Det bästa för Ann i Göteborg ...

Hejsan nere i landet Halland!

Det roligaste som hände i veckan var nog att min minste, Anders, fick ett nytt jobb och att han igår flyttade ihop med sin älskling, Ella.

Jag kommer ihåg spänningen att flytta ihop och de är så söta ihop. 

De har bott på varsitt håll i andrahandslägenheter förut och flyttat hit och dit, men nu får de bo tillsammans i ett år innan de behöver bekymra sig om att flytta igen.

Det var det roligaste

Glädjekramar till alla både två-och fyrbenta.

Hälsningar Ann.


Elisabet säger: så här berättar Ann om sig själv, på sin hemsida.

Jag tycker att det är så befriande!

"Jag är själv en storartad kvinna och jag har alltid haft svårt att hitta kläder i min storlek, som jag vill ha. Jag har fått köpa kläder som jag kan få på mig och inte de kläder jag helst velat ha. Det är ju egentligen inte så många människor, som passar in i konfektionsindustrins måttstockar. Vi är ju alla olika och unika och har olika kroppsformer, olika långa armar och ben och olika smak.

Jag blev så trött på att aldrig kunna hitta något som jag tyckte om, i de kvaliteter jag tyckte om och i de färger och mönster jag ville ha, så jag har mestadels sytt mina egna kläder. Jag blev trött på att köpa storblommiga kläder i polyester, som skulle ha "slankande effekt" på min kropp.

Jag vill ha fräcka kläder som inte sitter hårt och klämmer, i starka färger och enkla modeller med roliga detaljer. Jag vill, trots att jag inte är smal, känna mig fin och vara stolt över att jag är jag. Jag vill inte kamouflera mig och dölja mig i tältliknande, "generösa" modeller.

Jag vill INTE vara hänvisad till någon "skämshörna", som kallas för "Big is Beautiful, Generous, Plus" eller något annat. Mina kläder vill jag hitta bland alla andra kläder.

MEN det måste finnas fler kvinnor som jag, som har svårt att hitta de plagg man skulle vilja ha.

Alla storartade kvinnor bor inte i storstan och kan leta upp enstaka plagg då och då. Alla storartade kvinnor är inte nerlusade med pengar, men alla storartade kvinnor ska kunna hitta kläder att känna sig vackra i.

Därför bestämde jag mig för att starta webshopen STORARTAT i september 2011."

Och det bästa för sportigajenny ....

Dags att skicka in veckans glädjeämen!

Men här kommer det, något försenat, så jag förstår mycket väl om jag inte är med i någon utlottning.
(Elisabet säger: det spelar ingen roll .., klart att du är med!)

Veckans glädjeämne är nog ändå syrran som ringde tidigt i lördagsmorse (runt 7.30-snåret) och frågade om jag inte hade lust att hänga med henne till Ullared som igår söndag.

Titta, så fint det är i Ullared! 
Dit ska jag åka i början av september, tillsammans med Emma .., säger Elisabet.
Bilden visar nog sportigajenny och hennes säkerligen lika sportiga syster.

Först tyckte jag att det skulle bli lite krångligt att ta mej från Kaxholmen, till Jönköping för att sedan ta ett tåg ner mot Halland och där antingen byta tåg till buss eller att syrran skulle hämta upp mig. Men, så kom hon med det eminenta förslaget att jag skulle ta mej till Öxnered där hon bor under lördagen, och så skulle vi ta bilen till Ullared på söndagen, och så skulle jag åka hem igen idag måndag!

Och så blev det.
Vi hade en mycket trevlig dag i Ullared, och syrran fick köpt lite bra att ha-saker inför hennes stundande Sverige-runt-resa. Jag fick tag på ett par klänningar och lite annat smått och gott.

Nu sitter jag på tåget mellan Herrljunga och Jönköping och mejlar veckans bästa, som då får bli både det där samtalet och trippen till Ullared!

Men varför ringde hon så tidigt? Jo, hon hade sett att jag på twitter ungefär 30 minuter tidigare skrivit att jag inte visste vad jag skulle hitta på under min lediga lördag!

//sportigajenny

Det bästa för Eva på Frösön ...


Hej!

Veckans bästa:

 

Utflykten i onsdags till västra Jämtland. 

Jag och en väninna "gjorde" Järpen. Vi besökte bl a denna vackra butik med antikviteter. 

Därefter  åkte vi till Åre och åt en god men ack så dyr lunch.

 

Lördagens 85-årskalas för svärfar. 

Vi startade dagen med lunch vid familjens gamla jaktstuga, som ligger på en höjd bland tallar och granar. 

Vi grillade på den gamla järnkaminen, umgicks och hade det trevligt. 

 

Vår blivande valp med familj var också med. 

Dagen avslutades med middag för hela familjen nere vid vår f d gård.

 

Dagens utflykt till en by på andra sidan sjön. 

Minigolf och fika vid Storsjön.

 

Kram från Eva.

Tjugosex år blir han idag ...

... denne så outsägligt älskade son!

Och för mamman blir han väl alltid den där lillpojken, men jag vet att jag tänkte annorlunda .,. då, när vi var i Sälen och jag haltade och gick med kryckor och han så snällt lade armen om mig.

Det kändes tryggt.

Grattis världens bäste Anders Eikedahl!

Bloggblad berättar om det bästa ...

"Hej

Jag fick fundera en stund på vad som var veckans höjdpunkt – det låter så himla trist och torftigt att lyfta fram min glädje över rensat skrivbord och urröjda garderober, så jag väljer tisdagstraditionen som startade den här veckan, en återkommande höjdpunkt: Konsert i kyrkan först, och sen en promenad ner till kanalen där en väninna och jag (vi träffas i stort sett bara på sommartisdagar, mailar i övrigt) delar en pizza och tar (var sitt) glas öl. 

I tisdags blev det en ljuvlig kväll trots att dagens väder var trist. 

Det är så makalöst skönt att sitta där och lösa livets gåtor och titta på turister – men färre människor strosar där sen Måns Z tog över allsången! 

Hälsningar Marianne."

(ännu ett ....) dagens fönster ...

... kommer från Värmland.

Så här skriver fönsterfångerskan: 

"När goa vännerna var på besök i sommarstugan i veckan så tog vi bilen för en utflykt en dag.

På vägen stannade vi för att ta ut pengar och på andra sidan gatan fanns en loppisaffär.

Jag och lilla E spanade nyfiket och flitigt in genom rutorna till loppisen som tyvärr var stängd.
Synd för det var mycket spännande därinne.

Det fick bli en bild istället innan vi fortsatte färden."

Turtlan i Värmland om det det bästa ....

Veckans bästa är när min bästa vän B med barn kom och sov över några dagar på sommarstugan.

Första natten ville E snart 8 år sova med sin mamma ute i lillstugan men inför den andra natten så ville hon byta så jag skulle sova där ute med henne.
I lillstugan har vi en våningssäng och det är överslafen där som är favoriten för henne.
Mer spännande att sova där.

När vi sent omsider kom i säng så uppstod denna lilla konversation: 

- Snarkar Du frågar E mig?
- Nej, det gör jag inte vad jag vet.
- Oki, Gonatt då.

Efter en stunds tystnad säger hon:
- Men Du andas ju...
- Jo man gör ju det, svarade jag....
- Ja just det, så är det ju sa E. Gonatt Turtlan.


Sen sov vi som stockar ute i lillstugan ute i en skog vid en sjö.

// Turtlan

Eva från Tyresö om det som gjorde henne glad ...

"Jo, du förstår .., vi var på badet och barnbarnet Erik, tolv år, och hans morfar .., ja, dom badade och badade och jag såg dem komma upp ur vattnet och liksom ruska av håret så där som man gör och så dök dom igen .., om och om igen ..., det var ett ögonblick av sån glädje och jag kände mig så .., ja, jag glömmer det inte ..", säger Eva när hon sitter ute på vår altan och äter nybakad sockerkaka.

Och min egen glädje ...

Frånsett den där middagen tillsammans med äldsta dottern, mågen och Emil och alla de övriga, så kan jag på rak arm säga att stunden nere på stranden alldeles nyss .., tillsammans med labradoren Elvis och så Harry och pv som kastade pinnar långt, långt ut till havs, det var alldeles ljuvligt.

 

Och jag satt på en sten och såg harry och Elvis kivas om pinnen och En Riktig Labrador vågar sig längre ut än en blandning av stövare/vallhund/labrador .., men den senare gensköt den duktige simmaren och så var kampen igång igen.

Luften var comfort-ljummen.

Ljumma, ljumma vindar mot ansiktet.

 

Och här kommer lite glädje ....

En kvinna i Helsingborg. 

En expedit.
Glädje, den gången.   

Man kunde kanske tro att det är Mian som varit framme, men det är det inte.
Jag hittade bilden och blev glad av den.

Anne i Mantorp berättar om sin glädje ...

Hej Elisabet!

Den här veckan är det bästa som hänt lätt som en plätt.

JAG HAR BADAT!

I sjön alltså och om en liten stund blir jag hämtad för att få åka och bada igen.
Jippi!

Numera är jag rund som en tunna och halvgammal så jag bryr mig nästan inte om
hur jag ser ut i baddräkt, utan njuter för fulla muggar av att plaska omkring i sjön.

Glädjekram från Anne i Mantorp.

mossfolk i Örebro tänker efter och kommer ihåg ....

Det är utan tvekan de här två som gjort mig gladast i veckan!

Jag blir lycklig för att den lille hunden mår bra, utvecklas, är glad, äter bra, är så duktig med kopplet och så läraktig.

Och glad blir jag också för att kattdamerna är så fina och tålmodiga.

Och för att maken tar så himla väl hand om våra fyrbeningar –de är väääldigt förtjusta i sin husse.

Glädje är det också att det faktiskt finns några enstaka föräldrar som, såhär vid terminens slut, uttrycker sin uppskattning över vårt arbete på förskolan. De allra flesta tar det så för givet (och ska väl så göra, men det är ändå roligt när någon uppmärksammar det vi gör).

Dessutom har absolut tanken på att det inte är så långt kvar till semester gjort mig väldigt glad. Och alla mms som den semesterledige maken har skickat!

Och förstås vinsten i glädjelotteriet.

Och besöket i Karlskogaland med trädgård, grillning, en bra bok och en liten hund vid fötterna. 

Och mitt i allt kom de nya grannarna över och presenterade sig. Ja lilla flickan Stina, ett och ett halvt år, talade om både vad hon själv och hunden Kajsa hette.

Oj så mycket glädje det varit i veckan när jag bara tänker efter!

Och Gun-Britt Ekberg säger så här ...

Hejsan!
Det som gjorde mig glad den här veckan, det var när jag igår kväll

hade en liten tjejmiddag för mina två bästa vänner. 

Vi har känt varandra länge, jobbat lite till och från tillsammans. 

Vi åt och drack gott och pratade och pratade. En helt underbar kväll. 

En annan glädje det är att nu har jag semester, en hel månad.....underbart.

Semesterhälsningar från Gunbritt.

Ulrika i Västmanland säger så här ...

Sånt som gjort mig extra glad den här veckan:

... att jag fick hem min rallylicens.
Ja, licens har jag ju haft sedan i höstas men jag har inte ordnat själva kortet förrän nu.
Känns bra - och lite overkligt, att se mitt namn på det. :-)

.... torsdag kväll då Marcus kom hem från jobb. 

Han ligger ute på jobb nu och är borta flera dagar i taget. 

Oj som vi längtar efter varandra! 

När han kommer hem är det verkligen en av veckans höjdpunkter. 

...att jag äntligen fått den vita sjalen helt klar, så jag kan ge bort den. Den ska min äldste sons flickvän få i (lite försenad) studentpresent.

...att jag idag känner mig nästan frisk.

Pv visste precis när jag frågade honom .... 

Inte en sekunds tvekan var det och så förvånad jag blev över hans svar! 

"Bäst i veckan .., ja, men det var när Emil hjälpte mig med taket till vedskjulet-
Skulle jag själv ha klättrat där, hade plasten gått sönder .., nu blev det Emil som (med lite lock och pock ...) fick kliva upp och dra i trettiotalet skruvar, ja, det fixade han bra!" säger pv.


(Tilläggas kan att Emil var måttligt road inför detta ..., men när det var klart, sa han ..."ja, det var ganska kul, mormor").

Cecilia N säger så här ....

När jag såg jordgubben på din bild så tänkte jag att det måste varit den där jordgubbslitern som jag köpte på stan i torsdags.

Det är inte Finnerödja-koncernen som förser det ståndet med gubbar och det stod sorten på lådan! (Har ni hört?!) Det var sorten Honeoye och jag njöt vartenda bär! en fantastiskt låda.

Men det kan ha varit konserten på residenset i fredags också.

Eller att jag äntligen städade på trappavsatsen.

Eller att de två damerna som var på middag här igårkväll gick att få att prova på att spinna och att de glatt och fascinerat kastade sig över uppgiften. Stolta över sina egenproducerade metrar for de sedan hem.

Cecilia N

Idag på förmiddagen kom Elvis hit till det gula huset på kullen.
I tre dagar ska han vara här och till en början blir det en riktigt maktkamp .., mest från harrys sida.

(Elvis husse är Mattias på mitt jobb).

"Va? Kommer han hit nu igen, den där typen och titta, nu tar han min tennisboll!" tänker nog harry.

Efter en stund lugnar det ner sig.



Och pElle, han tar det piano.

Elvis vet ju hur det är .., den där katten får man vara försiktig med, så Elvis tar liksom omvägen förbi pElle.

Den där glädjen ... 

... eller det där Ögonblicket som etsade sig fast i ditt hjärta under veckan som gick ...?

Vill du dela med dig, så välkommen med ditt bidrag till bisse151@gmail.com.

Glädje och Ögonblick som fastnade i mitt minne.
Men inte i förra veckan.

Här och nu ...

Årets första egenskördade jordgubbe är härmed uppäten.

Och att jag känner mig utvilad .., är kanske detta ett bevis på.

Medan jag - gör ingenting - hänger jag upp små trähjärtan i klematisbuketten.

Ja, det är ju ändå snart jul.

(Blommorna är toppen av en Clematis recta, som vi fick i present av den eminenta sländfotografen i Västergötland.)

På utflykt till .., jordgubbslandet.

Och så bestämmer vi oss för att sova i husvagnen.

Först tycks pv något förvånad över mitt förslag, men okej, jo, det ska bli trevligt.
Kanske tror han att kärestan ska bli något mera .., ja, vill kan väl säga "eldig" ..., om man byter husrum för en natt, ja, det är nog vad han tror.

Eller hoppas på.

Harry får följa med och ligger på ett täcke på golvet.

"Men du .., vi kan låtsas att vi är på semester någonstans ...", säger jag och drar täcket om mig.

Madrassen, eller bädden, är skön, men aningen kort .., mina fötter sticker ut en bit över kanten och det är inte ofta som mina etthundrasextiofyra centimeter utgör något hinder .., nåja, man kan ju kura ihop sig lite.

Så där ligger vi nära varandra, ja, jag ligger på pv:s högra arm och  frågar om vi ska lyssna till något Sommarprogram och vi börjar med Yngvie Malmsteen, hårdrocksgitarristen, men nej, han låter helt ofokuserad - så där som hade han inget manus -, så jag letar vidare i min mobil och väljer den norske deckarförfattaren Joe Nesboe.

Jag säger bara en sak: vilket  u n d e r b a r t   program! 

Vilken enastående berättare!
 
Medan vi ligger där och lyssnar, hör vi hur det krafsar på det lilla fönstret.

Jo, där är pElle som har hört vårt prat och nu vill han också komma in, men får inte .., den här ska vara fri från allt vad katthår heter och länge, länge sitter pElle där och krafsar .., å, vad han ska undra varför han plötsligt inte får vara med!

Och pv måste ut och pinka och upptäcker en stor igelkott alldeles utanför husvagnen och igelkotten morrrrar och harry noooosar och sen blir det sänggående igen, men då kan jag inte somna, utan ligger och vrider och vänder mig och efter någon timme - då är Nesboes program sedan länge slut och pv sover gott - ja, då tar jag harry med mig och går in i huset, till min egen säng.

Vid niotiden nu på morgonen (då har jag varit vaken länge och legat och lyssnat till såväl åska, som hällregn och P1-prat) går jag ut och tittar in genom husvagnsfönstret.

Jo, där ligger pv och Rumblar med min mobil.
Och ingen het käresta har han intill sig heller.
Arme man!

Och harry blir galen av lycka när han upptäcker husse .., ååå, så han hoppar och skuttar och han vägrar i sten att följa mig på promenad, sitter bara vid vagnen och väntar troget.

 

"Snäääälla husse .., öppna nu!"

Sen kommer den såååå älskade hussen ut och harrys glädje vet inga gränser!

Ja, så blev den allra första natten i husvagnen. 

Måhända ingen större succé, om man säger så.

Ja, för pv blev den bra och jag kanske vänjer mig.

Dagens fönster ....

.... finns i Västmanland, närmare bestämt i Striberg hos Ulrikas rallyåkande Marcus.

Och ser man på .., nu skuras vagnen och görs stilig ., tänk, om dom ger sig av söderöver och hälsar på i landet Halland!

Och sockerkakan var hembakad ..

Här sitter vi och småpratar om allt och inget.
Erik, 12 år, är också med.

Hans mormor berättar om hur finurligt det var i skolan, ja, hur eleverna i hans klass varje vecka har fått skriva ner "Veckans Ögonblick".

Lite påminner det om det ni vittnar om er glädje; bara det att ögonblicket ju kan vara av alla möjliga slag.

Så alldeles vanvettigt påhittigt av barnens lärare! tänker jag.

"Erik .., minns du nåt sånt ögonblick som du skrev om ...?" frågar hans mormor.

Efter en stund kommer han ihåg.

"Ja, det var när pappa och jag paddlade kajak och så, alldeles vid sidan av vattnet, just vid kanten, där såg vi en död gädda som var jättestor ...", säger Erik leende.

Jag älskar sånt där.

Små, små skärvor av det vi kallar för livet.

Fem upphittade inköpslistor ...

 

En 70-talist tror jag. 

Bråttom har hon. 

Och här är det Ordning & Reda som gäller.
Pilar tycker vi om .., båda två.
27 sek .., 18 sek .., ovanligt att se sånt på inköpslistor.
Kanske någon som arbetar på bank?

Kallelsen till käkkirurgen gäller en patient född 1904.
Men texten tillhör någon mycket yngre?
Barnbarnsbarn?
Hemtjänstpersonal som rivit av en bit bara och skrivit vad som skulle handlas hem?

Den här listan ger mig nästan - magont.
En äldre människa som vill ha koll på pengarna.
En kvinna, tror jag.

Och detta måste väl ändå vara en smålänning som ska till att handla ...?

Det som gjorde mig glad under veckan som gick ....

Vill du vara med?

Mejla då din glädje (har du bild till, så kanon!) till bisse151@gmail.com, så lägger jag in allt eftersom, men inte förrän i morgonkväll.

Förra veckan berättades det om kärleken till en rayllåkande man i Västmanland .., om lille valpen Cosmos ankomst till familjen Norling i Örebro .., Anna i Portugal hade firat sin födelsedag hemma hos sin pappa i Skåne - ja, en vecka för sent, men ändå -, Eva på Frösön hade haft vernissage just på Frösön och kunde nu slappna av lite ..,Anne i Mantorp hade äntligen kommit på att hennes katt Morris vill äta mat från en tallrik, inte från en trång skål .., Monet firade sin mans födelsedag och kände glädje över många år tillsammans .., Ann i Göteborg hade bland annat fått beställning på tio små baby-Converse (virkade) - lycka ! -, Turtlan hade - trots bristande sykunskaper - fixat till gardiner till nya motorbåten och kände sig glad och stolt och gardinerna blev såå fina! ..., sportigajenny hade fått en kram av A, 23 månader .., Cecilia N hade ringt en väninna som överlevt en svår sjukdom och gratulerat henne på födelsedagen .., pv var glad över Zlatans supersnygga mål mot Frankrike .., Bloggblad var glad över att hon egentligen var en rätt förnöjsam människa och skrev att ... - "varje dag som jag tar mig ur sängen och inga oroande telefonsamtal kommer"  - gjorde henne nöjd och glad och själv var jag överlycklig över att  - för en gångs skull - ha slagit sonen i Rumble!

Inga märkvärdigheter och ändå .., så mycket glädje!

Bland dem som sänt in sina bidrag drogs hastigt och lustigt ett första,-  och ett andrapris.

Förstaprisvinnaren blev annannan i Porto i Portugal som valde den i mina ögon så filuriga broschen i form av en uppnosig liten jycke ..., sponsrat av den generösa madamen i Göteborg.  
Här finns hennes hemsida

Det lilla smycket är handmålat och designat av  Marketa Novotna.

Tröstpriset gick till Örebro och mossfolk - även det ett litet brosch i emalj - men motivet är en katt.

Tack Ann för priserna!

Ja, jag tycker nog att den bilden bör visas än en gång.
Det händer sannerligen inte ofta att jag vinner.

Men sen ....

... blev allt som vanligt igen.
Och på facebook, på min sida, satte Anders in den här bilden.
Jo, jo.
Underbart är som bekant .., kort.

Ledig dag ...

Och regnet som  v r ä k t e   ner igårkväll (jag var dyngsur och genomvåt när jag kom hem och tänkte hela tiden på Anders och pv som cyklade Vätternrundan i delvis hällregn ...), det har nu förbytts i strålande solsken.

Det är en alldeles övermåttan ljuvlig morgon!

Och jag har ledig helg och har sällan - för att inte säga aldrig - längtat så efter frihet.

Nu blir det frukost ute på altanen och harry och sigge lullar omkring lite på tomten och pv och jag själv sitter mitt emot varandra och läser Dagens Nyheter och högläser mellan varven sånt vi tycker är intressant.

"Hör här vad Croneman skriver om SVT:s Daniel Nannskog och Johanna Frändén!" säger pv och vi håller med i vartenda ord .., vilket perfekt studiopar dom är!

Och jag läser en krönika om matematikens nyttighet eller inte .., studerar dödsannonser och tänker att en gång ska mitt namn finnas där bland dom andra och det gör mig så tacksam över att få sitta ute i solen .., tänk, vilken gåva!

(Ja, inte tacksam över att få finnas med bland dödsannonserna, utan att man har fått vara frisk och fått leva så länge som i femtioåtta år .., det är ju otroligt! 

På altangolvet, usträääääckt och djupt i sömn .., ligger pElle.

Sjutton år.

Han sover så hårt att han inte hör när harry kommer nära - nära och jag fylls av sån oändlig ömhet över den här gammelkatten som varit med om så mycket.

Och hela tiden, medan vi sitter där ute .., hörs den envisa Gransångaren.

Lördagsfönstret ...

... finns i en gammal husvagn som står på en gräsmatta på en kulle i landet Halland.

Tänk, att den husvagnen gör mig så glad!

Långt ifrån senaste snittet, men sånt bekymrar mig inte alls ..., jag tycker om den!

Kanske ska vi sova i den i natt?

Efteråt ...

... när "gästerna" har åkt hem, då kommer en försiktig liten sigge nilsson in i vardagsrummet och hoppar upp och lägger sig i husses famn.

Det är nästan första gången någonsin.