I tillbringaren ....

Titta! Nu är jag också med och skvalpar omkring! 

Ovanligt många är vi redan, vi som ligger i tillbringaren och hoppas att just vår lott ska dras!
(Det måste bli en neutral NP den här gången ..., Gösta, är du redo!)

Det är ...

Kerstin i Dalarna berättar om sonen som tagit studenten och att dotterns mops Molly harit på besök hos Kerstin och hennes man. Tur att den glädjen infann sig, för efter stomioperationen hade det varit måttligt upplyftande.

ellem i Skellefteå .. hon hade varit på Gemenskapsdag i Munkviken, på lägergården där.
Så här skriver hon:

"Vi var ca 40 deltagare, döva, hörande, dövblinda och hörselskadade i åldrarna 2-89 år. 

Vackert väder hela dan och barnen badade ideligen. Jag doppade fötterna och konstaterade att det nog hade varit badbart om jag haft baddräkt med. 

Lite irriterande var det med alla mygg och knott. 

 

Vi åt och fikade,  lekte, gick tipspromenad,  en bibelvandring i kapellet, torrtovade, provade akvarellmålning, spelade boule och umgicks. 

 

Många trevliga samtal blev det med gamla vänner och nya. Jag var ganska trött när jag kom hem efter nästan 12 timmar. Det kan nog bli repris nästa år!"

Monet i Frankrike som tillsammans med maken nu packar husbilen, för vidare färd norrut.
Mot Sverige.
"Men det här är mera makens bästa än mitt. S o m  han har längtat!" skriver Monet.

Och det är Bente i Norge som har varit på besök i Gudbrandsdalen .., ååå, där var vi ofta på semester när jag var en lillflicka och vi åkte i pappas beigefärgade PV!
Välkommen till tillbringaren Bente!

Eva i Tyresö som berättar om glädjen när barnbarnet Erik badar med morfar i havet.

I Halland.

 Och Gunnar i Vaplan njöt av sommarblommor hög och klar jämtländsk luft.

Barbro i Uppsala som dragit strömming och var så glad över detta! 

Moster Greta, 86 år, rensade helt frivilligt fångsten.

 Cecilia N som varit på spinnkurs utanför Vännäs och tittat in i en verkstad.

Ulrika har varit på examen. 

Chrille - nyss en liten kille - har fyllt sexton och gått ut nian! 

Här syns dom mycket stolta föräldrarna!

Barbro - mellansystern - som har besök av sin kusin med make från Canada.
Här tittas det på bilder från gamla album.
Eller i alla fall .. , inte sååå färska album.

Turtlan berättade om glädjen i det där kylskåpet vid färjeläget .., ja, där man kan köpa färska ägg.

"Jag tror att en av veckans många höjdpunkter var, när jag nöjd och belåten, kunde sätta nyckeln i låset till arbetsrummet och känna att nu börjar ledigheten."

Så skrev PV.

Annika i Kävlinge, som snubblade över en rot och bröt lillfingret, skrev så här: 

"Det bästa i veckan, alla veckor, är förstås barnen - alltid barnen! och alla andra fina människor som 

finns i mitt liv, vissa nära. Andra längre bort. I kilometer mätt.

Annars får jag nog säga att det bästa är att jag troligtvis slipper operation och , att det var lillfingret och inte tummen som bröts när jag snubblade över en rot när jag var ute och sprang i skogen. (skickar bild med mms) ."

Eva på Frösön har varit sjuk i mer än en veckas tid och började känna sig orolig.
Tänk, om livet höll på att tacka för sig!
Nu är hon hemma i lägenheten i Östersund och berättade att hon kände sig lite bättre.
Det var glädje det!

Anna har varit på semester långt söderut och efter fem dagar kom ett sms där hon skrev ..."alla resor borde vara bara fem dagar!"
Nu längtade hon hem, till hus, jobb och Nelly, fast kanske i omvänd ordning.
Hennes glädje handlade alltså om att komma hem till allt detta!
Och i en kommentar skrev Rexxie att han minsann också ville ha en liten Nelly.
Har ni sett några vackrare ögon än Nellys?
Det har inte jag.

Hedgrenskan skrev så här: 

"När regnet kom igår var det skönt med en dag inne. 

Fika med god vän, bokläsning - ja, det kom liksom ett lugn med regnet. 

Vi behöver nog alla sorters väder i en bra balans.

Det bästa i veckan var alltså ingen särskild händelse utan mer livet i sig..."

Ann i Göteborg var lycklig över att maken hjälpt henne att fixa till den nya datorn.

Och fräsch hemsida till webbutiken blev det också!

Själv berättade jag om tillsammansglädjen - den där kvällen hos Britt och Ecke -. 

Britt med sin oändliga värme ..., det gjorde mitt hjärta varmt och glatt! 

Fler som vill vara med ?

Mejla bara glädjen till bisse151@gmail.com, så vet ni ju hur det går till! 

ellem .., anne i mantorp .. monet ..., ulrika ...gunnar .., guy ..., ja, ni är många som ryms i tillbringaren! 

Och tänk, så trevligt att vinna den där lilla somriga brickan!

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Det bästa i veckan var att jag fick köpt mig en ny dator med benäget bistånd av mannen. 

Det blev en liten Samsung och mannen såg dessutom till att den blev i användbart skick. 

Själv är jag usel på sådant och förfärligt ointresserad av hur och varför datorer fungerar men desto mer intresserad av ATT de funkar. 

 

Det gör den nu, men operativsystemet är Windows 8 och det har jag kvar att lära mig. Jag hittar hjälpligt men så helt plötsligt kommer en ny vy och jag får verkligen jobba för att hitta tillbaka. Systemet bygger på olika appar (som syns på bilden) men jag ska väl lära mig det också.

 

 

 

Det bästa var också att min nya webshop äntligen finns ute i en första version i cyberrymden.

Den håller jag också på att lära mig administrera och det är heller inte helt enkelt.  

 

Som tur är har Gullrika lovat hjälpa mig. Hon är nämligen en fena på just Textalk (som webshopleverantören heter).  Så småningom blir den nog jättebra. Den är i alla fall ute och man kan handla och betala på en hel del olika sätt.

 

OCH på lördag far jag iväg till Stickmys i Halmstad, som Ulrika organiserat. 

Tyvärr har farbror doktorn förbjudit henne att resa, men hon har kallat in lysande vikarier, så det blir jättekul. Synd bara att jag inte får träffa Ulrika. Det var så länge sedan, men det får bli när hon blir frisk. 

 

Det ska bli jättekul!

 

Bästa hälsningar
Ann

Det bästa för Hedgrenskan ...

Foto: Hedgren

Det bästa har varit den underbara sommaren jag/vi kunnat njuta av under veckan. 

Stranden, trädgården, grillning och den härliga solbränna jag fått som gör att det är lite roligare att möta spegelbilden på morgonen. 

 

När regnet kom igår var det skönt med en dag inne. 

Fika med god vän, bokläsning - ja, det kom liksom ett lugn med regnet. 

Vi behöver nog alla sorters väder i en bra balans.

 

Det bästa i veckan var alltså ingen särskild händelse utan mer livet i sig...

Hedgren

Dagens fönster ...

Hej på dig!

Ett fönster kommer här susande från Jämtland. Ett av våra små fönster i härbret.
Därute sitter Otis och blickar ut över åkern, alltid finns det någon fågel att spana in.

Kram från ett kallt skogsbryn!

Eva.

Det bästa för Anna ...

Nelly, nio år.

Det bästa var utan tvekan komma hem till Nelly, jobbet och huset!

Kollegorna trodde jag fått fnatt när det lät på mig som om jag varit borta i evigheter och så var det en vecka :)

Semester är inte min starkaste gren.

Anna.

Mamman säger: en hälsning från semesterfirarna kom till familjechatten på mobilen.
Jaa, skulle jag springa upp och ned för sanddyner, då hade jag nog också längtat hem.
"Ååå, jag älskar öknen!" skrev dottern.

Men Nelly, hon har haft det bra hon!

Hon har bott hos "dr Böhlander", sovit hos Emil .., ibland hoppat upp i sängen hos låtsasmatte, ja, när låtsasshusse givit sig av till jobbet .., och hon har plaskat i baljan, den som är fylld med vatten och detta är nästan det roligaste Nelly vet.

Det bästa för Eva på Frösön ...

Hej Elisabet!

Under en veckas tid har jag varit dålig. Tankarna har snurrat.
Är jag allvarligt sjuk?
Tänk om jag dör!

Jag har haft så fruktansvärt ont i magen och inte fått behålla någon mat.
Sedan i söndags har jag enbart druckit Proviva, te och Resorb.

Idag var jag till läkaren och en mängd prover har tagits. Svar kommer till veckan.

Jag har legat ute i stugan och frusit och tyckt ganska synd om mig själv. Igår ledsnade jag på att frysa och åkte till den varma lägenheten, kommer att bo här några dygn till.

Trots att regnet strilar utanför fönstren och det är gråare än grått kände jag nyss ett sting av glädje. Det känns faktiskt bättre ikväll. Jag mår inte illa, magen är relativt lugn och jag känner t o m hungerkänslor.

Kan det börja vända? Jag hoppas på det.

Så, min veckans glädje blir en varm lägenhet och ett litet hopp om att jag ska tillfriskna.

Kram Eva

Det bästa för Annika i Kävlinge ...

Tur att man inte är röntgenläkare .., hälsar Bettan.

 Hej på er 2 fina i det gula huset, hej till Harry och Sigge också.

Och hej till Kattis som sponsrat med den alldeles ljuvliga brickan som jag också gör ett försöka att vinna : )

Det bästa i veckan, alla veckor, är förstås barnen - alltid barnen! och alla andra fina människor som 

finns i mitt liv, vissa nära. Andra längre bort. I kilometer mätt.

Annars får jag nog säga att det bästa är att jag troligtvis slipper operation och , att det var lillfingret och inte tummen som bröts när jag snubblade över en rot när jag var ute och sprang i skogen. (skickar bild med mms) .

Och nej, jag orkar inte rätta alla knepiga fel som blir när jag skriver med vänster han d nu. 

Pusshej från mig.

Annika.

// Men jag fixade det mesta ,-) hälsar Elisabet.

Det bästa för Elisabet i det gula huset ...

Den rara Britt som serverar förrätten via fönstret.

Ja, vi är många som trånar efter den där somriga lilla brickan  - sponsrad av Kattis -, så den här gången tänker jag också göra er sällskap i tillbringaren!

Pv ligger där redan och nu säger Gunnar i Jämtland att han minsann ska slåss om den (brickan) - "man mot man" ska han kämpa mot pv!

Oj, det här blir spännande!

Mitt bästa då?

Jo, det som verkligen värmde hjärtat, det var gårdagkvällens middag hos Britt och Ecke.
All värme .., alla skratt .., och pv som leende berättade hur jag hotade att lämna honom och flytta till Ystad - ja, hur jag grät hejdlöst - när han eldade i skorstenen och jag trodde att fru Kajas småttingar skulle stekas levande!
Det gjorde dom inte!

Ja, det var mycket glädje igår.

Nånting annat som gjorde mig lycklig, det var lilla Linnea, en tös på kanske 1 år .., som satt i kundvagnen och i säkert tio minuters tid prinsessvinkade så där elegant och jag vinkade tillbaka och bad dom övriga kunderna att också vinka lite till den lilla flickan, hon, som uppenbarligen var född till att sitta i en elegant och kunglig vagn!

Det var mitt bästa och nu ska jag också ta ett skutt in i tillbringaren!

Det bästa för pv ....

Den där brickan vill man verkligen ha, så denna gången skvimpar jag runt bland damerna i glasskålen.

Jag tror att en av veckans många höjdpunkter var, när jag nöjd och belåten, kunde sätta nyckeln i låset till arbetsrummet och känna att nu börjar ledigheten.

PV

Sommarlovet har börjat ...

Just det.

Den förste ...

Affisch inköpt på Ottenby fågelstation.

Häromdagen telefonpratade jag länge med en god vän .., bra mycket äldre än undertecknad.

Hon vittnade om hur krånglig tillvaron kan bli, ja, allt eftersom åren går.

Inte bara sjukdom - sin egen eller partnerns - tar på krafterna .., man tappar liksom livslusten ibland.

Vänner sedan ungdomstiden; vänner som följts åt genom åren, finns inte mera.

"Det är mest begravningar nu för tiden ...", sa den goda vännen.

Och när jag för en liten stund sedan gick in på hemtidningens sida över avlidna .., upptäcker jag att bland alla åldringar, finns även en före detta klasskamrat som hastigt avlidit.

Den förste.

I fjol, under besöket på Ottenby Fågelstation på södra Öland, råkade vi på ett par malåbor som just då var på väg till stationen och vi därifrån.

Det var Kajsa och Johnny.

Det blev ett trevligt möte .., varma kramar och en stunds småprat på parkeringen och surr om det som varit och om sannolikheten för att man skulle träffas just där och då.
Det handlade om minuter, annars hade vi missat varandra.

En bra stund stod vi där i solskenet och efteråt var jag så glad.

Och i bilen - på väg därifrån -, berättade jag för pv om Johnny, han som under några år gick i min klass.
Det var i högstadiet.

Jag minns honom som så oändligt snäll.

Det var denne Johnny som fanns med på hemtidningens sida över avlidna.

Nu finns han inte mera.

Om storspoven ....

I ett inlägg lite längre ner, det här .., berättar Ulf om sina minnen om storspoven.

För mig är storspovens läte ett hemifrånljud. 

Målning av Lars Jonsson.

Jag letade en bild till inlägget, googlade på "storspov" och lade in bilden (här ovanför), som var en teckning av fågelmålaren Lars Jonsson.

Ajabaja.

Då skriver Mian i en kommentar att det där, det är inte alls storspov.

Rackarns!

I min bokhylla står en stooor och fullkomligt övermåttan ljuvlig bok med titeln "Fåglar och ljus"; författare/konstnär är ovan nämnde Lars Jonsson.

Nu lägger jag in en bild och är inte detta storspov, då avsäger jag mig allt ansvar ,-)

Målning av Lars Jonsson. Tänk, att ha den gåvan. Att kunna måla så naturtroget!

 Här är bilden.

Och här har författaren/konstnären skrivit vad som syns på bilden.

Ska jag vara ärlig, så ser jag ingen större skillnad på fåglarna på bilderna, men så är jag ingen kännare heller.

Snälla, rara Mian, berätta nu vad det är för fåglar på den övre bilden!

Det bästa ......

Det är lampan som speglar sig på brickan ....

Jo, jag hade planer på att ta ett uppehåll med lotteriet, men varje gång den tanken dyker upp, så händer nånting som får mig att komma på andra tankar.

Nu var det ett paket från Kattis som var orsaken.
Åååå, sickna härliga vinster där var!

Och dagen därpå, ja, då kom ett paket från Värmland .., och jag bara looog och tänkte att njaaa, det är nog nån mening ändå med det här!

Den underbara lilla somriga brickan på bilden, ja, den blir veckans förstapris.
Precis lagom stor för två koppar och nån bulle eller två är den .., och det är alltså Kattis som står för vinsten.

"Behåll det du tycker om själv ...", eller nåt sånt, skrev Kattis och jag tänkte att åååå, den där brickan är ju bara så fin!

Men ännu roligare är ju om någon av bloggvännerna får bära ut brickan och bjuda någon på kaffe eller saft .., jo, så blir det.

Visst är den underbar?!

Ett tröstpris finns också, som vanligt.

Tack till er båda - Kattis och Turtlan -!

Och varmt välkomna nu bloggvänner, ja, med era bidrag!

Det är precis som förut .. mejla det som gjorde ditt hjärta glatt till bisse151@gmail.com och så .. ja, ni vet.

Dagens fönster ...

Ja, inte är dom från Västmanland, inte från Värmland och inte heller från landet Halland.

Däremot från Portugal.

Vem som då höll i håven, det anar ni nog.

Nästan blind är han ...

... grannen Ecke i det gula huset, det som är hundrafemtio år gammalt, ja, kanske mer än så.

Vi är bjudna på middag hos honom och hans fru Britt och det är bara att gå nerför backen och så är vi där. Harry - som fullkomligt  ä l s k a r  Ecke - får stanna hemma.

Och nu är det en ljuvlig försommarkväll och vi sitter ute och bjuds först på förrätt i form av camenbertost med lite rosépeppar på .., bananer i skivor med curry, samt små tomater.
Vitt vin till detta!

Ecke berättar om det gula huset på kullen och alla som har bott där, däribland en österrikisk gästarbetare och där var någon som hade frigående dvärghöns ..., och nere vid vägen, där pv har segelbåten, dit kördes gödsel från stora lagården på andra sidan bäcken och där gick mannen som bodde i gula huset och rökte cigarr .., "det måste ha varit hur välgödslat som helst, den där plätten!" säger Ecke.

Förr, då fanns såväl hästar som kor i lagården .., ett tag även Highland Cattle, såna här långhåriga köttdjur .., men nu är det tomt.

Den som läst här ett tag, vet att Ecke är nästan blind, men han klarar sig bra ändå.
Före detta lärare, precis som sin fru.

Jag frågar hur dom träffades och Britt, som ser så timid ut .., ja, så försiktig, berättar att för mer än sextiofem år sedan lade hon en lapp i den unge mannens jackficka, ja, hon tyckte att han såg så trevlig ut .., och så bjöd hon honom på kaffe och resten är historia.

Nu har dom varit gifta i snart femtiofem år.
Det är sånt som ger  r e s p e k t, tycker jag.

För första gången får jag komma in i det här rummet som jag ofta fotograferar - genom fönstret -.
Ååå, det är lika fint på insidan!

På väggen sitter en barnbarnsteckning.

"Thomas, tar du emot här ...?" säger hon.

Såväl Ecke som Britt är en bra bit över åttio, men vet ni, hon är en av de absolut vackraste kvinnor jag någonsin har sett! Konstnärlig är hon också ..., i vardagsrummet hänger ett draperi i batik ("det var länge sen det ...", säger hon och skrattar förläget ..), och där är saker gjorda i betong, ja, hela hon utstrålar kreativitet!

Britt är född i Nässjö, en småländska alltså.

Till huvudrätt blir det en ljuvligt god laxrätt, basmatiris och god sallad, samt ett vitt Chardonnay-vin.
U n d e r b a r t!

På köksbordet står handplockade blommor.
Finns det nåt vackrare?
E g e n t l i g e n.

Och i vardagsrummet står ett underbart vackert matbord, säkert två meter långt - minst - och med repor och märken efter liv.
Eller död.

Det bordet stod i ödehuset tidigare; man hade haft det som slaktarbänk bland annat, säger Ecke.

Och  nu kanske ni funderar över receptet till den goda middagen?
Lugn bara.

Här är det.
Nedplitat av frun i huset.

Ja, så var vår kväll.
När vi sen går hemåt, möter vi pv:s brorson som har varit ute med harry på långprommis.

Nu blir det svårt för harry ..,  v a d  är nu detta .., kommer matte och husse från Eckes gård och alldeles till sig av glädje blir han!

Lika överlycklig var han när Anton (brorsonen) kom hem efter dagens jobb .., ja, harry visste
inte till sig av glädje över den unge mannen i rastaflätor, han som är lika mörk i skinnet som husse!

Och nu bara vilar vi i den här glädjen.

Så var det.

Och så ett eftermiddagsfönster ...

Två yngre män som "fixar med ett fönster" och en äldre som överser det hela .., skriver madamen som har slagit ner sina bopålar långt i söder, nämligen i Portugal.

Här kan ni se hennes inköpslista.

Utflykt norröver ...

Så här ser världen ut.
I alla fall den halländska.

Och där är lupiner förstås .., längs E6:an är det en symfoni i rosa, lila och blått och vitt .., det är lupiner så där så man blir yr i huvudet nästan!

Tittar in i Falkenberg och hämtar ut min skatteåterbäring som hamnat på fel bankkonto.
Mitt fel, förstås.

Besöker Bokia och köper textpennor och möter en låååång, äldre man i kaftan och tjusig mössa eller vad man ska kalla det. Det känns nästan som vore jag plötsligt förflyttad till något afrikanskt land.
Härligt!

Sen vidare norrut .., kör motorvägen och tänker på alla gånger jag har åkt just här.
Svänger höger vid skylten mot Tjolöholms slott .., nu blir det rena bonnalandet och överallt säljs blommor eller grönsaker - men i mindre skala - och solen strålar och det känns som om jag är på semesterresa!

Nu är jag framme!

Och här står Margaretha, fjärde generationens pepparrotsodlare!
Håll med om att hon kunde vara storasyster till Anja Pärson!

"Om vi har några pepparrotsknölar? Nä, det har vi inte .., men strålar har vi!" säger hon.

Jaha, ja.
Det är så det heter.

Och så försvinner hon ut någonstans och återvänder med påse innehållande just "strålar".

"Det är faktiskt bara här i Halland du kan få tag i såna .., här odlas den mesta pepparroten som säljs vidare till bland annat Icabutikerna .., annars importeras mycket från Ungern ..", förklarar denna leende och varma kvinna.

Egenodlade grönsaker finns också att köpa och där pepparotsgelé och allt möjligt annat som jag inte har hört talas om! 

Inte världens elegantaste, men härligt ändå!

På hemvägen skippar jag E6:an och väljer i stället den gamla vägen.

Passerar Åsa (där jag 1971 tittade in i kyrkan tillsammans med mina barns pappa) och Frillesås och havet är nära och jag ser klipphällar och kossor och hästar och det ser ut som Bohuslän och jag längtar tills i sommar när vi några lediga dagar kan ta bilen och susa iväg norrut och kanske övernatta nära havet eller på någon ö.

Fem helger på raken - eller delar av helger - arbetar jag från juli till augusti; så det där lillsemestrandet måste ske mitt i veckan om det ska bli av.

Nåja, det blir nog bra det också.

Och till Bohuslän kan man åka sent i augusti också.
Och i september, när allt har lugnat ner sig.

Det är ingen brådska.

Allt det tänker jag på när jag åker hemåt ., och nu blir det kaffe och rabarberpaj med glass och om en timme ska jag vara på jobbet och prata med fjolårsnybörjarna ..., och pv är på väg hem - nu har han sommarlov och är säkert sprallycklig - och i en förbetald postpåse (betald av mottagaren) ligger nu ett antal pepparrotsstrålar och väntar på att åka norrut.

En glädjens dag blev det!