Bilden togs i fjolvåras.
Igår hade jag i kassan en man och hans hustru - båda i pensionsåldern - och plötsligt frågar mannen - vänligt leende - om jag har börjat köra moped igen?
Det visar sig att han minns min glädje från i fjolsomras .., jag hade väl berättat för honom hur roligt jag tycker att det är att köra moped.
"Om jag kör moppe ..., nej, den startar inte, så vi får nog lämna in den på verkstan i Gullbrandstorp ..", säger jag och mannen ler filurigt och frågar vad som felas och jag förklarar att den inte vill starta, jo, den tänder liksom inte som den ska.
Då säger mannen, som jag alltså inte känner annat än som kund, att om jag vill, kan han ta sig en titt på mopeden, ja, han har arbetat som mekaniker och så får jag veta var han och hustrun bor - det är i Haverdal - och jo, det är bara att vi kommer med den!
Det är knappt att jag tror mina öron!
Och idag tog pv moppen på släpen och så iväg .., och tänk, några timmar senare hade mannen, som heter Lasse, fixat det hela - det var en slang som skulle bytas och så fixade han olja också - och nästan ingenting tog han betalt!!
Håll med om att det finns underbara människor!!
Så ..., i morgon, kära vänner, då ska den femtioåttaåriga madamen i landet Halland, hon som bor i ett gult hus på en kulle, då ska hon köra moppe till jobbet.
Åtta kilometer enkel väg.
Helt ärligt är jag nästan sjuk av längtan.
8 kommentarer:
Men grattis, såna människor är helt underbara :-D
Vad trevligt på alla sätt och önskar dig en fin vår-premiärtur nu:-).
Jomenvisst, så är det att bo på landet.
Har man nåt problem med nån konstig manick så är det bara att nämna det så där i förbifarten.
Det dröjer då inte länge förrän man får tipps på hur problemet ska lösas ;-)
Så funkar de ute på på vischan...!
Underbart!
Du ser, jag har ju redan utnämnt dig till en...
Godhet och medmänsklighet har en viss förmåga att smitta, sprida sig som ringar på vatnet.
Lycka till med moppe-turen nu!!!!
Grattis! Min gamla moppe lämnade jag in på en verkstad och fick beskedet att det skulle bli dyyyyrt att laga.... men han kunde köpa den för 1000 pix. Det var en orangefärgad crescent televerketmoppe. Jag föll till föga och sålde. Jag saknar den fortfarande.
Ja såna människor är guld
-----men du är ju själv en sån.
Kram från eva i Tyresö
Blir alldeles varm i kroppen av att läsa det här. Det finns väldigt många vänliga och hjälpsamma människor runt oss. Vi måste bara bli lite bättre på att se dem, och på att ta emot det de erbjuder.
till er alla: tänk, den fungerade sååå bra när jag körd hem i eftermiddags (igåreftermiddag .., klockan är kvart i tre och jag kan inte sova ...)! Vilken lycka!
Och inte var det dyrt heller.
Etthundra kronor skulle han ha för besväret!!
Karin på Fox: aj, aj, aj ...., jag förstår om du saknar den!
Vonkis: om man lyssnar på nyheterna, kan man lätt få för sig att allt bara är elände och att människor antingen bara ljuger eller är ondsinda eller både-och.
Men se .., så är det inte alls!
Monica: premiärturen blev i dis och dimma och hällregn på hemvägen ,-/
Skicka en kommentar