Måndag.
Klockan 9 besök hos ortopedläkare.
Får besked att det bästa är att sätta in en ny knäled.
Operation i Hässleholm inom tre månader. Lång sjukskrivning.
"Mellan två till fyra månader, du får gå med två kryckor först och sedan en ...".
Läkaren känner och tittar på mina fingrar.
"Ja, det syns tydligt .., du har artros på flera av fingerlederna också ..., hur har ni det i släkten .., din mamma och pappa ..., syskon ...?"
Och så får jag lämna blod i rör.
"Inför operationen", säger sköterskan som är min namne, fast med h på slutet.
Sedan EKG.
Och så tillbaka till jobbet.
Går ut i affären .., drabbas av våldsam yrsel .., kräks hejdlöst .., får skjuts hem .., kräks ännu mera .., snäll ellis finns i rummet .., kan inte sätta mig upp och kan inte titta i taket, så snurrar allt.
Kräks och vilar.
Ellis åker till Lund.
Hjärnblödning, tänker jag senare.
Ringer min syster, frågar efter numret till ambulans, utifall att.
Pratar med henne, liggandes på sidan med en kudde för ögonen.
Somnar sedan .., sover i en timmes tid.
Vaknar.
Ingen yrsel, men trött.
Syrran ringer .., sjuksyrran .. hon som är min min störstasyster .., frågar och hör sig för.
Säger att så där har hon haft det också .., det där med yrseln, den som får allt att snurra.
Och äntligen kan jag titta upp i taket.
Allt är på plats.
Ringer jobbet .. meddelar att jag jobbar i morgon.
Det blir nog bra.
Längtar efter pv.
22 kommentarer:
Men... jobba i morgon verkligen?
Var rädd om dig!
cruella och moster mjölgumpa: det är okej nu .., jag somnade och sov djupt .., vaknade och upptäckte att yrseln var borta och allt gick bra!
Nu mat .-)
(Ja, det gäller att snabbbt återställa det som gått förlorat ...)
Kanske sån där godartad lägesyrsel som min mor (och även jag) får då och då? eller en reaktion efter beskedet från läkaren?
Hur som helst: ta hand om dig.
Ät något smaskigt.
Är du inte helt pigg i morgon så ger du tusan i att jobba - så det så!
Mian: jag tror på både-och.
SOM det snurrade .., det var hemskt!
Men nu är nästan helt bra.
Hmm... maken ska också göra en knäoperation om ett par veckor. J a g oroar mig - inte han..
Yrseln och illamåendet - kan det ha varit rädsla för operationen...?
Virus på balansnerven?
Eller kanske flunsan??
Krya på dig Elisabet!
Finns det inte något som kallas "kristallsjuka" eller något sådant. Det är några små pillimariska grejer inne i balansorganet som trillar fel och skickar konstiga signaler till hjärnan.
Det lär vara ofarligt, men obehagligt och går att rätta till.
Elisabet - hang in there. Jag tror att yrseln och det andra - det är en kombination av insikten att du faktiskt måste fixa det här med knäna och att du egentligen inte vill alls.
Var GLAD över att vi lever i en tid där sånt här går att åtgärda. Dina förfäder hade inte haft en chans - DU har den!
Krya på dig kram!
Bert: det jag kallar godartad lägesyrsel är samma som kristallsjuka - man blir så yr att man nästan spyr och man kan oftast bara ligga på ena sidan. Vidrig känsla. När det äntligen går över så känner man sig supertrött efteråt.
Mian: Aha - Så är det. Kristallsjuka är "populärbenämningen".
Jag instämmer i de andras uppmaning till dig: Ta det lugnt. Gulla lite mer med dig Elisabeth!Jobbet finns nog kvar nästa dag också, och nästa och nästa.
Hoppas att du slipper få en sån där yrsel nån fler gång, verkar väldigt obehagligt. Och vi får hjälpas åt alla att tänka positivt, att det kommer att gå bra med din operation så att du blir bra i ditt knä.
Som du säkert hört gör det super super ont efter operationen - jag lovar att ta ledigt och komma och ta hand om dig!!
Vad trevligt AP, då får du eget rum här på pensionatet.
Jag bokar in dig så fort vi fått datum för operation.
PV, vice vd för Stensjö Strandpensionat.
Vem sjutton skulle inte bli spyfärdig vid tanken på knäoperationer! Det goda med det onda ändå, är att du kommer att få massor med tid till att läsa och glo på roliga TV-program! Om nu det är någon tröst.
Sköt om Dig...och ta det lugnt.
Kram
Var rädd om dig! Lova det!
Men oj.... Bettan då... Men med ny knäled kan du kanske börja dansa jazzdans.... Det du.....
AP: ååå, du är för rar! Jag minns att du lovade att komma och sitta vid min sida om jag blev medvetslös .-)
Och jo, jag minns hur ont pappa hade det i Sthlm när han hade opererat sig i knäet. (Annas pappa,alltså, inte min).
Mian: så exakt du beskriver det! Det var det VIDRIGASTE jag har varit med om och jag överdriver inte. När jag åkte bil hem, bara Helene vred ratten det minsta lilla, så kräktes jag och allt gick runt. Och låg jag på rygg och tittade upp i taket, snurrade allt i centrifugfart och jag tokspydde och höll för ögonen.
Bara när jag låg på höger sida och blundade .., då släppte det.
Det var FRUKTANSVÄRT!
Och jag var totalt slut på efteråt, det var jag nog idag också, men jag visste att det blir en kort dag .., bara till tre .-)
Leina: sällan .-)) Hemskt med katten på din blogg. Å,så hemskt! Hoppas att hon kryar på sig.
Matilda: ja, men mitt i vintern ..-( Tänk, om det hade varit som med handleden .. i maj och fint väder! Nåja, man får inte allt. Det blir nog bra ändå.
Lisette, Anna of Sweden, ulla-mona och eva: det blir bra .-)
Skicka en kommentar