Det bästa i veckan som gick ....

Utan att jag ens knystat om det, så kommer glädjebidrag susande genom rymden!

Härligt! 

Vill ni vara med?

Mejla då det bästa som hände er under veckan som gått, till bisse151@gmail.com, så gör jag som jag brukar; lägger in allt eftersom, med början i morgonkväll.

Har ni bild till, så ännu bättre .., men det går bra utan också.

Fotoutmaning - TILLSAMMANS -.

Det är mitt förslag att vi ska åka till Harplinge på Lions-loppis och pv, som sedan tidigare är en van loppisbesökare, säger inte nej.

Vi är inte direkt ensamma om att ha tänkt den här tanken.
Nej, vi är säkert ett tusental som är där tillsammans.

Parkeringen - en stor lägda - är till bristningsgränsen överfylld med bilar och hela gårdsplanen är avspärrad med blå rep och människor står redo att kasta sig över allehanda fynd.

Klockan 10.00 piiip när repen öppnas, ja, då tänker jag att det hela mest av allt påminner om ett naturprogram på tv med Arne Weise som speaker ..., och där är tusentals gnuer på en savann och alla ska dom ta sig över en flod och bråttom är det!

Sånt har man ju sett. 

Och känslan är densamma.


Ååå, det gäller att skynda sig!
Tänk, om någon annan hinner före!



Det tar inte många minuter, förrän jag ger upp tanken på att fynda!
Ååå, detta att trängas med andra människor är nästan det värsta jag vet, så jag ställer mig lite för mig själv och tittar mig omkring.
Kunder från affären hälsar glatt.
"Men nu är du väl ändå på fel sida av disken ...?" säger en äldre man leende.
Jag tror att det är den fras som kassörskor får höra mest av allt, ja, på ledig tid, vill säga.

Titta, där är en röd väska som tillhör den rara Eva från Tyresö!
Hon är också här.

En slags inköpslista har hon med sig också .....

Och här står några kunder från affären - mannen är ursprungligen från Åsele - och det blir lite prat om Västerbotten och Halland och mannen håller i en tavla och jag tycker att motivet ser bekant ut!

Jominsann, har dom inte hittat en Nils Nilsson Skum inköpt för ynka 20 kronor!

"He var väl nån som va less å ha han uppå väggen sin ...?" säger mannen från Åsele.

Sen åker vi hemåt.
Inte långt från Backalyckan pågår en annan - betydligt mindre loppis - och där svänger vi också in.

Jag köper en grilltång för 5 kronor och pv hittar till sin glädje två lampettskärmar.

Man kan trösta sig med att dom inte är korsettfärgade.


//Utmaningen kom från Ulrika och i morgon är sista dagen och då är temat "5 måste-prylar".
Det blir svårt.

Dagens fönster ...

Ett sängkammarfönster som speglas i en fotoram ..., där en liten pv sitter med benet i kors, precis som han ofta gör nu ..., och frisyren är likadan också.

Sommarpratare ....

Klart hörvärd var den som jag lyssnade till idag - för övrigt en repris från Radio Gotland -.

Det var en pratglad gotländska som lever livet i racerfart; så långt från mitt eget stillsamma lunkande, ja, som alls tänkas kan.

Och ändå .., jag låg på soffan Ektorp med harry vid mina fötter och jag tänkte att .., det här tycker jag om!

Här är hon som pratade fort och mycket och fick mig att såväl dra på munnen, som att bli varm i hjärtat.

Upphittat ...

Det är sportigajenny som på Grenna museum hittade den här listan.

Vad tror ni om åldern hos den som författat det hela ..?

Fotoutmaning 2 - HÅRT -.

"Ett jävla kraxande mest hela dagarna ...!" sa somliga som flyttat in i hyreshusen nära den där talldungen, den som funnit där hur länge som helst, där hundratals råkor häckade var vår och sommar.

Så småningom - det var när jag var på väg till jobbet - upptäckte jag dem liggande i gräset.

Råkorna.

Döda.
Med blicken stelnad.
Skjutna.

Det var väl det där oväsendet förstås.

Och jag tänkte att livet kan vara hårt för en liten fågel.

// Fler deltagare i Ulrikas fotoutmaning hittar du här.

Och morgondagens tema är ordet tillsammans.

Sista utmaningen hos Fotobrus ...

 

Ett ! 

Ett utropstecken.

Eller nånting som speglar oss själva och vårt fotograferande.

Jag trodde att det hela var överstökat .., att a:et var slutet, men se det var det inte.

Den här bilden är nog ganska typisk för mitt fotograferande.

Jag tycker om att ha människor på bild .., ansiktet är inte det väsentliga, utan mer någon detalj som för mig speglar personligheten.

Som med Gösta Pehrson. 

Där är det nämligen så, att hängslen och Gösta hör ihop.

// Här hittar du andra deltagare på samma tema.

Gothia idag ...

Sällan - eller aldrig - har harry mött fler hundar eller fler människor än i dag!
Överallt var det ungdomar som lekte med bollar (det bästa han vet!), eller så kom nån matte eller husse promenerande med en tjusig hund eller tik .., ja, är man då från landet där allt går sin gilla gång .., då kan det bli aningen för mycket.

När så Maria kommer blir han över sig av glädje .., ja, han hoppar och skuttar och vi bara gapar när han lägger sig ner och har huvudet på hennes högra ben och hon masserar honom på öronen och huvudet och det tar bara någon minut, så har han somnat!!

Framför oss står ett gäng pojkar från någonstans i Frankrike. 

Det pratas hejvilt och jag tänker att detta med Gothia Cup, det är bara så underbart! 

Här möts ungdomar från precis hela världen, ja, jag bara älskar tanken!

Och här säger tränaren att nu gäller det ...

(Ja, det är ju vad jag tror att han gör, alltså ...).

Emmas lag - Bollstanäs BK - ska möta ett lag från Piteå.
Matchen blir oerhört jämn .,. och bakom oss står en vänlig man som har en dotter i laget och när det hela till sist går till straffar (matchen slutar 3 - 3) säger han att detta blir FÖR mycket.

Det slutar med att piteflickorna vinner (och andra lagets töser gråter och mormor vill gå och trösta, men gör det inte .., ja, inte förrän på slutet ..) straffläggningen och då går jag fram till mannen från Piteå och han är alldeles rödgråten av glädje och jag tar i hand och gratulerar till segern.

Min före detta svåger Leif fotograferar ihärdigt, men mellan varven kommer han och gosar med Harry.
"Du och jag Harry ....".

Det som gör mig allra mest glad, det är att under tre års tid när vi har varit på Gothia och hejat fram BSK, så har vi träffat dom som tidigare var mina svågrar och svägerskor .., här står dom, t.v. om pv står Conny som är yngst, sen Leif och och dom två kvinnorna som pratar med varandra, är deras fruar.

I fjol bjöd Carina (i blå jacka och ryggsäck) på två nybakade mjuka kakor och kaffe, nu hade vi med oss nybakad kaka, kaffe i två termosar och några kanelbullar och så kunde vi bjuda tillbaka och det var så mycket värme och glädje och jag kände mig så oändlig rik och lycklig.

Att ha ett gott förhållande till människor som en gång verkligen var en del av ens liv, det betyder nästan allt.

Att samma människor dessutom - med värme - tar emot ens nye partner, det är liksom grädde på moset.

Just så.

Fotoutmaning 2 - NÖJE -.

Bilden är klickbar.

Hösten 2008.

Tillsammans med T åker jag till Irland på lillsemester.

Det blir några dagar i Dublin, därefter tåg till Galway .., det blir hyrbil och rondeller och vänstertrafik och nästan hjärtinfarkt och sist av allt västkust och nytt hotell .., korvar till frukost, vita bönor och skinka.

Sista dagen tar vi buss till flygplatsen.
Det är ett alldeles förunderligt ljus där uppe på dubbeldäckaren .., det känns nästan som om vi befinner oss i yttre rymden på väg mot Okänt Mål.

Det känns också som om vi alla är medvandrare längs själva livets färdsträcka ..., vi sitter intill varandra och målet är okänt.

Alldeles magiskt och underbart är det .., och detta att resa .., det är nog ett av mitt livs allra största nöjen.


// Det är Ulrika som har utmanat oss att hitta bilder till olika ord, ett för varje dag.

I morgon är ordet hårt/hård.

Vykortsfönster från Öland ...

"Goder morgon.

Här kommer en fönsterbild från Näsby, södra Öland, jag ligger i sängen och plåtar med mobilen.

I natt fick vi vara med och titta på nattfjärilar på verandan till huset där vi hyr rum denna vecka.

Sovmorgon idag alltså.

Vi ligger kvar i sängen kl 8, kollar ut genom fönstret. Regnet hänger i luften, men det är uppehåll än så länge.

I huset som skymtar där ute har Galleri Tinnert (som resten av året finns i min hemstad) sommargalleri.

Vi hör just nu ljudet av starar, tornseglare, lärka och ladusvalor. I övrigt är det tyst än så länge.

Nu ska vi masa oss upp, ta på varma tröjor och äta frukost på verandan.

Sen packar vi nog ned lite enkel utflyktsmat i kylväskan och provar att åka iväg, trots att det hotas med rejält med regn just idag.

Låt se vad dagen kommer att bjuda på.

Det är underbart att inte planera något, bara ta dagen som den kommer.

Ha en skön dag Elisabet (och pv och alla husdjuren).

Vila. Njut av ledigheten.

/Mian och Jan."

Dagens fotoutmaning - A -.

Det här är Alva Hansson - tre a:n  i ett svep -.

Alva är storasyster till Vera som ni kunde se igår och så här fin hade hon gjort sig .., med läppstift och allt.
Och halsband med hjärtan.

Nån kanske undrar varför jag ofta kapar huvuden så där utan vidare?
Jo, det är för att jag egentligen tycker att det blir mer spännande på det viset.

Ungefär som när min pappa i början av 70-talet slutade att köpa tidningen Fib Aktuellt.

"Du vet Elisabet, det är inget spännande när man får se allt ...", sa han, lite stillsamt leende.

Ett A till - a som i annons -. 

Den lilla hjärtevärmarskylten hittade vi nere vid hamnen i Mjällomslandet i Ångermanland.

Och ja, såklart köpte vi saft och inte avskydde vi den heller.

Torsdagsfönstret ...

... kommer susande genom rymden från Arvidsjaur i Norrbotten, men bilden tog Guy när han var här.

Tack för att du kom och hälsade på oss!

Här och nu ...

Alldeles förbi av trötthet är jag, ja, det är jag som om jag skulle behöva semester för att ha semester.
Så där som om allt kommer ifatt en när man väl blir ledig.
När man har längtat och längtat och räknat dagarna.

Och nu är den här - all den där ledigheten - och jag sitter ute i solen och förmår mig knappt att göra nånting.

Sitter bara.

Tittar på pv som klyver björkveden, läser DN som är tunn som ett reklamblad ..., hänger tvätt .., ja, sånt.

Gunnar, som har varit ute på vift och hållit sig kring havet, har kommit hem igen och sitter nu ute på altanen och kollar på bilder och undrar var Jan och Mian är .,. kanske är dom kvar på Öland och kanske kan han då träffa dem i morgon en stund, ja, när han ändå är på väg norröver?

Och pv rumblar med Maria - som inte har tid att svara - och jag vinner över Anders (som ska på simträning, han ska förbättra frisimmet) och någon hamrar ihärdigt.

Men tänk, att den lille Gransångaren, han har nu tystnat.

Nu hörs knappt en endaste liten fågel.

Fotoutmaning 2 - runt hörnet -.

Så lite man vet om vad som väntar runt hörnet.

Tjugosju års äktenskap och trettiofyra år tillsammans och nu är jag ensamseglare och besöker väninnan som också är från Västerbotten och där är hennes man och döttrar och en kelig katt och jag bjuds på middag och får sova i eget rum.

Det känns som om jag har hittat en flock ute på savannen och får ligga där - ihopkrupen - vid elden.
En slags trygghet är det.

Några år senare ska mitt liv ha ändrats igen .., då har jag, vid femtiosex års ålder, sagt upp ett fast arbete, lämnat min lilla lägenhet och flyttat till landet Halland, men det vet jag förstås inte då, när jag är hos familjen som är en slags flock.

I stället skriver jag ett meddelande på väninnans kylskåpsdörr.



// Fotoutmaningen kommer från Ulrika och fler deltagare hittar du här.

I morgon är temat "Nöje".

Dagens fönster ...

Detta är den tredje semesterdagen och plötsligt översköljs jag av en alldeles omåttlig trötthet.

Jag ligger på soffan Ektorp och lyssnar till en sommarpratande före detta munk och harry har kurat ihop sig vid mina fötter .., pv tar hand om den nedsågade björken och jag ligger raklång och tittar ut genom fönstret där molnen susar förbi.

I flera dagar har det blåst friska vindar!
Ömsom sol och varmt och i nästa stund kyligt, så där så man tar på sig den rosa stickehalsduken och virar den runt halsen.

Kerstin har återvänt till Skåne .., Gunnar turistar i Halmstad med omnejd.

I Göteborg spelar barnbarnet fotboll och pv följer med via internet.

"Fem noll redan!" säger han upprymt.

Fotoutmaning - nånting på T -.

 

Idag är det t:ets tur och jag väljer ordet Tittut.

På bilden syns lilla Vera Hansson,
Tre år.

En alldeles underbart go liten fröken. 

// Det är Fotobrus som står för fotoutmaningen - ordet PLÅTA utgör grunden - och nu är det alltså näst sista dagen. Bilden är inte nytagen, det hinner jag inte när vi har besök i pensionatet.

Andra deltagare hittar du här.

                                                                        

                                                                                                        

And the winner is ...

Grattis till vinnarna!

Fotoutmaning från Ulrika ...

Detta är för mig meditativt, vilket är dagens tema hos Ulrika.

Den lilla filmen visar väggklockan som fanns i mitt barndomshem i Malå, Västerbotten.
Den satt på väggen i köket och tickade lika högt då som nu.

I botten på klockan låg då, på 60-talet, mina systrars mammas dödsannons.
Gunhild Nilsson, f. Andersson, död vid 33 års ålder.
Älskad - saknad.

Nu hänger klockan på en vägg i ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.
Och i klockans botten ligger min mammas dödsannons. 
När jag ligger på soffan Ektorp och vilar, vickar jag alltid på tårna.
Det tog lång tid innan jag insåg att vickandet går i klock-takt.

Och tick-tacket fortsätter.



Andra deltagare i Ulrikas fotoutmaning hittar ni här.
Och så här ser övriga dagar ut.
I morgon blir det knepigt.
Runt hörnet har vi bara en massa bråte.

Dagens fönster ...

.... finns en bit bort längs lilla vägen här nedanför.

Fotoutmaning på Å blir .. Å N G E S T.

Nuverande ångesttillstånd.
Den sommarledige läraren har påbörjat Projekt Röjning, efter viss påtryckning av sin sambo.

Svår ångest i tidigare stadium. 

Sambokris.

Ultimatum.

Krisen avklarad.

Vänligen notera grannens garage.
Ibland ligger där ett litet löv på stengolvet.
Ja, en liten stund, alltså.
Sen städas det bort.

Detta var dagens fotoutmaning från Fotobrus.
Klickar ni på den länken, hittar ni även andra deltagare och där kan ni också konstatera att morgondagens bokstav är T.