mossfolk: jag är ju själv den mest enjängda av alla som skriver .., det är underbart och ljuvligt och samma sak jämt och ständigt och jag kommaterar fel och gör hur mycket tokigt grammatiskt som helst, men när plötsligt hela SVERIGE börjar prata om denna transparens och om individer hit och dit, (bäva månde vi när alla politiker ska till att hålla tal ..., då ska ni få höra på individer så det räcker och blir över ...), då blir jag så full i skratt.
Oj, nu kom du på mej! Jag har säkert sagt båda i dag. Vi har haft en diskussion om olika lässtrategier på jobbet i dag och då är det troligt att vi har pratat om individer, eller i alla fall individuella behov. Och "ortografisk transparens" tror jag bestämt att jag sa, eller möjligen "transparent ortografi"...
Ingela: ja, särskilt ordet transparens har blivit så ofattbart "inne" numera. Och jag fattar inte hur det kan komma sig? Blir ett ord så populärt? Vad sade vi förut? Är det ordet helt bortglömt?
"Se människan, medmänniskan, som om hon vore du, som om hon vore du, då vet du vad du ska göra" sjunger man i en av Margareta Melins tonsatta texter i kyrkliga sammanhang.
En politiskt samtida text skulle se individen där, men det skulle inte bli vidare poetiskt.
Fast själv använder jag ofta transparens i min diskurs (kunde inte låta bli där...). Andra uttryck för att säga samma sak blir längre och mer opraktiska.
Man kan också säga "genomskinlig" även om det låter mindre vetenskapligt då vill använda det tillsammans med "ortografi". Fast det går alldeles utmärkt ändå.
9 kommentarer:
Av vem...? =D
leina: överallt! Mest i massmedia, förstås. Det finns inte längre några människor, alla är "individer".
Och allt är transparent.
Eller så finns ingen transparens.
...och i vår kurslitteratur. Individ alltså.
Slog upp kursboken som låg närmast och räknade till fyra "individ" på ett uppslag :)
mossfolk: jag är ju själv den mest enjängda av alla som skriver .., det är underbart och ljuvligt och samma sak jämt och ständigt och jag kommaterar fel och gör hur mycket tokigt grammatiskt som helst, men när plötsligt hela SVERIGE börjar prata om denna transparens och om individer hit och dit, (bäva månde vi när alla politiker ska till att hålla tal ..., då ska ni få höra på individer så det räcker och blir över ...), då blir jag så full i skratt.
Oj, nu kom du på mej! Jag har säkert sagt båda i dag. Vi har haft en diskussion om olika lässtrategier på jobbet i dag och då är det troligt att vi har pratat om individer, eller i alla fall individuella behov. Och "ortografisk transparens" tror jag bestämt att jag sa, eller möjligen "transparent ortografi"...
Ingela: ja, särskilt ordet transparens har blivit så ofattbart "inne" numera.
Och jag fattar inte hur det kan komma sig?
Blir ett ord så populärt?
Vad sade vi förut?
Är det ordet helt bortglömt?
"Se människan, medmänniskan, som om hon vore du, som om hon vore du, då vet du vad du ska göra" sjunger man i en av Margareta Melins tonsatta texter i kyrkliga sammanhang.
En politiskt samtida text skulle se individen där, men det skulle inte bli vidare poetiskt.
Fast själv använder jag ofta transparens i min diskurs (kunde inte låta bli där...). Andra uttryck för att säga samma sak blir längre och mer opraktiska.
annannan: men det är inte det att jag irriterar mig på själva ordet, det är mer det här att det plötsligt dyker upp överallt!
Att - som på en given signal - tjoppar "transparens-ordet" fram i alla möjliga sammanhang och det gjorde det INTE förut .-)
Man kan också säga "genomskinlig" även om det låter mindre vetenskapligt då vill använda det tillsammans med "ortografi". Fast det går alldeles utmärkt ändå.
Skicka en kommentar