Nära havet ...
För att liksom ta adjö av all ledighet (läs: jag har tappat sugen att laga middagsmat ...) åker vi till Ugglarps Camping bara några kilometer från det gula huset och så blir det söndagsmiddag där.
Inga märkvärdigheter.
Menyn är mer än enkel (man får vänta länge på att bli serverad, trots att antalet gäster är få ...) och vi väljer var sin pizza och jag tar ett glas husets rött (smakar förfärligt, men det säger jag inte förrän vi betalar, på en griffeltavla står nämligen att husets vin ska ge gästen en smakupplevelse och det gjorde det också, men åt andra hållet, men det var ju inte den rara servitrisens fel ...) och vi sitter ute och njuter av ljumma och rejält friska havsvindar.
Luften är comfortmjuk och doftar h a v.
Och pizzorna är goda - tunn, tunn botten och gott om fyllning - och skulle jag någonsin drömma om att bo i tält, ja, då vore den här campingen ett suveränt alternativ!
Harry fick stanna hemma och vi smyyyyyger mot ytterdörren för att kolla om där är tyst?
Jodå, han ligger och sover på sin bädd.
På altanen sitter pElle och funderar över livet.
Eller nåt.
5 kommentarer:
På Ugglarps camping har jag tillbringat ett antal barndomssomrar i husvagn :)
Vad duktig han är Harry, som fixar så bra att ligga ensam! Och vad skönt att han klarar det!!!
mossfolk: ja, då vet du hur otroligt vackert där är!
Jag ska åka dit och bada någon dag, kanske rentav i morgon?
Vi åt också köpepizza idag.
Men du, säg till direkt så har de en chans att reparera skadan! En god vän som jobbade som servitris under studietiden berättade hur jobbigt det var när gästerna klagade på mat/dryck först när det var dags att betala.
Cecilia N: det är sällan jag väljer pizza .. men den här var god ,-)
cruella: javisst, självklart bör man göra det! Nu sa jag det vänligt när vi betalade och var noga med att säga att det förstås inte var hennes fel, men bad henne hälsa till ägaren att nån större "smakupplevelse" var det nog inte ,-)
Skicka en kommentar