande var han loj och slö, men ögat var bättre och jag kokade fisk och han hoppade upp på bänken och åt och gick sedan och lade sig igen.

Under eftermiddagen på jobbet har jag flera gånger undrat hur det har varit med honom?

Nästan tjugo år tillsammans - från det man var alldeles nyfödd - tills man är gammal kattherre, det är lång tid. Mycket har vi varit med om.
Mycket har HAN varit med om.

Men tänk, när jag kom hem ikväll satt pElle på köksstolen och för en stund sedan putsade han pälsen.

Det finns nästan inte ord för hur glad jag blev.

Fint främmande ...

I säkert två veckors tid - varje förmiddag - kommer två små ekorrar på besök.
Det är fröautomaten som lockar förstås.

En av dem, den ni ser på bilden, är en kavat liten krabat och klättrar genast upp och slår sig ner på grenen och har sedan stammen som ryggstöd och så sitter den där, lojt tillbakalutad, och kalasar på frön.

Det är väl bara en tv som fattas?

Kompisen håller sig nere på marken.

Och inne i huset, där står harry och skakar av lust att sätta fart efter såna här fräcka typer som kommer in på tomten precis som om dom hörde hemma här!

I förrgår var han bara någon ynka centimeter ifrån att nafsa en av dem i yviga svansen och jag skrek så högt i förfäran, så där så grannarna nog trodde att det var mord på gång.

Dagens fönster ...

Vilka underbara fönster som har kommit dom senaste dagarna!

Hänga-tvätt-balkongen från Frankrike med allt det vackra blå ..., lill-Karin som tittar ut genom husbilens fönster här i Halland och så det här - sååå vilsamt - från bygdegården i Järnboås.

Det var Ulrika som var framme med håven.

fredag 30 november 2012

Vid tretiden ...

En vända i stan hinns också med under den lediga dagen.

Vi hittar parkering nedanför Scandic och då är detta utsikten .., i mitten skymtar Immanuelskyrkan där kören Västanvind övar och brukar framträda, ja, det är där pv är med, men på söndag ska han även sjunga i Nicolaikyrkan vid Stortorget, då med Kammarkören och ååå, så synd att jag arbetar!

Det blir - som vanligt - bara en tvärsväng i centrum.

Jag köper en krans att hänga på dörren; den allra enklaste modellen med enris och ett rött band och textpennor hittar jag på Bokia och pv köper gott vin, hämtar ut hjärtmedicinen och hittar sen en ursnygg vinterjacka med skinn/päls runt kapuschongen och när vi kommer hem och pv visar jackan, blir harry som tokig och vill nafsa i det lurviga, han tror väl att retstickan ekorren hamnat på jackan!

Nu är vi hemma.
Till middag blir det hemkokt risgrönsgröt och lite gott till.

Tända ljus överallt.
Sen väntar På Spåret och ... ja, Skavlan är kanske slut för den omgången?


Tankar framför tv:n och en fråga ...

Nånting som jag verkligen fascineras av - och tycker om - det är när människor känner sig säkra i sin yrkesroll.

Det kan vara allt från en skicklig skomakare .,. till den trettioåriga kvinnan som var gatsoperska i Malmö och vittnade om glädjen i att hålla rent .., eller supportpersonal i någon form som möter kunder med respekt och vänlighet.

Ja, helt enkelt: all sorts yrkesstolthet!
 
En som  i mina ögon verkligen har vuxit och nu är så avslappnad inom sitt gebit - tv-rutan -, det är SVT:s nyhetsuppläsare Hannes Nelander.

Honom gillar jag skarpt!
(Intressant artikel finns här.)

Nåt annat som inte bara fascinerar mig, utan rent av mig gör mig lycklig, är när jag tittar på Gokväll och "Gör om mig", där en man eller kvinna (oftast det senare) får en ny stil.

Igårkväll var det rent bingo!

Såååå fin hon blev, den 50-åriga Stina från Lidingö!!
(Och de båda förvandlingsdamerna i Gokväll är så himla rara och fina och Pekka Heino perfekt som programledare, tycker jag!)

Om ni spolar fram till 41.05 av programmet, så får ni se på förvandling!

En annan som  har axlat rollen som programledare/nyhetsuppläsare, är förre radioprataren Anders Holmberg, numera stationerad i Aktuellt.
Å, så nervös jag tyckte att han var i början .., men  igår kväll när han intervjuade/ifrågasatte Jimmie Åkesson visade han prov på nånting helt annat, tycker jag.

Sånt kan man tänka på när man sitter där i soffan Ektorp.

Och du som läser här .., har du några tv-favoriter?

Du får gärna dela med dig om du vill och har lust!

Dagens fönster ...

Dagens fönster är från i somras.
Husbilen har sovit i Grötvik och nu har lillKarin vaknat och kikar ut.
Kram från Eva i Tyresö

(E säger: läskig film från kolbrottet i Grötvik .., ja, den kan ni titta på här. Men visa inga småbarn, så där så dom gör samma sak .. jag får ont i magen bara jag tittar på filmen och allra helst som jag vet att en mig närstående ung konstapel - som för övrigt har namnsdag idag - i sin ungdom gjort samma sak i Skåne. Och tack Eva för en alldeles totalt underbar hjärtevärmarbild!)

torsdag 29 november 2012

Det här tycker jag är roligt ...


Och jag gapskrattade högt för mig själv när jag hade läst det hela.

Godnatt!

pElle är trött ...

Ja, är man kattgubbe och sjutton, arton år .., då får man ha en egen plats ovanpå soffan Ektorp och där ligger man då nästan hela dagarna, förutom på natten då det är himla skönt att krypa ihop vid mattes huvud.

Det är väl i princip allt han gör, pElle.

Sover och äter.

Ikväll blev det kokt fisk till kvällsmat.

Hjärtevärme ...



På väg till jobbet får jag ett meddelande i min mobil.

Kollar .., lyssnar .., ler.

Tänk, att åttaåringar som övar julsånger kan sjunga så fint!

Det är ungefär åtta kilometer till affären och jag spelar detta om och om igen och alldeles varm i hjärtat blir jag.

Men ajabaja .. hör jag inte ord som "ängel" och "himmel"?!

Måtte inte Skolverket upptäcka detta.


Landet Halland ...

Det är den 29:e november.

Ännu ingen snö.

sigge nilsson och ett fönster ...

Nu, när det har blivit aningen kyligare ute, har sigge börjat bli lite mer social.

Ja, han kommer då in till oss andra .., kurar ihop sig i loppisfåtöljen eller lägger sig på sängen i "Gunnars rum" ..., jaaaamar och vill ha godare mat än torrfodret på asietten ..,(helst nykokt fisk!) ..., och han putsar pälsen och låter sig motvilligt gosas med.

En liten stund kan man få stryka honom över pälsen, sen får han nog.

Alldeles ljuvligt egensinnig är han!

Det bästa ...

Foto: Eva Grelsson, ett Lejon i Jämtland.
Igår så var det alltså dragning i uppmuntringslotteriet och förstapriset (den vackra bilden av fönstret ute på Rödön) gick till mossfolk i Örebro!

Jag blev övermodig när filmen spelades in och sa att jag minsann kunde hennes adress utantill .., och så säger jag helt fel .., jo, jo, men jag lovar dig mossfolk att fönsterbilden ska komma till rätt brevlåda!

Andrapriset, som blev den här bilden -  även den fotograferad av Eva på Frösön -, går till Ann i Göteborg.

Och det lilla hjärtat - också en Eva--present - som blev tröstpris, går till en som sannerligen kan behöva  tröstas, nämligen Ulrika med sitt ryggelände.

Tro det eller ej .., två bidrag från den här veckans bästa har redan kommit susande genom rymden och landat i inkorgen! Det första var från en härlig madame i Uppsala som, när vi för flera år sedan berättade om våra favoritfilmer, skrev så här om det påhittet: "det här är inte bara trevligt, det är roligt som f-n!"

Och det andra kommer från någon som, efter några års frånvaro, återupplever arbetets glädje och kanske också känslan av att vara behövd, inte bara av sin egen familj .., detta att man betyder nånting i en annan människas liv - eller kan komma - att göra skillnad. Underbart!

I Thailand sitter Guy och filurar.
Han, som är en vän av ordning, tycker att DBIV ska bytas ut DBFV (det bästa förra veckan), så blir det mer logiskt och det kan man ju hålla med om.

Då gör vi så.

Ladda kamerabatteriet .., börja tänka efter .., hämta krattan och fös ihop allt det som gjorde hjärtat varmt under den här veckan som är nu .., och så mejlar ni till bisse151@gmail.com. Dragning nästa onsdag igen, då jag är ledig.

V a r m t   välkomna med era bidrag och stort tack Gösta för din insats som NP igår!
Sån succé som du gjorde, blir det nog fler inhopp!

Dagens fönster ...

... aningen dolt bakom handdukar på tork .., finns i Frankrike.

Då förstår ni vem som var redo med håven.

Just det.

onsdag 28 november 2012


Ljusets mödrar ....

Tittar på ett program i SVT som alla töser /  kvinnor borde titta på!

Ååå, så jag önskar att den visades för ängsliga tonårsflickor; rädda att inte passa in och vara tillräckligt snygga.

Det finns sånt som är långt mycket viktigare här i livet!

Här är filmen. 

Och här här handlingen:

Rafea är en outbildad beduinhustru som bor i ett tält i den jordanska öknen. 
Hennes framtid ser mörk ut - tills hon blir utvald att åka till Barefoot College i Indien. Där förändras hennes liv radikalt. Tillsammans med andra mammor och mormödrar som varken kan läsa eller skriva lär hon sig att montera solpaneler. Ljuset kommer bokstavligt talat in i Rafeas och hela byns liv.



Här och Nu ...

Herr Notarius Publicus och hans rara hustru bor - sedan ett par år tillbaka -, mitt emot slottet i Halmstad.
Ja, det är bara Nissan som skiljer dem åt.

Nissan, ja.
"Vi Ska Äta Ni Ska Laga" fick man lära sig i småskolan och man trodde att det var stora floder där nere i södra Sverige och så kom man dit och ramlade nästan baklänges .., småpjuttiga vattendrag som kallades  f l o d e r!
Till och med Vormforsen bara några mil från Malå, kändes mäktigare!

Men slottet är vackert och segelbåten Najaden ska säljas.

I fem års tid har jag känt pv.

I lika många år har han - alltid - ställt sina slitna träskor precis innanför ytterdörren, så där så man nästan faller över dem och riskerar liv och lem.

En dag får jag nog.

Och här är dom tre vinnarna ...



En alldeles sprillans ny Notarius Publicus uppenbarar sig också, då pv i kväll inte är hemma förrän vid tiosnåret och inte är det bättre i morgon, då är jag själv borta till halv nio och mörkret har fallit.

Herr N.P. och hans rara hustru bjöd på underbart god lunch - stekt kyckling, hasselbackspotatis, gudomlig sås och brysselkål och ärtor - oj, så gott!

Sen blev det kaffe och kaka.

På väg hem tänkte jag på hur mycket det betyder när man i vuxen ålder hamnar i en ny släkt .., det här att känna sig välkommen.

Det har jag verkligen gjort från sekund ett, tillsammans med Gösta och Sonja!