Dagens fönster ..

... kommer från Prag.

I Prag, som jag så ofta har hört talas om, har jag aldrig satt min fot och det är ju bedrövligt.

Bilden togs av Catarina Bernhardtz, hon som tillbringade ett äventyrligt friår i Marocko.

Hos herrn i norr ...


Vill ni se en alldeles helt ..., mmmmm .., helt ljuvlig bild?

Jaså, det vill ni?

Okej.

Det är den översta.

Och glöm inte att klicka på den.

Liten trailer ...

Jag vill bara meddela att hos herr Vasaloppsamatören har det varit dramatiskt idag.

En utförlig beskrivning av morgonens vådliga händelse kommer - hopefully - ikväll.

Med bildbevis och allt.

Jo, jo.

Från Kävlinge till Ystad ...

Och så kommer Annika på besök.

"Virriga Annie", kallade hon sig när hon kommenterade här på sidan, då, för ett par år sedan.

Nu är hon bara sig själv.

Annika.

Hon är Skorpion (fyller år nästa söndag ...), har vänster tumme upp och är lång och reslig.

"Vad då ...? Min mest framträdande egenskap .., som jag själv ser det ..?" säger hon.

Det blir en stunds funderande.

"Tja .., det är nog min livsglädje .., det tror jag", säger hon.

Jag håller med.

Plust att hon i mina ögon är så otroligt moderlig.

Omtänksam, är ett annat ord som jag förknippar med henne.


Titta, så fin loppisskeden är, den som jag köpte i somras.
Fyra stycken för 40:-, tror jag att det var.

Annika har vuxit upp i Tyskland, men man skulle kunna tro att hon kommer från Spanien eller Italien .., för hennes kroppsspråk är livligt; som lärkvingar flyger hennes händer i luftgen .., och hon skrattar ofta och mycket.

Vad pratar vi om den här dagen i slutet av oktober, då, när vi går längs kajen?

Jo, vi pratar om vad vi tror att vi gör om tio år .., hur ser tillvaron ut då?

Och det blir surr om att trivas med sin ålder .., om att möta män som är annorlunda .., om att bo i kollektiv .., ja, sånt.

På väg hem till soffan Ektorp som då har varit utan sällskap i någon timme eller två, slinker vi in på Lisas Skafferi och köper lite gott bröd och två bitar morotskaka.

Och sen fortsätter pratet.

En alltigenom fin tillsammansdag blir det.

Just så är det.

Loppisfynd ...

Suddig bild, jag vet. Men det var mörkt där nere.


Tillsammans med Annika från Kävlinge, blir det promenad ner mot hamnen, där Lions har sin stora loppis.

Å, vad man kan fynda där!

Två välhållna rottingfåtöljer för totalt 300 kronor, faller jag pladask för.

Tänk er ett härligt fårskinn i vardera fåtöljen och tänk er detta på pv:s stora, inglasade altan.

Tänk er levande ljus ., ett litet bord intill .., en läslampa eller två .., var sitt glas vin eller varför inte vatten eller Martini (ja!) och tänk er en katt och hund (ja, det med!) vid fötterna.

Det ni.



Ett alldeles helt UNDERBART gammalt brödfat från 1954, mitt födelseår, fick också följa med hem.

"Kivik 1954" står det på brickan .., så där fint mellan de målade blommorna.

Upphittat ...

"Mycket väsen för lite ull ...", tänker jag på.



Och här kan man tro att den här madamen har varit och handlat i affären!
Nästan likadan handstil.



Och här är det Ordning & Reda.

Minsann.

Pling-pling!

Foto: Catarina Bernhardtz.


"Hej Elisabet!

Nu har jag varit ute och rest lite igen - den här gången till Prag.

Lämnade ett soligt Malmö, körde igenom ett soligt Danmark men ju längre söderut jag kom desto molnigare och kallare blev det.

Vid den tjeckiska gränsen var det ett par dm snö och nu pratar jag om helgen som gick!

I själva Prag höll jag på att frysa ihjäl - spöregn, blåsigt och +1 grad.

Uppe i bergen talades det om att det låg 1 m snö!

Trots eländigt väder är Prag en LJUVLIG stad men ännu bättre är den väl i strålande sol och man kan sitta ute på alla dessa fantastiska utekaféer.

Nu blev det mest att sitta inne på en ölstuga och värma sig med en varm soppa.
Som tur var fanns det varmt vin i vartenda gathörn som också slank ned hur lätt som helst.

Du får några fönster att glädja dig med samt en bild från en lugnare del av Prag kallad Prags Rive Gauche där det också fanns ett härligt konstmuseum.

Visst är bebisen söt?

Hälsningar från Catarina i Trelleborg."


// Och bloggmadamen hälsar att fönsterna kommer så småningom.

Annorlunda och ändå lika ..


Sedan drygt trettio år tillbaka bor min ena syster i Australien.

Punktligt var morgon har jag ett mail i min inkorg från henne.

Inte ett dugg lika är vi, men på en punkt (eller rättare sagt två ...) ser jag ett klart släktskap ..., vi skriver båda om mat och väder och vind.

Och nu är det höst här.

Och vår där, ja, nästan sommar.

Så här skriver hon.


"Hej, här är det nu onsdag em och solen flödar från en molnfri himmel och det är ca 23C.
I går var det 30C, vilket var ännu skönare.

Vi har nu fått klart utomhus och det är så fint - rosor och pelargonior och annat, som jag inte vet namnet på, blommar för fullt och citronträdet dignar av frukt.

Så nu kan jag verkligen vara ute och bara njuta i stället för att se allt skräp man måste ta hand om efter vintern. SKÖNT!!

Veckohandlade på förmiddagen och var på biblioteket där jag för en gångs skull lyckades få tag på några nyutkomna böcker.
Annars skyltar bokaffärerna här nu med Stieg Larsson och hans böcker, men de har vi ju redan läst.
Jag har alla i bokhyllan och de har gått runt hos svenskgänget. Synd att han dog och inte kan skriva fler böcker.

I går var jag till optikern för ögonundersökning och utprovning av nya glasögon. det blev naturligtvis ingen billig historia, ja, trots att jag hade ett presentkort på 150 dollar, så gick kalaset för min del på 595 dollar, då bara linserna kostade 500.

kram
Birgitta."

Lediga-dags-fönstret ...

... det finns här hos mig.

Fast utan gardiner ., dom ska få åka till landet Halland och förgylla någons vardagsrum.

Är det tänkt.

P l a n e n ...

Just så där ska pElle ligga och vila i det lilla rödmålade huset.


I morgon tänker jag köpa mig en Trisslott eller två.

Eller en dubbeltriss.

Om jag vinner ett ansenligt antal miljoner, ämnar jag ringa min snälle chef och meddela honom att "tack och adjö!", men nu har jag arbetat som affärsbiträde det jag ska.

Och så packar jag ihop mina pinaler ., köper ett litet rödmålat hus på landet och slår en signal till pv och säger att där finns nog plats till honom också.

Och till pElle.

Och en hund, förstås.

Kanske blir jag hemmafröken.

Ligger på soffan Ektorp och läser böcker och vickar på tårna och när jag blir less, åker jag till Grekland till mitt lilla vitkalkade hus alldeles vid havet och med olivträd utanför husknuten och det blir grekisk sallad till såväl lunch som middag och massor med grillat lammkött (ja, jag förtränger att det är små, söta lamm som fått sätta livet till ...) och tzatziki förstås och jag ska simma i havet varje dag om det är möjligt.

Å, det ska minsann bli en härlig tillvaro!

Ajöken, sa fröken ....


Till frukostfikat på jobbet, har vi ofta haft Euroshoppers färdigskivade ost.

Gouda eller Edamer.

Det är det slut med nu, i alla fall för min del.

Till min förvåning berättade Hanna E att den osten innehåller ett färgämne .., såklart för att göra den gulare och få den att se mer aptitlig ut.

Mer lockande.

Mer naturlig, kanske.

Och ja, man äter gladeligen godis i alla de färger och bryr sig inte alls.

Men i osten ...!

Nä.

Där går gränsen för mig.

Verkligen en insikt.


Det finns så otroligt många bloggar som jag tycker om.

Det finns dom som tar bilder så jag nästan ramlar baklänges, så härliga är dom!

Bloggare med vardagsbilder.

Bloggare som har lekt med orden när dom namngivit sin blogg.

Där finns bloggare födda i Jämtland.

Och där finns bloggare uppvuxna i Småland!

Det finns dansanta bloggare.

Och bloggare som är journalister.

Där finns terrierägarbloggar.

För att inte tala om mössbloggarna!

Och getostbloggar! Jodå, såna finns!

Det finns även "nu-har-jag-slutat-blogga-bloggar!"

Färgglada bloggar ...

Och drömbloggar.

Det finns bloggare som är otroligt engagerade!

Fantomenbloggar!

Uppe i norr finns även vävstolsbloggen.

Och så finns förstås stolta-mormors-bloggarna!

Och där finns mängder med lärare som bloggar. En av dem hittar man här.

Och det finns såna som berättar och visar bilder av sin familj .., så där så man tycker sig känna dem.

Och det finns såna som skriver så där så att orden spatserar rakt in i ens hjärta.

Och såna som är totalt oförutsägbara och helt unika i sitt slag.

Och såna som är så himla roliga!

det finns bloggare som skriver lite hipp som happ och aldrig använder komma och alltid bara små bokstäver och en av dem är brorson till pv och om träning och renlevnad finns platt intet att läsa på hannes blogg men jag älskar den!

Sen finns det bloggar som är som små dokumentärfilmer.

Och andra som påminner om Mitt i naturen!

Det finns även snålvattenframkallande mat-orgiebloggar.

Och bloggar där man läser ett inlägg och sedan skrattar i veckor bara man tänker på just det inlägget och det k a n ju bero på .., att det finns viss igenkänningsfaktor i det hela.

Och det finns bloggare med husdjur som är hur filuriga som helst.

Och bloggar där man får veta allt om hur en 54-årig smålänning tränar .., men det blev inte så värst mycket med det bloggandet skulle jag vilja påstå inför nästa års Vasalopp.

Och som om det inte vore tillräckligt, så finns det även bloggar där själva bloggaren är så otroligt kreativ.

Det finns bloggar som stämmer till eftertanke.

Bloggar som väcker ens reslust och påminner om Packat och Klart.

Och bloggar som bland annat handlar om glädjen i att vinna.

Och såna som tittar bakåt i tiden.

Och heminredningsbloggar!

I Västmanland finns vackra-vyer-bloggen!

Och småbarnsbloggar!

Och en underbar, underbar soffblogg!

Det finns bloggar från Portugal.

Från Australien.

Och från Amerika.

Och Frankrike!

Och inte minst fra Norge!

Jomenvisst! Det finns minsann flickfotografer också.

Bloggare som bor nära Ystad.

Och ganska långt ifrån.

Och såna som är hemifrån.

Och andra som har flyttat hemifrån.

Det finns bloggare med de allra mest underliga intressen.

Och såna som älskar London!

Och såna som man saknar alldeles omåttligt.

Ja, det finns hur många som helst och nu har jag bara tagit med ett litet, litet axplock.

Och så finns det bloggar som är så vackra att man nästan tappar andan.

Det var egentligen den jag hade tänkt blogga om.

Nu, alltså.

Men så kom jag ju på alla andra.

Ack, vilken härlig bloggvärld! tänker bloggmadamen.

Men tisdag ...

... är Bästa Dagen.

Då cyklar bloggmadamen hemåt klockan tre och stämplar inte in igen förrän torsdag klockan elva.

Det är minsann också en slags lycka.

pElle ...?

Han är kvar hos pv:s mamma i landet Småland.

Men när hans matte har blivit opererad och ska tillbringa tre månader på pensionatet, dåååå .., ska pElle få göra henne sällskap!

Matte, alltså.

Dagens fönster ...

Kväller ...

Ikväll blir det uppstekt fläskpannkaka till middag.
Det här var vad vi åt prick varje dag till lunch, då, när vi var på Samos för en tid sedan.
Ja, vi åt det varje kväll också, för den delen.


Måndag är värsta dagen.
(Men tänk, vad lite kan betyda mycket! Mitt i det jag vid sjutiden sitter och inventerar alla lotter, knackar någon på dörren och så öppnas den och jag ser en varmt leende Maria H som säger ..."godmorgon Bettan!" Mer behövs inte. Länge efteråt känner jag av värmen.)

Måndagen är lång och intensiv och det ska beställas växel och göras kassascheman och sen är det ledningsmöte som varar i nästan en och en halv timme ..,. och var och en får redogöra för sin avdelning och för bloggmadamens del är det kassan som gäller och det blir diskussioner om detta med långa eller korta köer och ska vi ropa på hjälp till kassan inte fullt så ofta eller ....?

I alla kundundersökningar som vi har haft, får vi beröm för just detta att vi aldrig låter köerna bli långa, men samtidigt innebär det att den som är andra - eller tredjekassörska - ideligen får lämna det den för tillfället håller på med, allt för att hjälpa till i kassan ..., och det känns väl som om det blir varken hackat eller malet för den personen.

Jag är en sån som verkligen tycker om detta med korta kassaköer, kanske beroende på att jag själv a v s k y r att stå och vänta och vänta och vänta.

Att handla på Ö o B är för mig rena fasan.

En kassa öppen och tjugo personer i kö!

Jag tycker att det är skamligt.

Om sånt pratar vi och om allt möjligt annat förstås; om hur vi kan förbättra oss och vad som ska förändras i hyllorna och i sortimentet .., och det pratas om egenkontroll och inte minst rengöring av dom långa frysarna (den som inte arbetar i affär kan inte ens i sin vildaste fantasi drömma om hur mycket som ska kontrolleras .., det ska mätas temperaturer på varor som kommer och allt ska dokumenteras och skrivas i pärmar och hela tiden blir det bara mer och mer pappersarbete!) och under mötet blir somliga rödflammiga om halsen och en annan somnar nästan och tre gånger på raken fummel-tappar jag den röda pennan på golvet .., tills Lasse som sitter intill mig .., ja, tills han skrattsäger att "men nu får du väl ändå skärpa dig Bettan!"

När arbetsdagen är tillända sätter jag mig på kontoret och skriver ut mötesprotokollet.

Där råder lugn och ro och nästan som en roman blir det.

Minst fem kapitel ..., och jag får behärska mig för att inte skriva så där som jag pratar .., för det är precis vad jag nästan alltid vill göra, men ett protokoll är förstås ett protokoll.

Kanske ,-)

Ajöken, sa fröken.

Måndagsfönstret ...

.... fångades i flykten.

Det var på ön Samos i Grekland.

Ingen insikt alls ...

Har man inget annat för sig, - och det hade man ju tack och lov -, ja, då kan man ju ägna sig åt detta.

Det var vad sonen gjorde igår.

Klicka fram till 6:37

Och heja Anders, så bra gjort av dig!

På jobbet ...

Det är tidig söndagmorgon.

Nästan mörkt i alla fönster när jag cyklar till jobbet.

På väg till kassan passerar jag mejerikylen och häpnar över hur fint någon har gjort.

Och det var inte bloggmadamen.



I lilla kontoret ligger handdatorn; den som används till varubeställning och inventering.

Bland annat.



Och Maria H har fullt upp på morgonen.
Överblivet bröd ska plockas bort .., kycklingar och spjäll ska in i grillen .., mejeriet fyllas på .., och så ska soptunnorna vid pantmaskinerna tömmas.

Det här med återvinning av burkar och flaskor är förstås hur bra som helst.

Men oj, vilket slitsamt göra! tänker jag .., medan tidningsreturerna görs i ordning och redovisas via nätet ..., och så ska kassorna på plats och nya tidningar tas in ..., och cigaretter och bärkassar fyllas på ..., och har man tur - och det har man inte den här morgonen - blir det en kopp kaffe just innan butiksdörrarna öppnas.

Söndagsfönstret ...

.... finns någonstans på ön Samos i Grekland.

Här har du ditt liv ....


Ikväll med den här madamen.

Och tänk om programledaren helt kunde lägga ner kidnappningen och låta någon annan ta över den biten.

Nu påminner det om spexandet i På Spåret, där han och domaren klädde ut sig och lekte pajas, ja, det blir enbart fånigt.

"Nä, det lyfter aldrig ikväll ...", säger pv när vi ändå kollar till slutet.

Ibland brukar pv skoja och komma med det där skämtet som lyder ..., "det var bättre förr, ja, ju förr desto bättre!".

Och när jag tittar på det här ., då är det precis vad jag också tänker.

Och så blev det helgdagskväll ...

... men inte i timmerkojan.

Utan hos mig.

Och Mariza sjunger så fint, så fint.

Verkligen en insikt ...

Bilden togs i S:t Stephens Park i Dublin.
Det var i fjolhöstas.

På Irland bor pensionatvärdens brorsdotter Joanna.

Jag har nyss läst hennes inlägg.

Tänkvärt .., är bara förnamnet.

Lördageftermiddag ..


... blir Ring-så-spelar-vi från webben och jag tänker att ååå, så jag saknar Hasse Tellemar och allra mest Tord Carlsson .., och på soffbordet brinner ett ljus och jag ska skala potatis och ordna lite så det blir god middag när pensionatsvärden dyker upp ikväll.

Mellan varven läser jag DN som jag inte hunnit med.

Och gläds nånting alldeles omåttligt över detta.

Dagens fönster ..

... finns i Gamla Stan i Stockholm .. närmare bestämt på Västerlånggatan.

Innehavaren heter Roberta och ser ut precis som en indian.



Sandalerna är mina.

Och alldeles oerhört ljuvliga att ha på sig, dvs, om man inte har besvär med sitt knä.

Knappt någon insikt alls ....


Halv sex kom jag hem från jobbet.

Dödens trött.

Klockan sju hade jag allvarliga funderingar på att gå och lägga mig.

Halv åtta blev det dusch.

Och sedan telefonprat med sonen som ikväll och inatt arbetar som garderobsvakt i Stockholm och därefter surr med dr Böhlander som också arbetar natt - extra - inom den palliativa vården.

Och så blewv det facebook-chatt med mellandottern som var så himla rolig och fick mig att gapskratta.

Och trevligt surr med en träningsnöjd pv.

Och nu är klockan halv tolv.

Gissa, vem som är jättepigg!

Just det.

Bloggmadamen .., som ska upp klockan sex i morgonbitti.


Litet ps. Om någon läser här och undrar varför jag kallar äldsta dottern för Dr Böhlander, så är det inte för att malla mig på något vis över den titeln. Nej, det beror på att bloggmadamen i fjol halkade på golvet i affären och bröt handleden. Helt oförmögen (i alla fall under två dagar ...) att blogga, bad hon sin dotter att meddela bloggvännerna vad som hade hänt. Det gjorde hon också och kallade sig Dr Böhlander. Så var det. Och sen har hon fått heta Dr B. Egentligen heter hon Maria.)

Skavlan på 1:an ..

... men det tittar inte tvärs-över-grannen på.

Han bowlar i vardagsrummet.

Kväller ...

Och jag kommer hem från affären och faller ihop i en hög på soffan Ektorp.

Hela dagen har det varit omåttligt med kunder och vi säger unisont att ..."men åååå, så många danskar!", men kommer sedan på att ..."jaha, ja .., dom har ju haft efterårsferie och halva Själlands befolkning tycks ha sommarhus på Bornholm och är nu på väg hem igen ....".

Det är alltså därför.

"Å, vad trevliga danskarna är .., alltid så glada och vänliga ..!" säger Emelie (som är precis likadan själv ..) och jag håller med.

"Ja, men så får du ha en god dag ..., farvel ...", säger många och ler filurigt.

Och min arbetskamrat från lilla affären, Karina, sitter också i kassan och hon är, precis som Emelie, en ängel.

Åååå, så roligt det är att arbeta såna dagar!

Och vid tretiden kommer underbara Maria Hansson och när man ringer på jourtelefonen och hon svarar, blir hjärtat glatt.

Nu stundar arbete lördag, söndag, måndag, tisdag och torsdag .., sen är det helg igen.

Fast ojdå, det var ju det här med att leva i nuet, ja.

Möte i kassan .....


"Jaha .., nytt knä .., ja, det ska jag också få .., kanske i november eller december ...?" säger kvinnan som är ett bekant ansikte här i stan.

Alltid glad och trevlig är hon.

"Men egentligen vill jag inte .., ja, du vet .., det här med operationen .., för .., ja, jag skulle kanske inte berätta det för dig ..., men att få ett nytt knä är ingen pjuttoperation direkt och själv drabbades jag av en hjärtinfarkt mitt i alltsammans .., ja, medan dom hamrade som mest i benet .., det var för två år sedan när mitt högra knä byttes ut .., nåja, det gick ju bra till sut .., ja, lycka till då!" säger kvinnan och ler vänligt.

Ja, men ååå, så trevligt att få veta detta!

Tidig morgon ..

Liten kisse som jamar på turkiska och var morgon, vid frukosten nära havet, hoppar upp i mitt knä och får sig några små skinkbitar .., tar sig en tupplur på solstolen.
Året var 2005.

... och man vaknar kallsvettig och förskräckt och börjar att nysta baklänges i drömhärvan.

Åååå, så var det ja!

Jag skulle ut och promenera med tre stövarvalpar och plötsligt upptäcker jag att runt den enes hals har strypkopplet hakat upp sig och den lille krabaten håller på att kvävas och jag sliter i förtvivlan för att få valpen fri, så han får luft .., och mamma kommer rusande och hjälper till!

Vi befinner oss på gräsmattan hemma i Malå.

Och inte bara mamma, även pappa har återuppstått från det döda!

Alla dofter känns bekanta.

Doften av hundkoppel av läder .., och garagedoften ..., oljetråget .. och gräset där utanför.

Och känslan av de allra lenaste hundvalpsöron!

Fredagsfönstret ...

"Hej!

Här är tanten från norr...... tänkte på dig då jag lånade "En snabbköpskassörskas bekännelser" av Anna Sam.(fr Frankrike)

Tänkte tipsa dig - fast du kanske fått det redan!

Kolla får du se!

Ha det så gott!

Kram

Solveig".

Om systerskap ...

Väntande patienter utanför Fistulasjukhuset.

På Facebook kan man få virtuella systrar.

Men så finns alla våra alldeles livs levande medsystrar.

Gå gärna in på www.fistulasjukhuset.se och läs mer om deras fantastiska verksamhet.

Och detta kan man också hjälpa till med.

Alla ni som vill lämna rena, men inte nödvändigtvis hela strumpbyxor kan göra det i

GÄVLE - Gefle Dagblads redaktion, Hattmakargatan 14
SANDVIKEN – Arbetarbladets redaktion, Hyttgatan 16

SKUTSKÄR - Lenas solarium, bredvid Ingela´s Centralgatan 4
HÄLSINGLAND – Där letar vi fortfarande en lösning. Den kommer men vet inte när.

Byxbenen klipps av och trosan används som just trosa och håller bandaget på plats. Benen väver kvinnorna mattor av så allt kommer till nytta.

Vi tackar er alla för er insats att göra livet lite drägligare för dessa kvinnor som annars är dömda till ett liv helt utanför gemenskapen med andra

Vattenkran i Grekland ..

Uppe i svindelhöga bergen, i byn Manolates, upptäcker jag en liten katt som äter mat.
Det är den ni ser svanstippen av och så en snutt av asietten.

Men just som jag ska ta bilden, ser jag nånting annat .., nämligen den så oändligt vackra och sinnliga vattenkranen.

Titta bara!

Vilken fantasi skaparen av denna måste ha haft!

Om ni klickar på bilden, kommer ni dessutom att upptäcka en törstig liten geting.

Dagens fönster ..

... får bli en liten repris på gårdagens, då det krånglade med min blogg.

Så här skriver avsändaren:

"god förmiddag!

varit på gotland och i arvika och förstås hittat lite fönster åt dig.
de två första fönsterna finns på gotland;
det första vid ihre gård, på en ladugårdsbyggnad. där inne brukade jag med min barndomsvän alltid leta efter kattungar som gömde sig i höet, om somrarna. små och tussiga som kunde rymmas i ens kupade händer.

marie."

Till den som ....

... behöver lite änglavakt ikväll .., eller i natt .., ja, här finns en till låns.

Den har i flera år hängt i mitt söderfönster och är en kär present från Inger i Skellefteå.

Kväll på Regementsgatan ...

Och ungefär där solen sänker sig ner på bilden .., där ligger gatans videobutik.

Där arbetar en man i min ålder och hans son; alltid så vänliga är dom.

På väggen utanför den lilla butiken hänger kvällstidningarnas löpsedlar, precis som på så många andra ställen i Ystad.

Men en sak skiljer.

Det var videobutiksägarens dotter som så brutalt blev skjuten i huvudet i Malmö häromsistens.

Så fort kan livet förändras på vår gata.

Till er som haft besvär med min blogg ...

Ja, jag fattar inte vad som felats .., men så tog jag bort en hel radda med inlägg och då, plötsligt, säger pv att det blir som vanligt igen.

Okej.

Och Marie .., jag ska lägga in dina fönster ännu en gång, men lite senare.

Kväller ...

Lilla fröken Pelargonia vilar sig i eftermiddagsljuset.
Bilden blir lite finare om man klickar på den.


Det är det som är det allra bästa med lediga dagar förstås.

Inga måsten.

Men på kylskåpsdörren sitter kom-ihåg-listan om vad som komma skall.

Annika-från-Kävlinge-besök .., benmätning i Hässleholm .., Hedgrenvisit till landet Halland .., gåsamiddag hos störstasyster .., rotrensning på Folktandvården .., och så diverse vardagligheter .., fram till operationen och vad som därefter komma skall.

Putsa-fönster-grejset är dock avklarat.

Nu stundar Gokväll.

Med posten ...

... kommer ett paket.

Ett litet vitt paket fra vennen Bente i Norge.

Och där inne gömmer sig ..., en liten chokladask med "Melkehjerter" .., där är två vaniljdoftande små ljus och där är rökelsestickor och sist, men inte minst - det som ni ser på bilden - tovade "pulsvantar" eller muddar .., som Bente har stickat virkat, och sedan tovat.

Men så u n d e r b a r t snällt och generöst!

Säger jag bara.

Tisdagsfönstret ...

... hittar man på lilla huvudgatan i Kokkari, på ön Samos i Grekland.

Det är väl detta som i husannonserna går under benämningen ..."ett hus för den händige" ..., "gott om ljusinsläpp ..." eller "visst renoveringsbehov föreligger".

"Öppen planlösning", duger nog också,

Eftermiddag i landet Skåne ...

mittenfönstret vid halv sex ... ljuset blir mjukt

soffan Ektorp
svårt korsord + röd penna
krångligt
bökigt

levande ljus på bordet och fläskpannkaka till middag

studerar papperen från Hässleholms sjukhus

utför "före-operationen-träningsprogram" liggande på soffan

kryckor i sex veckor ..., kan det vara möjligt!



och hon som vill ha koll på tillvaron p l a n e r a r ....

tre månader på pensionatet

det måste väl bli den ultimata testen för ett förhållande, eller ...?

tänker hon

Också nån slags insikt ...

Medan jag sitter här vid slagbordet och hostar och nyser, har någon från Sollefteå googlat på två ord och därefter hamnat hos bloggmadamen.

Vilka två ord det var ...?

Jo, titta här.

10:24:45
Sollefteå, Vasternorrlands Lan arrived from google.se on "Elisabet: december 2008" by searching for bystiga grannfrun.

Ska vi gissa att det är en trånande man som har googlat?

Undrar om han hittade henne?

Här finns hon i alla fall inte.

Nästan som Antikrundan ...

Mannen längst till vänster var min favorit. "Adam".


Filuriga Anna of Sweden berättar om en tv-kanal som totalt har fångat hennes svärfar.

Och jag ler och kommer ihåg.

På 60-talet dök nämligen den ena westernserien efter den andra upp hos SVT.

Det var Prärie, Vägen Västerut, High Chaparall och inte att förglömma: Adam, Joe, Hoss och Mike i Bröderna Cartwright.

Och vem kommer inte ihåg Luke i den här serien ...?

Jag gör.

Och precis som Annas svärfar, så satt min pappa trollbunden framför tv:n.

Pappa var född 1910 och min mamma sa alltid att ..." ... du förstår Eliza, att det absolut bästa hos pappa, det är att han har kvar så mycket av pojken inom sig!"

Åååå, som han levde sig in i nybyggarnas kamp mot illvilliga indianer vilka alltid låg tryckta bakom någon bergskam, (allt som stack upp var någon enstaka fjäder ..., och då visste man ju att .., jaha, snart är det kokta fläsket stekt ...!) för att i nästa sekund, i full galopp, kasta sig nerför branten under våldsamt tjoande!



Kolla den här totalt underbara reklamtrailern ...!
Ungefär så var det, frånsett att här går det långsamt.

Under så gott som hela 60-talet fanns en enda tv-kanal i Sverige.

Först den 5:e december 1969, då var jag nästan femton år, presenterades en andra kanal, nämligen tv 2.

Ack, vilken händelse var nu inte detta!
Två tv-kanaler!!

Allt i svart-vitt, förstås, ty färg-tv introducerades först några månader därefter.

Ja, men tänk, vad man har fått vara med om! hälsar en för stunden nostalgisk bloggmadame.

Insikt nr 159 ....

Tack och lov att man inte arbetar i någon Lidl-butik.

Sämre och töntigare reklam har jag aldrig sett.

(Jo, Ö o B:s är lika fånig ..., HUR kan man betala en reklambyrå för nåt sånt? Eller är det verkligen så att även dålig reklam är bra ..?)

Borta och hemma.

Och så blir det hemresa.

Fullt på tåget.

Jag kämpar med Kvällspostens söndagskryss och i trakten av Ängelholm har jag lyckats med de allra sista rutorna.

Konstruktören heter Lena Roswall och det är precis ett sådant korsord som jag tycker om .., där många av orden är tvetydiga.

"En har fyra föräldrar .."? Jaha, det blir a d o p t e r a d.
"Stammar från Sydamerika ...?" Okej. Balsaträ.
"Rakdon" ... får mig att tänka på hyvel. Helt fel! Det ska bli linjal.

"Gjorde förlåten" - får mig att tänka på ordet förlåt .., så där som "förlåt mig".

Det visar sig att ordet ska vara d o l d e.

Ahaaa ...., den förlåten!

Att sitta med ett korsord i knäet, det är nästan det bästa jag vet.

Från börjar satt jag själv .., nu har jag allt som oftast sällskap av pensionatsvärden och vi kompletterar varandra alldeles utsökt bra, ja, i alla fall när det gäller korsord.

Och så är vi framme i Malmö.

Pågatåget till Ystad vimlar av passagerare.

Då tar min hosta fart igen och jag försöker att hosta i kapuschongen eller i halsduken eller i armvecket och jag rotar efter Extra Starka halstabletter i ryggsäcken och dricker kranvattnet från Halland i en plastflaska från Grekland och tårarna rinner när man försöker hålla igen.

Mitt emot mig sitter en ung man med svart, lockigt hår.
I hans knä en vit laptop.
Han har outsägligt vackra händer.
Seniga.

Och det skånska landskapet susar förbi.

Genom fönstret ser jag kossor på bete .., där är hästar .., några enstaka röda vallmo i en åker .., och där är skir grön höstsådd.

Och Ystad.

Cykeln hemåt, soffan Ektorp och en trave med DN.

Det är söndagkväll i mitten av oktober.

Utanför pensionatet ...

Lördag visar sig bli en solig och fin dag.
Hög och klar luft.
Så där som när hösten är som allra vackrast.


Etthundratjugofemkilo nyss upptagen sill, ser ut så här.
Fiskarna är betydligt större än den skånska sillen.



Pensionatsgrannen Göran, f.d. lärare i matematik och teknik, tar sig an "sin balja".

Fiskhuvuden skärs av.

Inälvor dras ut.

Själv tänker jag på grannen hemma i Malå, "tant Margaretha".

Sextital och sommar.

Hur många gånger stod man inte som väldigt ung och tittade på när hon "gredde ut" fisknäten?

Eller såg henne stå på knä på gräsmattan och rensa nyfångade gäddor?

Redan lästa lokaltidningen Norra Västerbotten som underlag och sedan fiskfjäll, gälar, lungor och inälvsslamsor som så småningom täckte hela mittuppslaget.

Och "lakasoppan" som hon alltid pratade om; den som sades vara så gudomligt god.

Söndagsfönstret ...

"Hej Elisabet!

Detta är ett fönster från ett tempel i Kambodja, långt före glasrutornas tid.

Man hade de svarvade "spjälorna" för att skärma av solen litet.

De torde inte ha stoppat moskiterna ...

Hälsningar Jom."

Fotboll .., Danmark - Sverige i Köpenhamn.

Pv ser matchen tillsammans med sin morbror och kusin ute i Harplinge, någon halvmil kanske härifrån.

Bloggmadamen har feber och ligger på soffan och lyssnar till Radiosportens sändning.

Hur spännande som helst, ja, är Lasse Grankvist reporter blir allt bra.

Heja Sverige friskt humör!

Lite senare: jag skippade fotbollen på radion och ser Här är ditt liv. Helt UNDERBART, med lika underbare Sven Wollter!!

"Jo, så här var det ..."

... säger pv:s alltid så energiske granne Göran.

Hos grannen ...

PV:s sommarhusgrannar Göran och "Ecke" (Ecke, som egentligen heter Erik Bengtsson är uppvuxen i Ystad och talar en utpräglad ystadialekt vilket får mig att le igenkännande ..., annars är jag urdålig på att känna igen skånska varianter), ägnar lördageftermiddagen åt att rensa 125 kilo nyfångad sill.

Etthundratjugofem kilo.

"Ecke" är arbetsledare och före detta läraren Göran lyder leende order.

Dom lär ha det dom gör med den där rensningen.

Om man säger så.

(Själv rensar jag sex stora sillar, varav tre nu ligger i ugnen och steks.
Att rensa dem på vanligt vis - flå upp dem med tummen under ryggbenet - var bara att glömma. Sillarna var stora och stenhårda. Jag försökte, så gott det nu gick, att filéea dem.)

Lördageftermiddag ...

"Massdejt med ytterst schangdobla och vänliga herrar i närbelägen skånsk stad", stod det som bildtext till det här fotografiet, ja, när jag hade lagt in den på dejtingsidan.

Pensionatsvärden pysslar med segelbåten .., draperar den elegant med en presenning.

Själv sitter jag i en fåtölj och gör just ingenting.

Disken är avklarad.

Och dammsugandet.

Och bäddningen av sängarna.

Jag kämpar med gårdagens kvällsan-korsord.

Tre rader fattas och man blir nästan galen.

Lägger ifrån mig tidningen och tar tillbaka den.

Klickar på pennan.

Klick-klick-klick.

Funderar.

Ute strålar solen.

From over there ...

Från Carita Lundmark, klasskamrat till en av mina döttrar (det är det absolut bästa med bloggandet .., alla bilder och kommentarer som kommer susande genom rymden och förgyller ens tillvaro!) jo, från Carita kommer den här filuriga bilden av en bytta med lite smått och gott i, såna som vi har på Ica Supermarket i Ystad också.

Bilden är tagen i USA och Carita skriver att här kan jag öva mig på deras plu-varianter.

Tack snälla, rara! säger jag.

Och får nog sätta igång att öva på våra egna nummer.

4061 - isbergssallad
4806 - skånska tomater
4664 - kvistvarianten från Holland
4597 - gurka
2885 - småfrallor - åtta för tio kronor -
2859 - wienerbröd, munkar och kanelsnäckor
7500 - en back läsk
7700 - Athena vatten, stora flaskor i storpack
7701 - Athena Citron, stora i storpack
7708 - Athena vatten, 50 cl:s flaskor sexpack
1361 - lösviktsgodis
1222 - nötter osv, hälsovaritanten i lösvikt
1388 - hel bal toalettpapper
4389 - apelsiner
4450 - clementiner
3171 - fänkål

Jodå.

Ett hundratal till som fattas .. men det ska nog gå vägen.

Vid frukostbordet ..

Det här är väl till dig Mian, tror jag.

Och såklart är detta inte resultatet av alla dina fröpåsar .-)

I landet Halland ...

... finns massor med omogna tomater lite här och var.

På inbyggda altanen .., på köksbordet ..., och på arbetsbänken.

Igår, till den stekta "tåsken" .., åt vi små, små ovala och vackert gula tomater.

Och goda, framför allt.

Dom plantorna hade planterats från små fröpåsar som pv hade fått av den här generösa madamen.

Lördagsfönstret ...

... finns i lilla gula huset tvärs över vägen, ja, här i landet Halland.

Och om man tittar lite noga ., så ser man tydligt att någon i familjen tycker om att fiska.

Patient på riktigt ....

Ovanpågrannen hemma i Ystad, har, på mitt önskemål, kollat posten.

Och nu ikväll har jag ett mail som lyder så här.

"Hej Elisabet !

Den 23/10 skall du infinna dig på ortopeden i Hässleholm kl 10:30

Du skall opereras tisdagen den 17/11.

Den 10/11 skall du ringa till dom för att ta reda på när du skall komma dit. hälsningar Erik."

Hälsning från dr Böhlander ...

Medan Dr Böhlander jobbar natt, så roar sig barnen...

Emma med bästa kompisen Sabina på hotell Sheraton.

Tjejerna har sedan barnsben drömt om att få bo på Sheraton.

Sabinas pappa som är tränare för fotbollslaget lovade att om dom vann Gothia Cup skulle han bjuda dom på en hotellnatt på SHERATON!!!

Och nu är dom där! På em har de fått Thai-massage, spelat bowling och ätit en god middag!

Tjejerna börjar se trötta ut.....

Lintotten, Emil tog hem bästa kompisen Isak och deras flickvänner Emma( hon till hö som är Emils flickvän ) och tvillingsystern Louise som turligt nog är ihop med Isak...

De ska sova alla fyra hemma hos Emil......, hälsar dr Böhlander.

(Och Emma och Emils mormor blir lika förvånad var gång äldsta dottern har loggat in sig och skrivit här. Kram på dig!)

Vårdavdelningen, kapitel 2.

Äntligen har vårdpersonal anlänt till pensionatet!

Då vankas middag.

På matsedeln idag står stekt tåsk, kokt potatis och kokta morötter (tjusigt delade på snedden) .., en ljufvlig sky, samt sallad.

Om man så önskar får man vitt vin till middagen, ack, detta är ju en fantastisk vårdinrättning!

Eftersom alla sjuka ska ha det tråkigt, väljer patienten att dricka standardmjölk från Wapnö mejeri.

När middagen är avklarad ingår disk i rehabiliteringen.

Så det är vad patienten ägnar sig åt.

Sist av allt sätter vårdaren igång med bak av såväl matbröd som gifflar.

Då ligger den utmattade patienten på soffan-utan-namn och tittar på Dobidoo.

Därefter väntar Skavlan och sist av allt, om patienten orkar vara uppe så länge, en Wallanderfilm.

Jättetråkigt är det.

Som ni förstår.

På vårdavdelningen

I julklapp fick pensionatsvärden en almanacka.
Bilderna till varje månad hade jag tagit själv .., det var sånt som vi hade varit med om under åt som hade gått
Det var resan till Irland .., segling med Emil och Emma och dr Böhlander .., det var Ellis på Ven .., ja, sånt.
Och så Gerd från Norsjö.
Hon och Kjell hade kommit susande genom landet för att hämta hunden Tyson och så blev det camping i Ystad och vi bjöds på middag.
Det var då jag tog bilden av Gerd och hennes härliga byst.
Ofta, när jag går förbi oktoberbilden, blir jag så glad och det är nog intet mot för vad pv blir.


Om man är rehabpatient på pensionatet och själva vårdaren är på jobb, ja, då får man roa sig bäst man kan.

Och roa sig ska man ju absolut inte göra när man är sjuk, utan man får se till att ha det lite halvtråkigt.

Ja, man kan ha det heltråkigt också.

Alltså tar patienten ut vilstolen och ställer den på altanen .., hämtar därefter deckaren av Peter Robinson .., placerar vattenflaskan inom räckhåll .., och lägger sig sedan raklång för att läsa.

Solen strålar.

Lite småfågelkvitter är allt som hörs.

Kan man tänka sig nånting tråkigare?

Eter en stund dråsar boken i backen och efter någon timme vaknar patienten av ett förfärligt oljud.

Någon har snarkat högljutt.

Ojdå.

Då går patienten omgående in och lyssnar till P1 och får veta att Barack Obama hade tilldelats fredspriset och om detta diskuteras det länge och väl och patienten tar av sig anoraken och lägger sig på soffan-som-inte-har-något-namn och efter en stund infinner sig sömnen där också.

Kanske har man drabbats av Sömnsjukan, tänker den arma människan när hon senare vaknar?

Om det eländet kan man läsa följande:

"Inkuberingstiden varierar från ett par dagar till ca 2 veckor.
Symtomen är bl.a. feber, huvudvärk, frossa, aptitbrist och apati.
Dessa symtom kulmineras slutligen av koma och dödsfall.

Ja, ja.

Aptitbristen har ännu inte slagit till.

Lär aldrig det göra heller.

Ajöken, sa fröken.

Namnsdagsbarn ...

Grattis Ingrid Petré i Falun .., Inger Lundqvist på Norran i Skellefteå .., jämtländskan Inkan i Stockholm .... och alla andra som heter Ingrid.

Jag tycker och har alltid tyckt att Ingrid är ett sånt fint namn.

Egentligen tror jag att det beror på att jag minns Ingrid Thunström, hon som var storasyster till min sommarkamrat hemma i Malå.

Ingrid med sitt mörka hår .., som kom från Oxelösund (ja, inte bara håret kom därifrån, även själva Ingrid ...).

Ingrid som var alltid var så snäll och som inte längre finns.

Och Ingrid Åström i Malå; alltid så vänlig som kund i affären .., nästan jämnårig med mig.

Hon finns inte heller längre.

Och Ingrid Marklund, lillasyster till Gunilla som jag alltid hade sällskap med till skolan, under precis hela skoltiden.

Och Ingrid Larsson som också handlade på Ica Nilahallen i Malå!

En till Ingrid .. nämligen den här rara madamen, som har det som andranamn och som sommartid håller sig inte alls många kilometer från pensionatet.

Grattis, grattis till er alla! från mig.

Insikt nr 159 ..

Enda fördelen med att inte arbeta, är att man har tillgång till UR.

Så jag sitter i soffan-utan-namn och tittar på ett tv-program som handlar om Senegal, i Afrika.

Det är inte klokt så okunnig jag har varit!

Senegal kan lätt som en plätt producera sina egna grönsaker .., ris, lök och tomater och annat.

Men .., tack vare eller på grund av att EU subventionerar jordbruksvaror i Europa, blir dessa billigare att köpa för en man eller kvinna i Senegal.

På den lokala marknaden finns endast tomater från Holland.

Lök från Holland.

Ris från Thailand.

Havet är tömt på fisk .., det sköter europeiska fiskare om som kommer med sina trålar och effektivt dammsuger på det som finns kvar.

Och i soffan-utan-namn sitter jag och bara gapar över världens orättvisor.

Världen

SVT 1 kl. 9.30

EU:s handelspolitik - en orättvis affär.
Fiskerinäringen är ett exempel på hur den afrikanska fattigdomen är kopplad till EU.
Europeiska fiskeföretag köper EU-subventionerade licenser för att få tillgång till vattnen kring Afrikas kuster.
Förutom att Afrikas egna fiskare inte kan konkurrera med priserna, får de se sina vatten tömmas på en av kontinentens huvudfödor.

"Alla andra tutade och levde om ..."

I ett tidigare inlägg berättar jag om detta med medmänsklighet.

En sån enkel sak som detta att när man ringer och sjukanmäler sig på arbetet, så svarar arbetskamraten vänligt och säger ..."ta det lugnt .., stanna hemma tills du är frisk!".

Det går faktiskt inte i ord att förklara hur mycket sånt betyder.

Och jag nämner läkaren och författaren Stefan Einhorns bok där han tar upp detta med att vara snäll.

"Ja, korna är ju också snälla ...",. säger somliga med lite eller mycket hån i rösten.

Han menar precis tvärtom; att detta att vara snäll .., det är helt klart underskattat.

Det tycker för övrigt bloggmadamen också.

Och det är då, som Annas mamma i en kommentar skriver följande:

Annas mamma sa...

"Nu kan jag inte låta bli att kommentera här när du nämner Stefan :-)

Har umgåtts och setts en hel del genom jobb och helger för personal i etik m m.

Kan säga att han är precis så där vänlig, omtänksam och eftertänksam själv som han skriver om.

Han hade fantastiska föräldrar och inget blev sig likt på Radiumhemmet när hans far dog.

Har du sett Ninas resa?

I alla fall berättas det och jag är övertygad om att det var Stefan....en tjej med sina småttingar, nyskild, utkastad från lägenheten(ja måste hitta annat boende i alla fall)sjuk, eländig, på väg till dagis och jobb i morgonrusningen, barnen uttröttade,hemskt väglag, stress, stress, hon ville inte leva, bilen gick sönder vid KS.

Nu ger jag upp sa hon.

Då stannar en bil bakom henne (alla andra tutade och levde om).

Som jag förstått var det Stefan,(för det stämmer med händelserna runt om den dagen) på väg till en disputation, elegant klädd,(jeans o tröja gäller annars)tog fram däck, bytte det, låg på marken, blev nedsmutsad, tröstade henne och gav mod.

Hon trodde hon drömde.

Det betydde allt att någon sett henne så hon gav inte upp.

Han sa att han blev lite försenad men ingen fara.

Det var medmänsklighet som heter duga."