Dagens fönster ...

Kväller ...

Ikväll blir det uppstekt fläskpannkaka till middag.
Det här var vad vi åt prick varje dag till lunch, då, när vi var på Samos för en tid sedan.
Ja, vi åt det varje kväll också, för den delen.


Måndag är värsta dagen.
(Men tänk, vad lite kan betyda mycket! Mitt i det jag vid sjutiden sitter och inventerar alla lotter, knackar någon på dörren och så öppnas den och jag ser en varmt leende Maria H som säger ..."godmorgon Bettan!" Mer behövs inte. Länge efteråt känner jag av värmen.)

Måndagen är lång och intensiv och det ska beställas växel och göras kassascheman och sen är det ledningsmöte som varar i nästan en och en halv timme ..,. och var och en får redogöra för sin avdelning och för bloggmadamens del är det kassan som gäller och det blir diskussioner om detta med långa eller korta köer och ska vi ropa på hjälp till kassan inte fullt så ofta eller ....?

I alla kundundersökningar som vi har haft, får vi beröm för just detta att vi aldrig låter köerna bli långa, men samtidigt innebär det att den som är andra - eller tredjekassörska - ideligen får lämna det den för tillfället håller på med, allt för att hjälpa till i kassan ..., och det känns väl som om det blir varken hackat eller malet för den personen.

Jag är en sån som verkligen tycker om detta med korta kassaköer, kanske beroende på att jag själv a v s k y r att stå och vänta och vänta och vänta.

Att handla på Ö o B är för mig rena fasan.

En kassa öppen och tjugo personer i kö!

Jag tycker att det är skamligt.

Om sånt pratar vi och om allt möjligt annat förstås; om hur vi kan förbättra oss och vad som ska förändras i hyllorna och i sortimentet .., och det pratas om egenkontroll och inte minst rengöring av dom långa frysarna (den som inte arbetar i affär kan inte ens i sin vildaste fantasi drömma om hur mycket som ska kontrolleras .., det ska mätas temperaturer på varor som kommer och allt ska dokumenteras och skrivas i pärmar och hela tiden blir det bara mer och mer pappersarbete!) och under mötet blir somliga rödflammiga om halsen och en annan somnar nästan och tre gånger på raken fummel-tappar jag den röda pennan på golvet .., tills Lasse som sitter intill mig .., ja, tills han skrattsäger att "men nu får du väl ändå skärpa dig Bettan!"

När arbetsdagen är tillända sätter jag mig på kontoret och skriver ut mötesprotokollet.

Där råder lugn och ro och nästan som en roman blir det.

Minst fem kapitel ..., och jag får behärska mig för att inte skriva så där som jag pratar .., för det är precis vad jag nästan alltid vill göra, men ett protokoll är förstås ett protokoll.

Kanske ,-)

Ajöken, sa fröken.

Måndagsfönstret ...

.... fångades i flykten.

Det var på ön Samos i Grekland.

Ingen insikt alls ...

Har man inget annat för sig, - och det hade man ju tack och lov -, ja, då kan man ju ägna sig åt detta.

Det var vad sonen gjorde igår.

Klicka fram till 6:37

Och heja Anders, så bra gjort av dig!

På jobbet ...

Det är tidig söndagmorgon.

Nästan mörkt i alla fönster när jag cyklar till jobbet.

På väg till kassan passerar jag mejerikylen och häpnar över hur fint någon har gjort.

Och det var inte bloggmadamen.



I lilla kontoret ligger handdatorn; den som används till varubeställning och inventering.

Bland annat.



Och Maria H har fullt upp på morgonen.
Överblivet bröd ska plockas bort .., kycklingar och spjäll ska in i grillen .., mejeriet fyllas på .., och så ska soptunnorna vid pantmaskinerna tömmas.

Det här med återvinning av burkar och flaskor är förstås hur bra som helst.

Men oj, vilket slitsamt göra! tänker jag .., medan tidningsreturerna görs i ordning och redovisas via nätet ..., och så ska kassorna på plats och nya tidningar tas in ..., och cigaretter och bärkassar fyllas på ..., och har man tur - och det har man inte den här morgonen - blir det en kopp kaffe just innan butiksdörrarna öppnas.

Söndagsfönstret ...

.... finns någonstans på ön Samos i Grekland.

Här har du ditt liv ....


Ikväll med den här madamen.

Och tänk om programledaren helt kunde lägga ner kidnappningen och låta någon annan ta över den biten.

Nu påminner det om spexandet i På Spåret, där han och domaren klädde ut sig och lekte pajas, ja, det blir enbart fånigt.

"Nä, det lyfter aldrig ikväll ...", säger pv när vi ändå kollar till slutet.

Ibland brukar pv skoja och komma med det där skämtet som lyder ..., "det var bättre förr, ja, ju förr desto bättre!".

Och när jag tittar på det här ., då är det precis vad jag också tänker.

Och så blev det helgdagskväll ...

... men inte i timmerkojan.

Utan hos mig.

Och Mariza sjunger så fint, så fint.

Verkligen en insikt ...

Bilden togs i S:t Stephens Park i Dublin.
Det var i fjolhöstas.

På Irland bor pensionatvärdens brorsdotter Joanna.

Jag har nyss läst hennes inlägg.

Tänkvärt .., är bara förnamnet.

Lördageftermiddag ..


... blir Ring-så-spelar-vi från webben och jag tänker att ååå, så jag saknar Hasse Tellemar och allra mest Tord Carlsson .., och på soffbordet brinner ett ljus och jag ska skala potatis och ordna lite så det blir god middag när pensionatsvärden dyker upp ikväll.

Mellan varven läser jag DN som jag inte hunnit med.

Och gläds nånting alldeles omåttligt över detta.

Dagens fönster ..

... finns i Gamla Stan i Stockholm .. närmare bestämt på Västerlånggatan.

Innehavaren heter Roberta och ser ut precis som en indian.



Sandalerna är mina.

Och alldeles oerhört ljuvliga att ha på sig, dvs, om man inte har besvär med sitt knä.

Knappt någon insikt alls ....


Halv sex kom jag hem från jobbet.

Dödens trött.

Klockan sju hade jag allvarliga funderingar på att gå och lägga mig.

Halv åtta blev det dusch.

Och sedan telefonprat med sonen som ikväll och inatt arbetar som garderobsvakt i Stockholm och därefter surr med dr Böhlander som också arbetar natt - extra - inom den palliativa vården.

Och så blewv det facebook-chatt med mellandottern som var så himla rolig och fick mig att gapskratta.

Och trevligt surr med en träningsnöjd pv.

Och nu är klockan halv tolv.

Gissa, vem som är jättepigg!

Just det.

Bloggmadamen .., som ska upp klockan sex i morgonbitti.


Litet ps. Om någon läser här och undrar varför jag kallar äldsta dottern för Dr Böhlander, så är det inte för att malla mig på något vis över den titeln. Nej, det beror på att bloggmadamen i fjol halkade på golvet i affären och bröt handleden. Helt oförmögen (i alla fall under två dagar ...) att blogga, bad hon sin dotter att meddela bloggvännerna vad som hade hänt. Det gjorde hon också och kallade sig Dr Böhlander. Så var det. Och sen har hon fått heta Dr B. Egentligen heter hon Maria.)

Skavlan på 1:an ..

... men det tittar inte tvärs-över-grannen på.

Han bowlar i vardagsrummet.

Kväller ...

Och jag kommer hem från affären och faller ihop i en hög på soffan Ektorp.

Hela dagen har det varit omåttligt med kunder och vi säger unisont att ..."men åååå, så många danskar!", men kommer sedan på att ..."jaha, ja .., dom har ju haft efterårsferie och halva Själlands befolkning tycks ha sommarhus på Bornholm och är nu på väg hem igen ....".

Det är alltså därför.

"Å, vad trevliga danskarna är .., alltid så glada och vänliga ..!" säger Emelie (som är precis likadan själv ..) och jag håller med.

"Ja, men så får du ha en god dag ..., farvel ...", säger många och ler filurigt.

Och min arbetskamrat från lilla affären, Karina, sitter också i kassan och hon är, precis som Emelie, en ängel.

Åååå, så roligt det är att arbeta såna dagar!

Och vid tretiden kommer underbara Maria Hansson och när man ringer på jourtelefonen och hon svarar, blir hjärtat glatt.

Nu stundar arbete lördag, söndag, måndag, tisdag och torsdag .., sen är det helg igen.

Fast ojdå, det var ju det här med att leva i nuet, ja.

Möte i kassan .....


"Jaha .., nytt knä .., ja, det ska jag också få .., kanske i november eller december ...?" säger kvinnan som är ett bekant ansikte här i stan.

Alltid glad och trevlig är hon.

"Men egentligen vill jag inte .., ja, du vet .., det här med operationen .., för .., ja, jag skulle kanske inte berätta det för dig ..., men att få ett nytt knä är ingen pjuttoperation direkt och själv drabbades jag av en hjärtinfarkt mitt i alltsammans .., ja, medan dom hamrade som mest i benet .., det var för två år sedan när mitt högra knä byttes ut .., nåja, det gick ju bra till sut .., ja, lycka till då!" säger kvinnan och ler vänligt.

Ja, men ååå, så trevligt att få veta detta!

Tidig morgon ..

Liten kisse som jamar på turkiska och var morgon, vid frukosten nära havet, hoppar upp i mitt knä och får sig några små skinkbitar .., tar sig en tupplur på solstolen.
Året var 2005.

... och man vaknar kallsvettig och förskräckt och börjar att nysta baklänges i drömhärvan.

Åååå, så var det ja!

Jag skulle ut och promenera med tre stövarvalpar och plötsligt upptäcker jag att runt den enes hals har strypkopplet hakat upp sig och den lille krabaten håller på att kvävas och jag sliter i förtvivlan för att få valpen fri, så han får luft .., och mamma kommer rusande och hjälper till!

Vi befinner oss på gräsmattan hemma i Malå.

Och inte bara mamma, även pappa har återuppstått från det döda!

Alla dofter känns bekanta.

Doften av hundkoppel av läder .., och garagedoften ..., oljetråget .. och gräset där utanför.

Och känslan av de allra lenaste hundvalpsöron!

Fredagsfönstret ...

"Hej!

Här är tanten från norr...... tänkte på dig då jag lånade "En snabbköpskassörskas bekännelser" av Anna Sam.(fr Frankrike)

Tänkte tipsa dig - fast du kanske fått det redan!

Kolla får du se!

Ha det så gott!

Kram

Solveig".

Om systerskap ...

Väntande patienter utanför Fistulasjukhuset.

På Facebook kan man få virtuella systrar.

Men så finns alla våra alldeles livs levande medsystrar.

Gå gärna in på www.fistulasjukhuset.se och läs mer om deras fantastiska verksamhet.

Och detta kan man också hjälpa till med.

Alla ni som vill lämna rena, men inte nödvändigtvis hela strumpbyxor kan göra det i

GÄVLE - Gefle Dagblads redaktion, Hattmakargatan 14
SANDVIKEN – Arbetarbladets redaktion, Hyttgatan 16

SKUTSKÄR - Lenas solarium, bredvid Ingela´s Centralgatan 4
HÄLSINGLAND – Där letar vi fortfarande en lösning. Den kommer men vet inte när.

Byxbenen klipps av och trosan används som just trosa och håller bandaget på plats. Benen väver kvinnorna mattor av så allt kommer till nytta.

Vi tackar er alla för er insats att göra livet lite drägligare för dessa kvinnor som annars är dömda till ett liv helt utanför gemenskapen med andra

Vattenkran i Grekland ..

Uppe i svindelhöga bergen, i byn Manolates, upptäcker jag en liten katt som äter mat.
Det är den ni ser svanstippen av och så en snutt av asietten.

Men just som jag ska ta bilden, ser jag nånting annat .., nämligen den så oändligt vackra och sinnliga vattenkranen.

Titta bara!

Vilken fantasi skaparen av denna måste ha haft!

Om ni klickar på bilden, kommer ni dessutom att upptäcka en törstig liten geting.

Dagens fönster ..

... får bli en liten repris på gårdagens, då det krånglade med min blogg.

Så här skriver avsändaren:

"god förmiddag!

varit på gotland och i arvika och förstås hittat lite fönster åt dig.
de två första fönsterna finns på gotland;
det första vid ihre gård, på en ladugårdsbyggnad. där inne brukade jag med min barndomsvän alltid leta efter kattungar som gömde sig i höet, om somrarna. små och tussiga som kunde rymmas i ens kupade händer.

marie."