Dagens fönster ...

... fångades av stickerskan & spinnerskan (fast kanske i omvänd ordning ...) Cecilia N, hon den minnesgoda madamen som pluggar till präst i Uppsala, men hör hemma i Härnösand.

Lycka till med studerandet! säger jag.

Ps. Cecilia N blev också vinnaren i gårdagkvällens dragning! Grattis till dig! Ds.

Och här är vinnarna ...



Grattis till er båda!
En i norr ..., och en i söder.

Och stooort  t a c k   till Gunilla Bjurklint här i Halland som stod för förstapriset - dom vackra armbanden -!

Tack också till pv som snart kan kalla sig leg.marmeladkokare .., han gör just inte så mycket annat än ägnar sig åt dylikt.

(Dåligt med ljus, men nu ville jag verkligen få in filmen! Patrik Ljungman: ååå, så snäll du var!)

I väntan på ....

... dragningen ikväll .., så får ni ha det så trevligt i glasbyttan!

Jag arbetar till åtta, är inte hemma förrän halv nio, så det blir väl lite sent för er, men jag hoppas att ni orkar hålla er vakna och alert.

Håll ut!

En dag kvar ...

Förra sommaren var den här tösen en av dem som jag tog under mina vingars beskydd, ja, när hon kom som ny kassörska/sommarjobbare till affären.

Liiite bekymrad var jag allt.
Hon var så flink i fingrarna och fort-fort skulle det gå och i mycket kände jag igen mig själv .., och vet minsann av egen erfarenhet .., att när det går undan så där i en faslig fart .., då kan det bli knepigt.

Men den flinka tösen, hon blev till en fullfjädrad kassörska och sååå duktig!
Alltid vänlig och tjänstvillig .., rar och fin mot kunderna och en underbar arbetskamrat! 

Den här sommaren har vi ofta haft kvälls/eftermiddagspassen tillsammans och det har flutit på så bra, så bra .., så där så man aldrig behöver fundera över vem som gör vad, det bara fungerar.

Men nu är det slut på det roliga, i morgon susar Josefine iväg till Australien där hon ska arbeta som au pair under en längre tid.

När au-pairandet är tillända, då tänker Josefine sig en framtid som läkare eller civilingenjör.

Jag hoppas på det förstnämnda, för åååå, en sån fin doktor hon skulle bli!

Lycka till nu Josefin!

Med största nöje ska jag följa dig på det där äventyret. 

Hallelujamoment ...!

Krull-krull!

Först promenad i duggregn som kommer på tvären, precis som i Skåne!
Den så innerligt älskade anoraken som tillbringat sommaren i garderobsmörkret, har nu fått träda i tjänst. Vilken glädje!

Jag tar harry på kissrunda och vi möter ett oändligt antal sniglar, en enda svala som svirrar omkring ovanför lagårdstaket i Lilla Stensjö ..., jag ser några duvor och möter en traktor.
Det är allt.

Installatören.

Sist av allt tar jag sikte på Bäckagård, där Hilda och Patrik nu bor.
Gps som jag tidigare haft i min Iphone, den fungerar inte, jag måste nämligen ha IOS6 och det är av den anledningen jag är på väg till Patrik; för utan IOS-grejen kan jag inte heller vidarebefordra mina filmer till Youtube.

Svänger av till höger mot Tylösand .., förbi Vilshärad och Frösakull .., och se, där är ju Söndrums kyrka ., och jag är så nära, så nära .. , men ringer ändå till Patrik och får veta att jag har åkt förbi deras infart .., och sen är det inga problem!

Dom bor i en underbar lägenhet - kanske 50-tal? - i ett tvåplanshus och där är grönt och lummigt och välordnat! Köket är fyrkantigt med stoooort fönster som släpper in hur mycket ljus som helst .., ja, hela lägenheten är så fin!

Och denne genomsnälle Patrik, han slår sig ned vid köksbordet och tar sig an min Iphone .., kopplar ihop den med hans bärbara dator och så får vi vänta nån halvtimme kanske och sedan fungerar det hela!

Det finns nästan inte ord för hur glad jag blev!
Och ä r.



Så här känns det och jag byter ut textraden till "tack och lov att du finns!" och menar Patrik.

När jag nu kommer hem från affären ikväll, då ska vi försöka fixa dragningen, om det inte blir för mörkt.

Hej å hå! 

Dagens fönster ...

"Hej Elisabet!

Här kommer ett "fjällfönster".
Vi bodde på det magnifika hotellet Copperhill i Åre torsdag-fredag (en julklapp från vår äldsta). Och vilken tur vi hade med rum! Det är inte många av rummen som har balkong men se det hade vi.
Och två stora fönster.

Det kändes som om vi låg mitt i naturen. Underbart att vakna fredag morgon och ha hela Åreskutan framför sig.

Kram Eva"

Och så ett kvällsfönster ...

... så vackert, så vackert .., och det är ellem i Skellefteå, hemma i Västerbotten, som tog fram håven ur väskan, ja, under en resa mellan Umeå och Vasa i Finland.

Det tackar man för!

Den där dragningen ...

Ja, jag fattar ingenting.

Nej, jag får inte till det och kan omöjligen skicka en film från min Iphone till Youtube, trots att jag skapat ett nytt konto.

I morgon ska Hildas Patrik hjälpa mig .., så kanske det löser sig.

Så länge får ni "sjå er" ,-)

Vinsterna till den här dragningen är alltså armbanden som är skänkta av en kund i affären, Gunilla Bjurklint, plus världens minsta burk med pv:s hemgjorda björnbärsmarmelad.
(Det räcker kanske till tre mackor).

Och här är glädjen ....

 Jo, det var mossfolk som berättade om glädjen med Otis Cosmos som har blivit så duktig.

Och Kerstin i Skåne, hon hade - håll i er govänner! - tagit årets första dopp! 
Detta skedde i Tjurkö i Blekinge, där hon var på trivsam minisemester tillsammans med en rar väninna.

Karin i Huddinge (väkommen i byttan!) skriver så här: 

 " .... vi hittade svamp, men ingen ätbar, grodor, men ingen ville vara still så länge att de fastnade på bild. Det luktade höst och de första gula bladen har kommit. I skogen finns det stora tallar med så kraftig stam att när han och jag står på varsin sida snuddar bara våra fingertoppar vid varandra. 

Tallen blir omfamnad."

Och Eva på Frösön som var så glad över att hösten blev så fin .., nästan som sommar var det!

Annika i Kävlinge var överlycklig över att yngsta dottern Lisa hamnat så rätt i sitt gymnasieval.
Så här skriver hon:

"Hej finaste Elisabet!

Det bästa i veckan är att min fina Lisa trivs så bra i skolan, såhär första året på gymnasiet. Hon läser Barn&Fritid och hon har absolut valt rätt linje.

Hon är tålmodig och oerhört viljestark i en bra kombination och kommer så småningom att göra ett bra jobb på en förskola eller vad hon kommer att välja." 

I Västmanland hade Ulrika haft härliga dagar och bland annat mött en kamel!

Cecilia N kände sig upprymd över att kursen hade satt igång och så var det ju det här med nytillskottet i familjen, förstås.

I Östergötland hade Bloggblad varit på fest för chefen och då kan det minsann se ut så här.

Lilla Noelle som bor i Norge, hon ordnade sin mormors allra veckans-bästa.
Och mormor, det är Babsan som bor i Uppsala, men som egentligen kommer från pitepaltens hemland ..., ja, Piteå, alltså.

Och den före detta specialläraren Eva i Tyresö, hon tyckte att det bästa var att som mormor få hjälpa barnbarnet med läxorna.

Är nu alla med, tro?

Och eftersom jag ännu inte lyckats fixa det här med youtubekontot, så blir dagens dragning helt enkelt stillbilder, om jag inte kan ordna det på något annat vis.

Dagens fönster ....

... finns i Varberg, i lilla - men ack, så välfyllda - butiken RetroDesign.

Det bästa för mig själv ....

..., det är nog helgens besök av AP och hennes väninna - ja, det är hästen Fiéri som drar förstås -, men ändå, så underbart roligt att ha dem här .., och ikväll ansluter sonen från Malmö och så blir det middag på Skepparstugan i Steninge.

Men innan dess .., en liten tripp norrut, till Varberg.

Den som aldrig satt sin fot i den staden, borde någon gång i sitt liv göra ett besök där.
Å, så vackert där är!
Och torghandeln på lördagar är nånting alldeles extra!

Inte långt från torget ligger lilla butiken Retro-design.

Där finns gott om igenkänningsdetaljer .., allt från plåtburkar till orangefärgad plast (vem minns inte detta ...!), till gamla Ikeakataloger .., stringhyllor och svindyrt porslin - ett stort, ovalt uppläggningsfat, typ Stig Lindberg - för nästan tusen kronor!!

Två grekiska herrar sålde oliver av den mer ljuvliga sorten.
Och fetaost och oljor.

En halländsk bonde sålde ägg. 

Två flak inhandlades .., nu ska vi väl klara oss ett tag ...?

Jo, men det här har - hittills - blivit en sån bra dag! 

Den allra bästa i veckan.

Det bästa för Eva i Tyresö ...

Det bästa var den underbara sollördagen med trädgårdsarbete med dotter och barnbarn. 

Solen sken och vi vattnade för  allt var kruttorrt.

 

 

Sedan blev det varmare och varmare och Lillan  tog av sig kläderna och satte sig i en balja. 

Dottern planterade lökar här och där och till slut åt vi pannkaka.

 

Vilken höst som känns som sommar.!

Hej från Eva i Tyresö

Dagens fönster ...

... finns i ett växthus intill ett gult hus på en kulle, allt uti landet Småland, nej, Halland.

Den observante skymtar stängeln av en hög Änglatrumpet som snart ska blomma.

Det bästa för Bloggblad ...

Hej

Den här veckan har mest bara varit jobb i slit – men igår var det fest för chefen, på tant-tema, och då fick vi allihop ett zumbapass. Sällan har jag skrattat så mycket, och att alla andra hade lika roligt syns väl? Jag törs ju inte lägga ut närbilder på min egen blogg, men till din hittar nog ingen som känner mina meddansare. Det var absolut veckans höjdpunkt. För den som inte varit på min blogg, kan jag tala om att det är chefen i grön hatt och UFF-klänning. Lilla handväskan ställde hon ifrån sig till dansen. Jag hade hatt av ren sympati.

En liten bonushistoria från jobbet kan jag bjuda på också. En liten kille som flyttat hit från andra sidan jordklotet och fått en lite äldre svensk farmor, suger i sig en massa uttryck och säger dem med absolut rätt uttal, och häromdagen skrev jag ett ”e” och frågade vad det var för bokstav. Han tog papperet, tittade noga. Hm… vände på det och tittade från alla håll. Hm… nej, han kom inte på det.

-Ni har jobbat med den bokstaven i flera dagar i klassen… det är ”e”, sa jag.

-Ja, log han. Det har du rätt i!

Hälsningar Bloggblad – som kanske kanske får ytterligare ett dopp i havet i morgon (läs: idag) 
Måtte SMHI ha rätt i sin väderprognos!

Nästa veckas vinst i lotteriet ...

Så här är det: som några av er kanske kommer ihåg, blev jag ju alldeles betagen i Gustav Fridolins bok som handlar om hans morfar, farfar, tillika namne.

"Å, den ska jag allt ha som vinst i lotterit!" sa jag till pv.

Men så tänkte jag .., det skulle ju vara himla trevligt om man kunde få en liten hälsning från författaren, ja, bara nedskrivet på ett litet kort och så kan jag klistra fast det i början av boken.

Då googlade jag och fick fram Gustav Fridolins mailadress .., skrev till honom, berättade om lotteriet och hur mycket jag tyckte om boken .., att den skulle lottas ut och kunde han möjligen tänka sig att skriva en liten hälsning till vinnaren, bara på ett litet kort, och därefter posta det hit till Stensjö?

Det tog några dagar, så hade jag svar.
Jovisst, det skulle han gärna göra!

Sen har det gått ytterligare en tid och jag tänkte att ja, ja .., det kanske är så mycket att göra när man är språkrör, han har nog glömt det där med hälsningen och så lade jag lotterivinsten åt sidan.

Eller rättare sagt; jag gav den till Gösta - själva Notarius Publicus - i födelsedagspresent och så tänkte jag att .. ja, skulle nu språkröret komma ihåg den där lappen, så köper jag helt enkelt en ny bok och lottar ut den i stället.

Döm om min förvåning när jag idag i postlådan hittar ett stort brunt kuvert i postlådan.
Och i kuvertet .., ligger just den här boken, med hälsning inskriven av författaren!

Så himla snällt!!

Den som är sugen på att vinna den, kan redan nu börja spana på vad som blev det bästa.

Och i morgon är det dragning på dom fina armbanden.

Och ett från hjärtat stooort tack! säger jag till Gustav Fridolin.
Det är nästan så att jag kan tänka mig att bli miljöpartist, men bara nästan ,-)

Morgon i september ...

Fönsterrutor i växthuset.

Där inne vimlar det av tomater och gurkor! 

Aldrig, inte i min vildaste fantasi, hade jag kunnat drömma om en sån skörd!

 

Och när jag tar harry på promenad, är vi omslutna av dimma.

Inga svalor.

Men duvor som flax-seglar iväg ..

Flapp-flapp låter det.

Hela sommaren har grannen Ecke haft ett sjå att hålla efter mördarsniglarna.

Dom vann.

All sallad åt dom upp!

Nu förbereder han för nästa års sådd.

 

Och överallt ser jag spindelnät! 

När vi kommer hem, hoppar harry upp i soffan och tar sin plats.

Tänker kanske att "men nog var det väl ändå .., nu ska jag ha den för mig själv!"

Men så tar sigge ett skutt upp .., lägger sig alldeles intill harry .., kråååmar och har sig .., slickar harry på halsen och harry är spänd som en fiolsträng .., vet - av erfarenhet - att bäst det är kan han få sig en lusing.

Och efter några minuter har sigge vunnit.
Såja.
"Nu kan man ha hela den här sköna bädden för sig själv", tänker han nog.

(Och det fanns fler som hade det kämpigt med den där envise lille typen ...)

Made by pv .., otroligt sötsugen för det mesta.

Ja, vi tar väl ännu en Alf-Henriksson-vers ...., publicerad 11:e augusti 1962.


Pomeransmarmelad

Jag läser om Karl XII
att han var mycket glad
i syltade aprikoser
och pomeransmarmelad.

Det var vad man kunde vänta,
det stämmer på alla sätt.
Historiens karlakarlar
tyckte allmänt om efterrätt.

På sina vunna slagfält
gick de på segerns kväll
och hörde de sårades jämmer
och sög på en karamell.

Ombytta roller ...

"Om jag tänker flytta mig, harry? Glöm det!"

Snart är han fyra år, den lille sigge nilsson .., och först nu börjar han visa tecken på social kompetens!
Fast det är klart, om man har tillbringat sina första åtta veckor bland fjorton andra katter (många av dem kattungar, men ändå), så kanske man blir aningen miljöskadad och bestämmer sig för att "den dagen jag blir stor, ska jag minsann ha lugn och ro omkring mig!"

Och så har det verkligen varit.
Vi vet att han tillbringar en stor del av sin tid i den enorma lagården på andra sidan bäcken .., ibland ligger han i garaget och mellan varven under rhododendronbuskarna hos  grannarna.

Två gånger om dagen - max - har sigge hälsat på i det gula huset och då enbart för att få mat.
Vi har fungerat mest som en restaurang.

Men så plötsligt .., några månader efter pElles hädanfärd, så börjar han titta in lite oftare.
Ibland flera gånger om dagen!

Då hör man sigges jamande på hundra meters avstånd ..., mjaaaaau, mjaaaaaaauuuu .., och så kommer han inspatserande och meddelar högljutt att nu vill han ha Icas torrfoder, alternativt harrys mat .. -fisk bryr han sig inte om.
Sen ..., kan det bli en tupplur på soffan Ektorp.

Igårkväll såg det ut så här: en avslappnad sigge och en något oerhört förnärmad harry, som, när bildens tas, fortfarande lever i den tron att att sigge ska hoppa ner och lämna plats för en stor hund.

Men se, där trodde han fel.

Dagens fönster ...

Jag undrar verkligen om ni kan gissa vem som har tagit den här bilden?
Den påminner inte om något fönster som tidigare har visats här på bloggen och detn är inte från Västmanland, inte från Norrbotten, inte från södra Frankrike och inte heller från Värmland.

Den är från Kina!

Då kanske ni förstår .., jo, men det är ju "cruella"/Helena (från början jämtländska, boendes i Stockholm och nu i Kina) som varit i farten och tänk, att hon i packningen hade med sig en håv!

Så här skriver hon:

"Hej, skickar ett fönster från ett gammalt fabriksområde som nu hyser gallerier, ateljéer, små restauranger och hantverksförsäljning. Området heter Redtory och här låg Sydostasiens största konservfabrik på 50- och 60-talet, understödd av Sovjetunionen.
När Kina och Sovjet inte längre stod på god fot bar det sig inte längre och området förföll.

Helena."

Tack snälla, rara! säger jag.
Du får gärna fånga fler fönster ...,-)

Ja, det gick ju bra det ...

Om man vaknar kring femsnåret, stiger upp kvart i sex .. moppar till affären och där vid tjugo över sju och då upptäcker att ojdå, vi har ju ändrat till vintertid på affären och öppnar inte förrän nio och alltså skulle jag inte vara på plats förrän 8.45 ..., då får man en hel del gjort.

Ingen stress alls blev det. 

Hann göra mejeriordrarna till Arla och Wapnö i god tid .., fyllde upp och tog emot leveranserna, gräddade bröd i parti och minut .., löste av Lena för fika och tog själv kaffe och .., ja, just det. 

Eftersom det fullkomligt duggar födelsedagar bland arbetskamraterna, bjuds det på tårta stup i tre! 

Nu var det Carina som hade fyllt år. 

Om man tillhör den del av människosläktet som inte utrustats med karaktär när det gäller mat (läs: allt som innehåller kalorier eller annat ohälsosamt ...), då ska man i alla fall inte arbeta i en livsmedelsbutik.

På bordet idag fanns alltså inte bara tårta, utan även en bytta med godis.

Jag instagrammade bilden och looog när jag såg svaret från min AP (för övrigt en riktig gottegris).

Så här skrev hon: "Ät upp godiset så slipper ni oroa er för flugorna!"

För övrigt gick det ganska bra.

I ett par veckors tid har jag varit jättebra i knäna, men idag låste högerknät sig och det var ett eländes elände och jag blev för några timmar nästan strakbent. 

Ja, ja.

Det är väl så det är.